Category: Trivas – vår hyresgästtidning

Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter

Posted on by Malin Pethrus
Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter
En kvinna tittar på en bok hon håller i handen.

Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter

När Maria fick frågan om att skapa ett jubileumskonstverk på temat ’’Mitt kvarter’’ var det självklart för henne att resultatet skulle bli en film:

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Trivas

– Jag är fotograf i grunden, men min passion är experimentell och analog film.
Som ett första steg i processen började Maria med research. Hon fördjupade sig i Vasastadens historia och upptäckte bland annat hur stadsdelen formades under 1800-talets andra hälft, inspirerad av flera europeiska städer.
– Det fanns stora visioner för Vasastaden när man började planera området runt 1850-talet.
Man tittade bland annat på Paris runt Triumfbågen när det gäller boulevarder och arkitektur. Man tittade också på Wien, Ringstrasse – och på London terraces, berättar hon.

Men det var inte bara den stora historien som fångade hennes uppmärksamhet – även stadsdelens mer personliga detaljer blev viktiga:
– Genom min research fick jag reda på namnet på mitt kvarter som heter Aspen, kvarteret Aspen. Det fick mig att tänka på naturen runt omkring – aspen, bladens uppbyggnad. Det kan man associera till arkitekturens detaljer. Så i april började jag plocka växter på min gård, och så gjorde jag ett phytogram.
Hon förklarar att ett phytogram är ett slags växt­avtryck på film. För att skapa det läggs växterna i ett varmt bad med hushållssoda och C-vitamin. Sedan placeras de på filmens ljuskänsliga yta, där deras former och strukturer lämnar tydliga avtryck.

Precis som växterna lämnat avtryck i phytogrammet bär Vasastadens byggnader, gatunät och parker spår av sin historia. Även lägenhetshuset där Maria bor är en del av berättelsen, där dåtid möter nutid:
– Jag bor inte i A-trappen utan i B-trappen, vilket är intressant, eftersom det var pigingången förr. Det finns ingen hiss där, bara trappor. Jag bor på fjärde våningen av fem, så man springer upp och ner hela tiden. Trapporna blev därför en stor del av filmen. Dessutom är de otroligt vackert gjorda, med ett fint ljusinsläpp och synliga fossilavtryck. Man ser även att de är slitna, då det är många som har sprungit där.

Med sin handdrivna Bolex-kamera har Maria fångat delar av kvarterets minnen och berättelser på 16 mm svartvit film. Verket har vuxit fram utan manus, i det hon kallar Process Cinema. En metod där intuitionen får styra och där varje moment, även framkallningen, blir en del av processen.
I sin ateljé på Konstepidemin har hon framkallat filmen för hand med caffenol – en ekologisk blandning av kaffe, C-vitamin och hushållssoda som ersätter traditionella kemikalier och ger bilderna karaktär.
– Med Process Cinema kan det hända saker på vägen. Det är lite som jazz – man improviserar, fast man har hela kunskapen i ryggen, säger hon.
’’Kvarteret Aspen under ormens år’’ är Marias analoga porträtt av kvarteret, där natur, historia och arkitektur möts i en experimentell komposition.

Här kan du se filmen!

Om konstnären

I sina experimentella kortfilmer utforskar Maria Magnusson den rörliga bildens analoga, taktila och materiella dimensioner – samt hur ljudet färgar bilden och vice versa.

Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter

När Maria fick frågan om att skapa ett jubileumskonstverk på temat ’’Mitt kvarter’’ var det självklart för henne att resultatet skulle bli en film:

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Trivas

– Jag är fotograf i grunden, men min passion är experimentell och analog film.
Som ett första steg i processen började Maria med research. Hon fördjupade sig i Vasastadens historia och upptäckte bland annat hur stadsdelen formades under 1800-talets andra hälft, inspirerad av flera europeiska städer.
– Det fanns stora visioner för Vasastaden när man började planera området runt 1850-talet.
Man tittade bland annat på Paris runt Triumfbågen när det gäller boulevarder och arkitektur. Man tittade också på Wien, Ringstrasse – och på London terraces, berättar hon.

Men det var inte bara den stora historien som fångade hennes uppmärksamhet – även stadsdelens mer personliga detaljer blev viktiga:
– Genom min research fick jag reda på namnet på mitt kvarter som heter Aspen, kvarteret Aspen. Det fick mig att tänka på naturen runt omkring – aspen, bladens uppbyggnad. Det kan man associera till arkitekturens detaljer. Så i april började jag plocka växter på min gård, och så gjorde jag ett phytogram.
Hon förklarar att ett phytogram är ett slags växt­avtryck på film. För att skapa det läggs växterna i ett varmt bad med hushållssoda och C-vitamin. Sedan placeras de på filmens ljuskänsliga yta, där deras former och strukturer lämnar tydliga avtryck.

Precis som växterna lämnat avtryck i phytogrammet bär Vasastadens byggnader, gatunät och parker spår av sin historia. Även lägenhetshuset där Maria bor är en del av berättelsen, där dåtid möter nutid:
– Jag bor inte i A-trappen utan i B-trappen, vilket är intressant, eftersom det var pigingången förr. Det finns ingen hiss där, bara trappor. Jag bor på fjärde våningen av fem, så man springer upp och ner hela tiden. Trapporna blev därför en stor del av filmen. Dessutom är de otroligt vackert gjorda, med ett fint ljusinsläpp och synliga fossilavtryck. Man ser även att de är slitna, då det är många som har sprungit där.

Med sin handdrivna Bolex-kamera har Maria fångat delar av kvarterets minnen och berättelser på 16 mm svartvit film. Verket har vuxit fram utan manus, i det hon kallar Process Cinema. En metod där intuitionen får styra och där varje moment, även framkallningen, blir en del av processen.
I sin ateljé på Konstepidemin har hon framkallat filmen för hand med caffenol – en ekologisk blandning av kaffe, C-vitamin och hushållssoda som ersätter traditionella kemikalier och ger bilderna karaktär.
– Med Process Cinema kan det hända saker på vägen. Det är lite som jazz – man improviserar, fast man har hela kunskapen i ryggen, säger hon.
’’Kvarteret Aspen under ormens år’’ är Marias analoga porträtt av kvarteret, där natur, historia och arkitektur möts i en experimentell komposition.

Här kan du se filmen!

Om konstnären

I sina experimentella kortfilmer utforskar Maria Magnusson den rörliga bildens analoga, taktila och materiella dimensioner – samt hur ljudet färgar bilden och vice versa.

En kvinna tittar på en bok hon håller i handen.

Marias jubileumskonstverk

Uthyrare – Ger plats för nya hyresgäster

Posted on by Linda Kindvall
Uthyrare – Ger plats för nya hyresgäster
Två kvinnor som räcker över en nyckel.

Uthyrare – Ger plats för nya hyresgäster

På Bostadsbolaget jobbar tolv personer heltid med att hyra ut lägenheter. Av de totalt 25 000 lägenheterna är oftast ett par hundra lägenheter uppsagda och därmed snart lediga för en ny hyresgäst. Men hur fungerar jobbet? Vad gör egentligen en uthyrare på dagarna?

Författare: Joachim Larsson Fotograf: Peter Nilsson

Spela Roll

Trivas

Bostadsbolagets huvudkontor ligger nära Heden i centrala Göteborg. Här, en våning upp, möter vi Jonna som har jobbat på Bostadsbolaget i 19 år. Hon har haft olika arbetsuppgifter genom åren, men idag är hon alltså uthyrare. Lena har också hon lång erfarenhet, och har idag rollen som samordnare för de tolv uthyrarna.

