Zdenka flyttade till Sverige från Tjeckien under 70-talet och har sedan dess bott i flera olika länder. Hon tillbringade bland annat 14 år i Zimbabwe via ett biståndsprojekt, och det var där hennes intresse för broderi och textilkonst tog fart på riktigt. Där var hon, tillsammans med andra kvinnor, aktiv i en lapptäcksförening som varje år kom med nya teman och kreativa utmaningar.

När hon senare flyttade hem till Sverige fortsatte Zdenka sitt textilarbete – den här gången som konstnärlig handledare på Kvinnocenter i Bergsjön, vilket hon fortsatt gör idag. Här samlas kvinnor med olika bakgrunder för att skapa tillsammans. De blandar traditionella tekniker med nya idéer och formar broderade väggbonader och tavlor som speglar både det personliga och det gemensamma.
– För broderigruppen blir hantverket mer än bara ett skapande. Det är ett sätt att uttrycka sina livserfarenheter samtidigt som det är en plats för gemenskap, samtal och kaffe, säger hon.

Zdenkas jubileumskonstverk är ett broderat porträtt av hennes eget kvarter i Brunnsbo, där hon bott i två decennier. Hon berättar att skaparprocessen började tidigt på våren, då hon gick runt med ett skissblock för att fånga områdets olika vinklar och vyer. Höghusen, träden, lekplatserna – hon ville få med allt som kändes viktigt. Även om inte allt fick plats har mycket fått rum, bland annat två välkända landmärken som skymtar på avstånd – Karlatornet och Älvsborgsbron.
– Det var fint att gå runt i sitt eget kvarter och upptäcka det på nytt, jag blev påmind om varför jag trivs så bra här. Vi har skogen runt hörnet, kolonilotten bakom huset och bara några få hållplatser in till stan. Det är en lyxig kombination.

De första skisserna gjorde Zdenka när träden stod utan löv, och färgerna i verket var från början mer dova. I takt med att värmen kom och träden blev gröna fick broderiet nytt liv:
– Det var roligare att jobba när färgerna kom in i bilden. Det var som om kvarteret växte fram på nytt, både utanför och i broderiet, säger hon.
Zdenka gillar att utforska innovativa tekniker i sitt arbete och när hon jobbade fram det mindre broderiet använde hon en metod som var ny för henne: hon broderade på ett vattenlösligt underlag som sedan sköljdes bort, så att bara trådarna och stygnen blev kvar. Det gjorde att broderiet fick ett lätt och svävande uttryck. Hon skapade också en större version av samma motiv, som maskinbroderad textilapplikation.
– Jag vill att människor ska se att Brunnsbo är en fin och mångkulturell plats. Att det finns så mycket att uppskatta här – både för ögat och hjärtat. Jag hoppas att mitt broderi är något de kan känna igen sig i.