Som uthyrare kan man räkna med att ofta få frågorna: ”Hur lång tid tar det att få en lägenhet?” och ”Kan ni hjälpa mig att få en större lägenhet?”.
– De frågorna försöker vi lösa så fort det bara går, men det finns inte alltid ett snabbt eller enkelt svar. Som uthyrare styrs vi av två viktiga bestämmelser: hyreslagen och vår uthyrningspolicy. De ger oss tydliga regler och anvisningar för att det ska bli så rättvist som möjligt för alla som söker en bostad hos oss, förklarar Jonna.
– Alla behandlas lika. Ingen kan gå före i kön eller få specialbehandling. Det är tryggt både för hyresgästerna och för oss.

– Vår avdelning tar hand om uthyrningsfrågor, uppsägningar, andrahandsuthyrning, direktbyten och överlåtelser. Vi sköter alla avtal som styr uthyrningen och ger även information kring lägenheten, parkering och allt annat som är kan vara aktuellt för hyresgästen, säger Lena.

Målet för alla som arbetar med uthyrning är att hitta en lösning för den som söker en lägenhet, men ibland går det helt enkelt inte.
– Folk kan både bli arga och ledsna, vilket vi såklart förstår. Det är så många som vill ha en bostad idag, men utbudet är begränsat vilket vi tyvärr inte kan göra så mycket åt.
Tidigare träffades man alltid på Bostadsbolagets huvudkontor med den blivande hyresgästen när det var dags att skriva nytt hyresavtal. I dag sker det mesta av hanteringen digitalt och med hjälp av till exempel BankID.
– Men som hyresgäst är du alltid i goda händer, du kan alltid fråga oss om du undrar något, försäkrar Jonna. Och när lägenheten väl är din så är vårt jobb klart. Då är det fastighetsvärden och fastighetsskötarna som blir dina nya kontakter.

På frågan om vad som är det bästa med jobbet svarar alla tre samma sak:
– Att få se och uppleva glädjen hos den nya hyresgästen när vi ger beskedet att ”du har fått en lägenhet”. Den känslan är oslagbar och är såklart något som vi skulle vilja göra mer och oftare med tanke på den bostadsbrist som råder. Och vi gör allt vad vi kan, varenda dag!

 

Bostadsbolagets uthyrare Jonna och Lena. De står i snön framför en beige lägenhetsbyggnad och skrattar.
Jonna och Lena gör alltid sitt bästa för att hitta en lösning för alla som söker en ny bostad. ”Men utbudet är förstås begränsat.”

Uthyrare – Ger plats för nya hyresgäster

På Bostadsbolaget jobbar tolv personer heltid med att hyra ut lägenheter. Av de totalt 25 000 lägenheterna är oftast ett par hundra lägenheter uppsagda och därmed snart lediga för en ny hyresgäst. Men hur fungerar jobbet? Vad gör egentligen en uthyrare på dagarna?

Författare: Joachim Larsson Fotograf: Peter Nilsson

Spela Roll

Trivas

Bostadsbolagets huvudkontor ligger nära Heden i centrala Göteborg. Här, en våning upp, möter vi Jonna som har jobbat på Bostadsbolaget i 19 år. Hon har haft olika arbetsuppgifter genom åren, men idag är hon alltså uthyrare. Lena har också hon lång erfarenhet, och har idag rollen som samordnare för de tolv uthyrarna.

Som uthyrare kan man räkna med att ofta få frågorna: ”Hur lång tid tar det att få en lägenhet?” och ”Kan ni hjälpa mig att få en större lägenhet?”.
– De frågorna försöker vi lösa så fort det bara går, men det finns inte alltid ett snabbt eller enkelt svar. Som uthyrare styrs vi av två viktiga bestämmelser: hyreslagen och vår uthyrningspolicy. De ger oss tydliga regler och anvisningar för att det ska bli så rättvist som möjligt för alla som söker en bostad hos oss, förklarar Jonna.
– Alla behandlas lika. Ingen kan gå före i kön eller få specialbehandling. Det är tryggt både för hyresgästerna och för oss.

– Vår avdelning tar hand om uthyrningsfrågor, uppsägningar, andrahandsuthyrning, direktbyten och överlåtelser. Vi sköter alla avtal som styr uthyrningen och ger även information kring lägenheten, parkering och allt annat som är kan vara aktuellt för hyresgästen, säger Lena.

Målet för alla som arbetar med uthyrning är att hitta en lösning för den som söker en lägenhet, men ibland går det helt enkelt inte.
– Folk kan både bli arga och ledsna, vilket vi såklart förstår. Det är så många som vill ha en bostad idag, men utbudet är begränsat vilket vi tyvärr inte kan göra så mycket åt.
Tidigare träffades man alltid på Bostadsbolagets huvudkontor med den blivande hyresgästen när det var dags att skriva nytt hyresavtal. I dag sker det mesta av hanteringen digitalt och med hjälp av till exempel BankID.
– Men som hyresgäst är du alltid i goda händer, du kan alltid fråga oss om du undrar något, försäkrar Jonna. Och när lägenheten väl är din så är vårt jobb klart. Då är det fastighetsvärden och fastighetsskötarna som blir dina nya kontakter.

På frågan om vad som är det bästa med jobbet svarar alla tre samma sak:
– Att få se och uppleva glädjen hos den nya hyresgästen när vi ger beskedet att ”du har fått en lägenhet”. Den känslan är oslagbar och är såklart något som vi skulle vilja göra mer och oftare med tanke på den bostadsbrist som råder. Och vi gör allt vad vi kan, varenda dag!

 

Bostadsbolagets uthyrare Jonna och Lena. De står i snön framför en beige lägenhetsbyggnad och skrattar.
Jonna och Lena gör alltid sitt bästa för att hitta en lösning för alla som söker en ny bostad. ”Men utbudet är förstås begränsat.”

Säkerhetschef – ”Säkerhet är mer än lås och larm”

Posted on by Ella Gruenberg
Säkerhetschef – ”Säkerhet är mer än lås och larm”
Sara, Bostadsbolagets säkerhetschef, tittar ut i fjärran. I bakgrunden syns ett bostadskvarter i kvällssol.

Säkerhetschef – ”Säkerhet är mer än lås och larm”

Att det känns tryggt och säkert där man bor kan vara av­görande för att man ska må bra.
– De flesta tänker nog på det fysiska, som lås och larm. Men säkerhet handlar om så mycket mer, säger Sara Fischer, säkerhetschef på Bostadsbolaget.

Författare: Karin Andréen Olsson Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

Området ”säkerhet” på Bostads­bolaget involverar många fler än Sara och hennes två kollegor i säkerhetsenheten. Utvecklingschefer, utvecklingsledare, trygghetsvärdar och tekniska förvaltare arbetar varje dag med trygghet och säkerhet i någon form för hyresgäster och medarbetare. Självklart måste även alla fastighetsvärdar och annan personal ute i områdena känna till alla säkerhetsrutiner.

Sara delar in arbetet i fyra olika områden:

• Fysisk säkerhet. Skalskyddet runt fastigheterna, till exempel lås och larm.
• Informationssäkerhet. IT-system måste vara säkra och robusta och ska inte kunna nås av obehöriga. Papper ska hanteras så de får rätt skydd. Hyresgästernas personuppgifter och kritisk information får inte läcka ut.
• Personsäkerhet. Alla medarbetare ska vara säkra och trygga på sin arbetsplats. Det är nolltolerans mot hot och våld. Som en del i det arbetet har Bostadsbolaget utbildat alla kollegor under hösten 2021 i personsäkerhetsprocessen inom Framtidenkoncernen.
• Krishantering. Det behövs en organisation för att hantera oönskade händelser. Det kan vara både något akut som brand eller olycksfall – eller en stegrande kris med pandemin som färskt exempel.

Organisationen behöver vara övad för att tackla en kris

Sara, som började på Bostadsbolaget i maj förra året, har en utbildning som civilingenjör med inriktning på riskhan­tering. Hon har arbetat både inom industrin och räddningstjänsten och ju närmare säkerhet och mänskligt beteende kommer varandra, desto mer intressant blir det tycker hon.
– Det var därför jag sökte mig hit. Här hänger säkerhet och trygghet så tätt ihop och medarbetarna känner sina områden otroligt väl. Boendemiljön är ju så avgörande för hur det är i livet. Som bostads­bolag kan man verkligen göra skillnad – det är häftigt.

Hon pratar om det som kallas för MTO-perspektiv – människa, teknik och organisation. Det innebär att man behöver ha en helhetssyn för säkerhetsarbetet ska få effekt. Det hjälper inte med larm om man inte vet hur det ska hanteras. För att kunna fatta kloka beslut behöver man också veta varför man ska göra – eller inte göra – något på ett visst sätt.
Det handlar om att bygga en säkerhetskultur. ”Från pärmen till att det sitter i väggarna”, som Sara uttrycker det.
Hon menar att Bostadsbolaget redan har en grundmurad kultur när det gäller säkerhet och trygghet. Nu handlar det mycket om att få ihop rutiner och instruktioner så att det blir effektivt och samma för alla.
– Det är viktigt att prata om säkerhetsfrågor hela tiden. Vi måste förstå vilka risker som finns och hur vi ska hantera dem. Vi är ju varandras arbetsmiljö och hyresgästernas boendemiljö.
Sara pekar på några faktorer som rent allmänt är viktiga för att ett område ska kännas tryggt – att det är rent och snyggt, att det som är trasigt lagas, att utemiljön är trivsam och att det finns belysning och växtlighet som inte skymmer för mycket. Bra kontakt med grannarna är också viktig för trygghetskänslan.

Men det finns också sådant som kan uppfattas väldigt olika, beroende både på person och sammanhang. Höga staket och kameror kan av någon upplevas som tryggt, men som något hotfullt av en annan.
– Det gäller att vi är tydliga med varför vi gör som vi gör, säger Sara. Vi behöver samarbeta med våra hyresgäster för att skapa riktigt trygga och bra miljöer både för dem och oss.

Tryggt och trevligt

Som hyresgäst kan du också bidra till att ditt bostadsområde känns tryggt och säkert. Sara Fischer tipsar om vad du kan tänka på:
• Var vaksam på vem du släpper in i huset. Dra dig inte för att fråga vad personen har för ärende.
• Sortera dina sopor och lägg dem på rätt ställe. En ren miljö känns trygg och trevlig.
• Ställ ingenting i trapphuset. Det är en brandfara och en säkerhetsrisk om räddningstjänsten behöver komma in, eller du och dina grannar snabbt behöver utrymma.
• Lär dig hur man förhindrar bränder och hur man släcker en brand. Gratis webbutbildning på flera språk hittar du här: brandskyddsbanken.se.
• Lär känna dina grannar. Att bry sig om varandra skapar både trygghet och trivsel i vardagen.

Sara, Bostadsbolagets säkerhetschef, tittar in i kameran och ler. Bakom henne syns ett rött hus, en bänk och ett stort träd.
Sara Fischer, säkerhetschef på Bostadsbolaget.

 

Säkerhetschef – ”Säkerhet är mer än lås och larm”

Att det känns tryggt och säkert där man bor kan vara av­görande för att man ska må bra.
– De flesta tänker nog på det fysiska, som lås och larm. Men säkerhet handlar om så mycket mer, säger Sara Fischer, säkerhetschef på Bostadsbolaget.

Författare: Karin Andréen Olsson Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

Området ”säkerhet” på Bostads­bolaget involverar många fler än Sara och hennes två kollegor i säkerhetsenheten. Utvecklingschefer, utvecklingsledare, trygghetsvärdar och tekniska förvaltare arbetar varje dag med trygghet och säkerhet i någon form för hyresgäster och medarbetare. Självklart måste även alla fastighetsvärdar och annan personal ute i områdena känna till alla säkerhetsrutiner.

Sara delar in arbetet i fyra olika områden:

• Fysisk säkerhet. Skalskyddet runt fastigheterna, till exempel lås och larm.
• Informationssäkerhet. IT-system måste vara säkra och robusta och ska inte kunna nås av obehöriga. Papper ska hanteras så de får rätt skydd. Hyresgästernas personuppgifter och kritisk information får inte läcka ut.
• Personsäkerhet. Alla medarbetare ska vara säkra och trygga på sin arbetsplats. Det är nolltolerans mot hot och våld. Som en del i det arbetet har Bostadsbolaget utbildat alla kollegor under hösten 2021 i personsäkerhetsprocessen inom Framtidenkoncernen.
• Krishantering. Det behövs en organisation för att hantera oönskade händelser. Det kan vara både något akut som brand eller olycksfall – eller en stegrande kris med pandemin som färskt exempel.

Organisationen behöver vara övad för att tackla en kris

Sara, som började på Bostadsbolaget i maj förra året, har en utbildning som civilingenjör med inriktning på riskhan­tering. Hon har arbetat både inom industrin och räddningstjänsten och ju närmare säkerhet och mänskligt beteende kommer varandra, desto mer intressant blir det tycker hon.
– Det var därför jag sökte mig hit. Här hänger säkerhet och trygghet så tätt ihop och medarbetarna känner sina områden otroligt väl. Boendemiljön är ju så avgörande för hur det är i livet. Som bostads­bolag kan man verkligen göra skillnad – det är häftigt.

Hon pratar om det som kallas för MTO-perspektiv – människa, teknik och organisation. Det innebär att man behöver ha en helhetssyn för säkerhetsarbetet ska få effekt. Det hjälper inte med larm om man inte vet hur det ska hanteras. För att kunna fatta kloka beslut behöver man också veta varför man ska göra – eller inte göra – något på ett visst sätt.
Det handlar om att bygga en säkerhetskultur. ”Från pärmen till att det sitter i väggarna”, som Sara uttrycker det.
Hon menar att Bostadsbolaget redan har en grundmurad kultur när det gäller säkerhet och trygghet. Nu handlar det mycket om att få ihop rutiner och instruktioner så att det blir effektivt och samma för alla.
– Det är viktigt att prata om säkerhetsfrågor hela tiden. Vi måste förstå vilka risker som finns och hur vi ska hantera dem. Vi är ju varandras arbetsmiljö och hyresgästernas boendemiljö.
Sara pekar på några faktorer som rent allmänt är viktiga för att ett område ska kännas tryggt – att det är rent och snyggt, att det som är trasigt lagas, att utemiljön är trivsam och att det finns belysning och växtlighet som inte skymmer för mycket. Bra kontakt med grannarna är också viktig för trygghetskänslan.

Men det finns också sådant som kan uppfattas väldigt olika, beroende både på person och sammanhang. Höga staket och kameror kan av någon upplevas som tryggt, men som något hotfullt av en annan.
– Det gäller att vi är tydliga med varför vi gör som vi gör, säger Sara. Vi behöver samarbeta med våra hyresgäster för att skapa riktigt trygga och bra miljöer både för dem och oss.

Tryggt och trevligt

Som hyresgäst kan du också bidra till att ditt bostadsområde känns tryggt och säkert. Sara Fischer tipsar om vad du kan tänka på:
• Var vaksam på vem du släpper in i huset. Dra dig inte för att fråga vad personen har för ärende.
• Sortera dina sopor och lägg dem på rätt ställe. En ren miljö känns trygg och trevlig.
• Ställ ingenting i trapphuset. Det är en brandfara och en säkerhetsrisk om räddningstjänsten behöver komma in, eller du och dina grannar snabbt behöver utrymma.
• Lär dig hur man förhindrar bränder och hur man släcker en brand. Gratis webbutbildning på flera språk hittar du här: brandskyddsbanken.se.
• Lär känna dina grannar. Att bry sig om varandra skapar både trygghet och trivsel i vardagen.

Sara, Bostadsbolagets säkerhetschef, tittar in i kameran och ler. Bakom henne syns ett rött hus, en bänk och ett stort träd.
Sara Fischer, säkerhetschef på Bostadsbolaget.

 

Kalassiffror

Posted on by Ella Gruenberg
Kalassiffror
Bostadsbolagets maskot Trygga, en hund med röda hängselbyxor och brun päls. I den suddigare bakgrunden syns ett par skrattande personer och en lägenhetsbyggnad.

Kalassiffror

Det blev ett årslångt 80-årsfirande med hela 25 kalas i våra olika bostadsområden – tillsammans med alla hyresgäster. Kalasen bjöd på gemenskap, skratt, sol, grannbingo, popcorn, ballonger, hinderbana, guldmedaljer och mycket, mycket mer. Tack för ett helt år av roliga stunder och minnen – här kommer kalasen i siffror!

80-årsjubileum

Kalas

Kalassiffror

Det blev ett årslångt 80-årsfirande med hela 25 kalas i våra olika bostadsområden – tillsammans med alla hyresgäster. Kalasen bjöd på gemenskap, skratt, sol, grannbingo, popcorn, ballonger, hinderbana, guldmedaljer och mycket, mycket mer. Tack för ett helt år av roliga stunder och minnen – här kommer kalasen i siffror!

80-årsjubileum

Kalas

Kalasen i siffror

25

kalas

 

250

kilo popcorn har ätits upp

 

En kvinna i Bostadsbolagets arbetskläder räcker över popcorn till sin kollega.

513

ballonger har delats ut

 

En person som håller en blå ballong med Bostadsbolagets logotyp på.

3895

guldmedaljer har delats ut

 

En man som står bredvid en liten pojke på en gräsplan. Framför dem finns en skylt där det står "Trygga loppet, start".

833

hyresgäster har deltagit i grannbingo

 

En person som håller upp ett kort där det står "Grannbingo".

300

personer har jobbat på kalasen

 

Två män iklädda Bostadsbolagets arbetskläder räcker över korv till ett par hyresgäster.

Träffat drygt

5000

hyresgäster

 

En man gör ansiktsmålning på ett litet barn, bredvid ett bord fyllt med pyssel.

Bli textilsmart – ta hand om dina kläder på rätt sätt

Posted on by Ella Gruenberg
Bli textilsmart – ta hand om dina kläder på rätt sätt
Ett rum fyllt med massor av kläder och en barnvagn.

Bli textilsmart – ta hand om dina kläder på rätt sätt

Kläder och annan textil utgör en fjärdedel av svenskarnas klimatpåverkan och varje år slänger vi fyra kilo kläder och tyg rakt ner i soppåsen, trots att nästan hälften av det hade kunnat återanvändas. Det kan bero på att det kan kännas omständligt att göra sig av med kläder man inte längre använder, eller att man helt enkelt inte vet hur man ska göra. Här nedanför får du tips på hur du kan bli lite mer textilsmart.

Författare: Moa Hellqvist

Klädvård

Smart hemma

Trivas

Så blir du mer textilsmart

För att verkligen förlänga livslängden på dina plagg gäller det att tänka hållbart i varje steg. När du handlar second hand ger du kläder ett nytt liv istället för att sätta igång en helt ny cykel. Och även när secondhand inte är ett alternativ finns det mycket du kan göra. Välj till exempel plagg i hållbara material – de håller längre och kan användas fler gånger. Försök att undvika impulsköp och ge dig själv tid att tänka efter innan du bestämmer dig. Fundera på om du verkligen behöver plagget, eller om det bara är något du villhöver. Ofta är det det senare.

Andra hand i första hand

Förr eller senare kommer dagen då vissa plagg inte längre används. Kanske har du redan en hög kvar från den senaste garderobsrensningen? Då finns det flera sätt att ge dem nytt liv. Ordna en kläd­bytardag med grannar eller vänner, eller sälj vidare online och på loppis om du vill tjäna en extra slant. På Brunnsbotorget 5 hittar du exempelvis secondhand-butiken RE:Backa som mer än gärna tar emot dina plagg. Alla intäkter från butiken går till föreningar i området och de erbjuder även unika och prisvärda fynd om garderoben ekar tom efter rensningen.

Dags att säga adjö

När ett plagg har använts så mycket att det gått sönder eller tappat sin glans, finns det flera sätt att ta hand om det – beroende på skick. Om du kan, laga hål och små skador – eller sy om plagget till något nytt. I Hammarkullen, Rannebergen och Norra Biskopsgården finns Bostadsbolagets Fixotek. Där kan du bland annat lämna dina saker till återbruk eller låna sy­maskin. Men till slut kommer du faktiskt behöva slänga ett och annat plagg. Då kan det vara bra att veta vilka lagar och regler som gäller.

Sedan 1 januari 2025 är det lag på att sortera ut textilavfall. Hela och rena textilier ska återvinnas i insamlingskärlen på återvinningscentraler, eller i insamlingsboxarna som finns i Bostads­bolagets områden tack vare samarbeten med Human Bridge och Myrorna. I restavfallet får bara strumpor, underkläder och kläder som är smutsiga, mögliga, blöta eller rejält trasiga slängas.

Tips

  • Välj kläder som håller längre – ju längre du använder ett plagg desto bättre är det för miljön.
  • Ordna en klädbytardag med grannar eller vänner, eller sälj vidare online och på loppis sånt som du inte längre använder.
  • Fynda i din egen garderob. Försök hitta nya kombinationer av det du redan har eller piffa upp gamla plagg.
  • Om du kan, laga hål och små skador – eller sy om plagget till något nytt.
  • Sedan 1 januari 2025 är det lag på att sortera ut textilavfall. I restavfallet får bara strumpor, underkläder och kläder som är smutsiga, mögliga, blöta eller rejält trasiga slängas.

Bli textilsmart – ta hand om dina kläder på rätt sätt

Kläder och annan textil utgör en fjärdedel av svenskarnas klimatpåverkan och varje år slänger vi fyra kilo kläder och tyg rakt ner i soppåsen, trots att nästan hälften av det hade kunnat återanvändas. Det kan bero på att det kan kännas omständligt att göra sig av med kläder man inte längre använder, eller att man helt enkelt inte vet hur man ska göra. Här nedanför får du tips på hur du kan bli lite mer textilsmart.

Författare: Moa Hellqvist

Klädvård

Smart hemma

Trivas

Så blir du mer textilsmart

För att verkligen förlänga livslängden på dina plagg gäller det att tänka hållbart i varje steg. När du handlar second hand ger du kläder ett nytt liv istället för att sätta igång en helt ny cykel. Och även när secondhand inte är ett alternativ finns det mycket du kan göra. Välj till exempel plagg i hållbara material – de håller längre och kan användas fler gånger. Försök att undvika impulsköp och ge dig själv tid att tänka efter innan du bestämmer dig. Fundera på om du verkligen behöver plagget, eller om det bara är något du villhöver. Ofta är det det senare.

Andra hand i första hand

Förr eller senare kommer dagen då vissa plagg inte längre används. Kanske har du redan en hög kvar från den senaste garderobsrensningen? Då finns det flera sätt att ge dem nytt liv. Ordna en kläd­bytardag med grannar eller vänner, eller sälj vidare online och på loppis om du vill tjäna en extra slant. På Brunnsbotorget 5 hittar du exempelvis secondhand-butiken RE:Backa som mer än gärna tar emot dina plagg. Alla intäkter från butiken går till föreningar i området och de erbjuder även unika och prisvärda fynd om garderoben ekar tom efter rensningen.

Dags att säga adjö

När ett plagg har använts så mycket att det gått sönder eller tappat sin glans, finns det flera sätt att ta hand om det – beroende på skick. Om du kan, laga hål och små skador – eller sy om plagget till något nytt. I Hammarkullen, Rannebergen och Norra Biskopsgården finns Bostadsbolagets Fixotek. Där kan du bland annat lämna dina saker till återbruk eller låna sy­maskin. Men till slut kommer du faktiskt behöva slänga ett och annat plagg. Då kan det vara bra att veta vilka lagar och regler som gäller.

Sedan 1 januari 2025 är det lag på att sortera ut textilavfall. Hela och rena textilier ska återvinnas i insamlingskärlen på återvinningscentraler, eller i insamlingsboxarna som finns i Bostads­bolagets områden tack vare samarbeten med Human Bridge och Myrorna. I restavfallet får bara strumpor, underkläder och kläder som är smutsiga, mögliga, blöta eller rejält trasiga slängas.

Tips

  • Välj kläder som håller längre – ju längre du använder ett plagg desto bättre är det för miljön.
  • Ordna en klädbytardag med grannar eller vänner, eller sälj vidare online och på loppis sånt som du inte längre använder.
  • Fynda i din egen garderob. Försök hitta nya kombinationer av det du redan har eller piffa upp gamla plagg.
  • Om du kan, laga hål och små skador – eller sy om plagget till något nytt.
  • Sedan 1 januari 2025 är det lag på att sortera ut textilavfall. I restavfallet får bara strumpor, underkläder och kläder som är smutsiga, mögliga, blöta eller rejält trasiga slängas.

Livsviktiga tips för en brandsäker laddning

Posted on by Ella Gruenberg
Livsviktiga tips för en brandsäker laddning
En illustration av ett par litiumbatterier.

Livsviktiga tips för en brandsäker laddning

Antalet bränder och brandtillbud kopplade till laddning av elprodukter har ökat i takt med att vi äger allt fler laddbara prylar. Litiumjonbatterier finns i mobiltelefoner, datorer, elcyklar, elsparkcyklar och verktyg i nästan alla hem idag.

Brandsäkerhet

Trivas

Ladda bara när du är hemma och vaken

En brand i ett litiumjonbatteri startar inte som en vanlig brand utan har en väldigt snabb utveckling – som i vissa fall kan liknas vid en explosion. Brinnande litiumbatterier är svåra att släcka, branden kan sprida sig snabbt och röken innehåller mycket giftiga gaser. Spridningsrisken är också anledningen till att du inte ska ladda dina elprodukter nära brännbara material som soffan eller sängen. Därför ska du alltid ladda på ett hårt, obrännbart underlag – och bara när du är hemma och vaken.

Ladda aldrig ett skadat batteri

En mekanisk skada på den här typen av batteri kan göra att det börjar brinna när du laddar. Utsätts batteriet för stötar och slag ökar risken för brand. Det är inte alltid skadan syns utanpå – därför ska du inte ladda om du är osäker eller misstänker att batteriet kan vara skadat. Om batteriet är väldigt varmt innan du laddar, eller om det har stått ute och blivit väldigt kallt, finns också en ökad risk för brand.

Ladda aldrig i en utrymningsväg

Eftersom brandutvecklingen vid batteribränder kan vara snabb och intensiv finns det risk att du inte hinner eller kan ta dig ut om branden startar i hallen. Hallen är din främsta utrymningsväg och ska därför aldrig blockeras – varken med elprodukter, batterier, laddare eller andra saker som kan innebära brandrisk.

Om du måste ladda hemma

Ladda i ett rum där du kan stänga dörren för att förhindra brandspridning. Utrymmet ska självklart vara utrustat med brandvarnare för tidig upptäckt.

Checklista vid laddning

  • Läs alltid instruktionen från tillverkaren innan du laddar.
  • Kontrollera att batteri och laddare inte är skadat – kontakta tillverkaren om du är osäker.
  • Håll koll på temperaturen – batteriet ska ha rumstemperatur innan laddning och inte bli onormalt varmt under laddning.
  • Använd bara CE-märkta produkter och originalladdare.
  • Ladda inte nära brännbara material såsom soffa, säng eller kläder.
  • Täck aldrig över batteriet.
  • Ladda under uppsikt – alltså bara när du är hemma och vaken.
  • Ladda aldrig i utrymningsvägar så som i hallen eller nära dörrar.
  • Koppla ur batteriet när det är fulladdat.
  • Kontrollera att du har en fungerade brandvarnare i utrymmet där du laddar. En brandvarnare ger dig möjlighet att upptäcka branden och utrymma.
  • Säkerställ att du har en giltig hemförsäkring. Vid en brand kan hemförsäkringen ge stöd med tillfälligt boende och ersättning för saker som förstörts.

Om det börjar brinna

  • Rädda dig själv och andra.
  • Varna andra i din närhet.
  • Larma – ring 112.
  • Släck endast om du inte riskerar att utsätta dig själv eller andra för fara.
  • Om möjligt, stäng dörren till utrymmet där det brinner.

Livsviktiga tips för en brandsäker laddning

Antalet bränder och brandtillbud kopplade till laddning av elprodukter har ökat i takt med att vi äger allt fler laddbara prylar. Litiumjonbatterier finns i mobiltelefoner, datorer, elcyklar, elsparkcyklar och verktyg i nästan alla hem idag.

Brandsäkerhet

Trivas

Ladda bara när du är hemma och vaken

En brand i ett litiumjonbatteri startar inte som en vanlig brand utan har en väldigt snabb utveckling – som i vissa fall kan liknas vid en explosion. Brinnande litiumbatterier är svåra att släcka, branden kan sprida sig snabbt och röken innehåller mycket giftiga gaser. Spridningsrisken är också anledningen till att du inte ska ladda dina elprodukter nära brännbara material som soffan eller sängen. Därför ska du alltid ladda på ett hårt, obrännbart underlag – och bara när du är hemma och vaken.

Ladda aldrig ett skadat batteri

En mekanisk skada på den här typen av batteri kan göra att det börjar brinna när du laddar. Utsätts batteriet för stötar och slag ökar risken för brand. Det är inte alltid skadan syns utanpå – därför ska du inte ladda om du är osäker eller misstänker att batteriet kan vara skadat. Om batteriet är väldigt varmt innan du laddar, eller om det har stått ute och blivit väldigt kallt, finns också en ökad risk för brand.

Ladda aldrig i en utrymningsväg

Eftersom brandutvecklingen vid batteribränder kan vara snabb och intensiv finns det risk att du inte hinner eller kan ta dig ut om branden startar i hallen. Hallen är din främsta utrymningsväg och ska därför aldrig blockeras – varken med elprodukter, batterier, laddare eller andra saker som kan innebära brandrisk.

Om du måste ladda hemma

Ladda i ett rum där du kan stänga dörren för att förhindra brandspridning. Utrymmet ska självklart vara utrustat med brandvarnare för tidig upptäckt.

Checklista vid laddning

  • Läs alltid instruktionen från tillverkaren innan du laddar.
  • Kontrollera att batteri och laddare inte är skadat – kontakta tillverkaren om du är osäker.
  • Håll koll på temperaturen – batteriet ska ha rumstemperatur innan laddning och inte bli onormalt varmt under laddning.
  • Använd bara CE-märkta produkter och originalladdare.
  • Ladda inte nära brännbara material såsom soffa, säng eller kläder.
  • Täck aldrig över batteriet.
  • Ladda under uppsikt – alltså bara när du är hemma och vaken.
  • Ladda aldrig i utrymningsvägar så som i hallen eller nära dörrar.
  • Koppla ur batteriet när det är fulladdat.
  • Kontrollera att du har en fungerade brandvarnare i utrymmet där du laddar. En brandvarnare ger dig möjlighet att upptäcka branden och utrymma.
  • Säkerställ att du har en giltig hemförsäkring. Vid en brand kan hemförsäkringen ge stöd med tillfälligt boende och ersättning för saker som förstörts.

Om det börjar brinna

  • Rädda dig själv och andra.
  • Varna andra i din närhet.
  • Larma – ring 112.
  • Släck endast om du inte riskerar att utsätta dig själv eller andra för fara.
  • Om möjligt, stäng dörren till utrymmet där det brinner.

Ett hus lika unikt då som idag

Posted on by Ella Gruenberg
Ett hus lika unikt då som idag
Experimenthuset, en hög byggnad med många fönster och en röd dörr på entréplan.

Ett hus lika unikt då som idag

Om du besöker Modulatorsgatan 15–17 i Järnbrott möts du av ett till synes vanligt lägenhetshus, men tar du dig innanför fasaden förstår du att det är insidan som räknas i det så kallade experimenthuset.

Författare: Moa Hellqvist

Ett hus berättar

Experimenthuset

Järnbrott

Trivas

Experimenthuset byggdes 1953 efter att Bostadsbolaget anordnat en tävling där nya sätt att utforma lägenheter efterlystes. Vinnarna i tävlingen var Tage William-Olsson och hans son Anders med idén om en varierande planlösning. Med hjälp av arkitekten Lars Ågren ritade de tillsammans detta unika hus. När det var färdigt bestod lägenheterna av ett stort rum, ett lite mindre kök och ett badrum – en typisk etta. Men det som var så unikt var att den här ettan hur enkelt som helst kunde göras om till en tvåa eller en trea, och sedan gå tillbaka till en etta igen. Med hjälp av flyttbara väggar kunde varje hyresgäst själv skapa en helt ny planlösning efter sitt behov.

– Om man hade flera barn så kunde man göra extra rum och när barnen flyttade hemifrån så kunde man i stället göra om rummen till ett större vardagsrum, säger Ulf Björck som var fastighetsvärd i huset mellan 1988 och 2012.

Men det var inte bara de flyttbara väggarna som var unika för tiden. Experimenthuset, som det kallas på grund av dess innovativa lösningar, hade golvvärme i stället för element – något som var väldigt nytänkande på 50-talet.

1989–1990 gjordes det omfattande renoveringar i huset. Huset var gammalt och det var mycket som behövde fixas. Med det togs golvvärmen bort, hissar byggdes in i varje trappuppgång och de flyttbara väggarna gjordes om. De tidigare lösa, målade väggarna var nu i stället tapetserade och därför mycket svårare att flytta på. Men även efter renoveringen var lägenheterna helt unika, eftersom hyresgästerna själva fick vara med och bestämma hur deras hem skulle se ut. Ulf menar att det tack vare det är något speciellt med att bo i experimenthuset än idag – vare sig man flyttade in efter renoveringarna eller före.

– Det är en viss gemenskap i området och man känner en stolthet över att bo i ett sådant unikt hus där ingen av grannarna kan möblera likadant, säger han.

Kuriosa

Barköket

Om man var sugen på ett barkök kunde man enkelt öppna upp mellan köket och det stora rummet tack vare att väggen mellan dessa hade skjutluckor på båda sidor. Arkitekterna sägs ha tagit det öppna barköket till Sverige och alla som flyttade in i det nybyggda huset valde den sortens kök.

Bostadsbolagets tävling

Tage William-Jonsson och hans son Anders vann tävlingen 1950. Men efter vinsten behövde de Lars Ågrens hjälp för att verkligen finslipa deras idé. Därefter tog det ett par år innan huset kunde stå färdigt. Lars Ågren bodde själv i en av lägenheterna i 10 år.

Gatunamnen

I Järnbrott kan man bland annat vandra längs Antenngatan och Bild­radiogatan eller slå sig ner på Radiotorget. Dessa gatunamn hämtar sin inspiration från att en rundradio­sändarstation etablerades i området år 1950. Även Modulatorsgatan tar sitt namn från det. Modulator är nämligen den del i ett modulerat mät- eller kommunikationssystem som överför information till en bärvåg.

Kort och gott

  • Experimenthuset byggdes 1953
  • Ritat av Tage William-Jonsson, Anders William-Jonsson och Lars Ågren
  • Är unikt eftersom väggarna går att flytta på för att skapa fler eller färre rum

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Ett hus lika unikt då som idag

Om du besöker Modulatorsgatan 15–17 i Järnbrott möts du av ett till synes vanligt lägenhetshus, men tar du dig innanför fasaden förstår du att det är insidan som räknas i det så kallade experimenthuset.

Författare: Moa Hellqvist

Ett hus berättar

Experimenthuset

Järnbrott

Trivas

Experimenthuset byggdes 1953 efter att Bostadsbolaget anordnat en tävling där nya sätt att utforma lägenheter efterlystes. Vinnarna i tävlingen var Tage William-Olsson och hans son Anders med idén om en varierande planlösning. Med hjälp av arkitekten Lars Ågren ritade de tillsammans detta unika hus. När det var färdigt bestod lägenheterna av ett stort rum, ett lite mindre kök och ett badrum – en typisk etta. Men det som var så unikt var att den här ettan hur enkelt som helst kunde göras om till en tvåa eller en trea, och sedan gå tillbaka till en etta igen. Med hjälp av flyttbara väggar kunde varje hyresgäst själv skapa en helt ny planlösning efter sitt behov.

– Om man hade flera barn så kunde man göra extra rum och när barnen flyttade hemifrån så kunde man i stället göra om rummen till ett större vardagsrum, säger Ulf Björck som var fastighetsvärd i huset mellan 1988 och 2012.

Men det var inte bara de flyttbara väggarna som var unika för tiden. Experimenthuset, som det kallas på grund av dess innovativa lösningar, hade golvvärme i stället för element – något som var väldigt nytänkande på 50-talet.

1989–1990 gjordes det omfattande renoveringar i huset. Huset var gammalt och det var mycket som behövde fixas. Med det togs golvvärmen bort, hissar byggdes in i varje trappuppgång och de flyttbara väggarna gjordes om. De tidigare lösa, målade väggarna var nu i stället tapetserade och därför mycket svårare att flytta på. Men även efter renoveringen var lägenheterna helt unika, eftersom hyresgästerna själva fick vara med och bestämma hur deras hem skulle se ut. Ulf menar att det tack vare det är något speciellt med att bo i experimenthuset än idag – vare sig man flyttade in efter renoveringarna eller före.

– Det är en viss gemenskap i området och man känner en stolthet över att bo i ett sådant unikt hus där ingen av grannarna kan möblera likadant, säger han.

Kuriosa

Barköket

Om man var sugen på ett barkök kunde man enkelt öppna upp mellan köket och det stora rummet tack vare att väggen mellan dessa hade skjutluckor på båda sidor. Arkitekterna sägs ha tagit det öppna barköket till Sverige och alla som flyttade in i det nybyggda huset valde den sortens kök.

Bostadsbolagets tävling

Tage William-Jonsson och hans son Anders vann tävlingen 1950. Men efter vinsten behövde de Lars Ågrens hjälp för att verkligen finslipa deras idé. Därefter tog det ett par år innan huset kunde stå färdigt. Lars Ågren bodde själv i en av lägenheterna i 10 år.

Gatunamnen

I Järnbrott kan man bland annat vandra längs Antenngatan och Bild­radiogatan eller slå sig ner på Radiotorget. Dessa gatunamn hämtar sin inspiration från att en rundradio­sändarstation etablerades i området år 1950. Även Modulatorsgatan tar sitt namn från det. Modulator är nämligen den del i ett modulerat mät- eller kommunikationssystem som överför information till en bärvåg.

Kort och gott

  • Experimenthuset byggdes 1953
  • Ritat av Tage William-Jonsson, Anders William-Jonsson och Lars Ågren
  • Är unikt eftersom väggarna går att flytta på för att skapa fler eller färre rum

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Här gör gemenskapen jobbet

Posted on by Ella Gruenberg
Här gör gemenskapen jobbet
En grupp kvinnor iklädda Bostadsbolagets arbetskläder som står framför en byggnad med skylten "Boservice".

Här gör gemenskapen jobbet

Du har säkert sett dem åka runt i golfbilen eller på flakmoppen över kullerstenen, men vilka är de och vad gör de egentligen? Jo, på Boservice i Haga ser de till att allt i området rullar på – tillsammans.

Författare: Moa Hellqvist Fotograf: Daniel Petersson

Haga

Nyfiken på

De är totalt sex kollegor som ansvarar för Bostadsbolagets sju kvarter runt om Haga. Teamet består av Emma N, Emma W, Priscila, Johanna, Denise, och Anna. Tillsammans ser de till att allt är snyggt, rent och fungerar som det ska i Bostadsbolagets fastigheter i området. Och på vardagar mellan kvart över sju och halv nio är man som Hagabo välkommen till dem på Skanstorget 13 med allt som rör sin boendemiljö.

– Alla i teamet behövs för att helhetsupplevelsen ska bli bra, säger Johanna.

På Boservice arbetar fastighetsvärdar, miljövärdar och lokalvårdare – var och en lika viktig för att skapa en trygg och trivsam miljö för hyresgästerna. Fastighetsvärdarna ser till att byggnader, installationer och system fungerar och att eventuella fel åtgärdas snabbt. Miljövärdarna tar hand om gårdar, lekplatser och gemensamma utemiljöer, så att de alltid är rena och trivsamma. Lokalvårdarna sköter städning och hygien i trapphus och andra gemensamma utrymmen. Tillsammans säkerställer de att hyresgästerna trivs och känner sig hemma.

Denise beskriver stadsdelen som en egen liten oas mitt i stan och Priscila säger att man aldrig vänjer sig vid de vackra miljöerna. Alla i teamet är överens om att det är något alldeles särskilt med Haga. Men de är långt ifrån ensamma om att tycka så – Haga är ett område som lockar många turister. Johanna menar att det är något som skiljer sig en del från hur arbetsdagarna ser ut för deras kollegor som arbetar på Boservice i andra områden.

– Vi kan vara på väg in till en innergård för att jobba, men så visar det sig att det står en hel turistgrupp där. Då kan vi behöva vänta ut dem innan vi kan komma in och sätta igång, säger hon.

För ett speciellt bostadsområde, med många äldre hus, krävs också ett särskilt sätt att arbeta. I Haga skiljer det nästan 100 år i ålder mellan fastigheterna, och flera av dem är K-märkta, vilket kräver extra stor hänsyn. Eftersom husen varierar både i form och behov blir ingen arbetsdag den andra lik.

Det som däremot är typiskt för varje dag är att kollegorna alltid avsätter tid för en gemensam avstämning. De börjar varje morgon med att sitta ner för en gemensam frukost innan alla ger sig ut på olika uppdrag. Då ser de efter vad alla behöver och pratar om hur de kan stötta varandra på bästa sätt. De är väldigt måna om varandra och uppskattar att de har det team som de har.

– Vi trivs superbra ihop. Man kan skratta tillsammans åt en massa grejer, men man kan också ha en dålig dag och få en kram om det är det man behöver, säger Johanna.

Teamet, där den som jobbat längst har varit med i 15 år och den som kom in sist började i våras, är överens om att det är gemenskapen i gruppen som gör jobbet. Med yrken som deras kommer mycket ansvar

– det är många bollar i luften samtidigt och en stor del av arbetet är problemlösning. Varje problem är lika unikt, och lösningen likaså. Emma N menar att det då är guld värt att veta att man alltid har stödet från kollegorna.

– Gemenskapen gör att vi presterar bättre både som grupp och i våra egna yrkesroller. Vi tar hjälp av varandra och stödjer varandra när man behöver det, säger hon.

Förutom att alltid stötta varandra gör kollegorna mycket mer tillsammans – som att måla om, inreda och göra det trevligt och välkomnande på Boservice. De är alla överens om att de vill sätta sin egen prägel på arbetsmiljön och att det känns extra viktigt att göra det tillsammans.

– Det är bara exempel på sådana små­grejer som blir en rolig sak att göra ihop. Nu bestämmer vi oss för att vi gör det här och så engagerar vi oss allihopa, säger Johanna.

Men det är inte bara inredningen som gör Boservice i Haga till den inbjudande plats det är. Var och en av kollegorna bidrar till den goda stämningen och tillsammans skapar de ett mer trivsamt Haga – både för sig själva och för hyresgästerna.

En grupp människor som sitter runt ett bord och fikar.
Några kvinnor som står bredvid varandra framför en tavelvägg.

Här gör gemenskapen jobbet

Du har säkert sett dem åka runt i golfbilen eller på flakmoppen över kullerstenen, men vilka är de och vad gör de egentligen? Jo, på Boservice i Haga ser de till att allt i området rullar på – tillsammans.

Författare: Moa Hellqvist Fotograf: Daniel Petersson

Haga

Nyfiken på

De är totalt sex kollegor som ansvarar för Bostadsbolagets sju kvarter runt om Haga. Teamet består av Emma N, Emma W, Priscila, Johanna, Denise, och Anna. Tillsammans ser de till att allt är snyggt, rent och fungerar som det ska i Bostadsbolagets fastigheter i området. Och på vardagar mellan kvart över sju och halv nio är man som Hagabo välkommen till dem på Skanstorget 13 med allt som rör sin boendemiljö.

– Alla i teamet behövs för att helhetsupplevelsen ska bli bra, säger Johanna.

På Boservice arbetar fastighetsvärdar, miljövärdar och lokalvårdare – var och en lika viktig för att skapa en trygg och trivsam miljö för hyresgästerna. Fastighetsvärdarna ser till att byggnader, installationer och system fungerar och att eventuella fel åtgärdas snabbt. Miljövärdarna tar hand om gårdar, lekplatser och gemensamma utemiljöer, så att de alltid är rena och trivsamma. Lokalvårdarna sköter städning och hygien i trapphus och andra gemensamma utrymmen. Tillsammans säkerställer de att hyresgästerna trivs och känner sig hemma.

Denise beskriver stadsdelen som en egen liten oas mitt i stan och Priscila säger att man aldrig vänjer sig vid de vackra miljöerna. Alla i teamet är överens om att det är något alldeles särskilt med Haga. Men de är långt ifrån ensamma om att tycka så – Haga är ett område som lockar många turister. Johanna menar att det är något som skiljer sig en del från hur arbetsdagarna ser ut för deras kollegor som arbetar på Boservice i andra områden.

– Vi kan vara på väg in till en innergård för att jobba, men så visar det sig att det står en hel turistgrupp där. Då kan vi behöva vänta ut dem innan vi kan komma in och sätta igång, säger hon.

För ett speciellt bostadsområde, med många äldre hus, krävs också ett särskilt sätt att arbeta. I Haga skiljer det nästan 100 år i ålder mellan fastigheterna, och flera av dem är K-märkta, vilket kräver extra stor hänsyn. Eftersom husen varierar både i form och behov blir ingen arbetsdag den andra lik.

Det som däremot är typiskt för varje dag är att kollegorna alltid avsätter tid för en gemensam avstämning. De börjar varje morgon med att sitta ner för en gemensam frukost innan alla ger sig ut på olika uppdrag. Då ser de efter vad alla behöver och pratar om hur de kan stötta varandra på bästa sätt. De är väldigt måna om varandra och uppskattar att de har det team som de har.

– Vi trivs superbra ihop. Man kan skratta tillsammans åt en massa grejer, men man kan också ha en dålig dag och få en kram om det är det man behöver, säger Johanna.

Teamet, där den som jobbat längst har varit med i 15 år och den som kom in sist började i våras, är överens om att det är gemenskapen i gruppen som gör jobbet. Med yrken som deras kommer mycket ansvar

– det är många bollar i luften samtidigt och en stor del av arbetet är problemlösning. Varje problem är lika unikt, och lösningen likaså. Emma N menar att det då är guld värt att veta att man alltid har stödet från kollegorna.

– Gemenskapen gör att vi presterar bättre både som grupp och i våra egna yrkesroller. Vi tar hjälp av varandra och stödjer varandra när man behöver det, säger hon.

Förutom att alltid stötta varandra gör kollegorna mycket mer tillsammans – som att måla om, inreda och göra det trevligt och välkomnande på Boservice. De är alla överens om att de vill sätta sin egen prägel på arbetsmiljön och att det känns extra viktigt att göra det tillsammans.

– Det är bara exempel på sådana små­grejer som blir en rolig sak att göra ihop. Nu bestämmer vi oss för att vi gör det här och så engagerar vi oss allihopa, säger Johanna.

Men det är inte bara inredningen som gör Boservice i Haga till den inbjudande plats det är. Var och en av kollegorna bidrar till den goda stämningen och tillsammans skapar de ett mer trivsamt Haga – både för sig själva och för hyresgästerna.

En grupp människor som sitter runt ett bord och fikar.
Några kvinnor som står bredvid varandra framför en tavelvägg.

Ni svarar – vi lyssnar

Posted on by Ella Gruenberg
Ni svarar – vi lyssnar

Ni svarar – vi lyssnar

Nu har vi fått ett definitivt årsresultat på enkätsvaren under åren från er hyresgäster.

Författare: Minea Palm Fotograf: Bostadsbolaget

Hyresgästenkäten

Trivas

Som vi berättat förut så mäter vi nu på ett nytt sätt. Tidigare fick hälften av hyresgästerna svara på enkäten varje höst. Från och med år 2025 får alla hyresgäster svara på enkäten men under olika tider under hela året. I november stängde enkäten och vi har nu ett samlat resultat att jämföra förra årets siffror med.

Varje område kommer nu ta fram en handlingsplan utifrån enkätsvaren och arbeta för att förbättra de siffror som ligger lägre och se till att bevara det som upplevs som positivt.
Procenttalen anger hur många som gett betyget ”bra” eller ”mycket bra” till respektive område. Se sid 14 och 15 i Trivas för att se siffror som vi lyft: Trivas nr 4 2025 (PDF)

Unga håller rent och snyggt på Bredfjällsgatan

Fyra kvällar i veckan jobbar ungdomar från Hammarkullen med att hålla rent och snyggt i trapphusen på Bredfjällsgatan. Satsningen görs av Bostadsbolaget för att minska nedskräpningen och samtidigt ge unga ett meningsfullt extrajobb.
– Vi ser en utmaning i att det ställs mycket grovsopor i trapphusen. Det hindrar vår personal från att städa och skapar missnöje hos våra hyresgäster. Samtidigt vill vi ge unga i Hammarkullen en chans till ett första jobb, med lön och erfarenhet, säger Anni-Frid, utvecklingsledare på Bostadsbolaget.

De nyanställda ungdomarna har fått utbildning i avfallshantering och lärt sig varför det är viktigt att hålla hissar, trappor och avsatser fria från saker som möbler och cyklar. De har också fått tips om hur man möter och pratar med hyresgästerna på ett bra sätt.
– De gör verkligen en insats för sitt område och är goda förebilder när det gäller att hålla rent och snyggt. De bidrar också med kunskap som vi hoppas kan leda till en beteendeförändring gällande grovsopor på sikt.

En illustration av en man och en kvinna som städar.

Tio ungdomar har varit med i projektet under fem månader. De jobbar i team som leds av två fantastiska handledare, Miran och Moge. Dessutom har många olika delar av Bostadsbolaget hjälpt till med satsningen, berättar Anni-Frid:
– För allas trivsel och säkerhet behöver vi hjälpas åt att hålla trapphusen fria från grovsopor. Så insatsen är inte en extra service, eller en ersättning för att ta eget ansvar, utan ett steg mot att vi alla skapar en bättre boendemiljö tillsammans.

Tillsammans för tryggare bostadsområden

Camilla Tjernberg, chef för strategisk trygghet på Bostadsbolaget.
Camilla Tjernberg, chef för strategisk trygghet på Bostadsbolaget.

Under året har Bostadsbolaget haft särskilt stort fokus på trygghet och arbetat aktivt för att stärka den, bland annat i Landala och Ramberget. Genom dialog med både hyresgäster och personal, ökad närvaro i områdena och konkreta åtgärder har vi gjort ett gemensamt trygghetslyft.
– Inom det trygghetsskapande arbetet pratar vi om att arbeta kunskapsbaserat. Det innebär att vi först gör en ordentlig kartläggning för att identifiera problemen och sedan analyserar vad de beror på. Därefter sätter vi in åtgärder som riktas mot orsakerna, inte symtomen, och följer upp resultaten, säger Camilla, chef på Strategisk Trygghet, Bostadsbolaget. Hon fortsätter:
– Det är lätt att man går direkt till åtgärder utan att faktiskt reflektera och noggrant titta på siffror, men då når man inte samma resultat.
För att få en heltäckande bild av områdena har både personal och hyresgäster intervjuats, i syfte att identifiera otrygga platser som sedan har kartlagts och granskats under olika årstider och tider på dygnet. Tillsammans har Bostadsbolagets utvecklingsledare, ihop med förvaltaren och områdespersonal, hjälpts åt att analysera resultaten av kartläggningen. Därefter har gemensamma insatser gjorts för att öka tryggheten.

I Landala har till exempel träd och buskar klippts ned för att skapa bättre sikt. Även belysningen har förstärkts på flera platser, för att göra området tryggare. I Ramberget har inbrottssäkra dörrar installerats i allmänna utrymmen, trapphusen har rensats upp och städnivån har höjts för att skapa en tryggare och trivsammare miljö för de boende.

Vill du veta mer om hyresgästenkäten?

Här kan du läsa mer: Hyresgästenkäten

Ni svarar – vi lyssnar

Nu har vi fått ett definitivt årsresultat på enkätsvaren under åren från er hyresgäster.

Författare: Minea Palm Fotograf: Bostadsbolaget

Hyresgästenkäten

Trivas

Som vi berättat förut så mäter vi nu på ett nytt sätt. Tidigare fick hälften av hyresgästerna svara på enkäten varje höst. Från och med år 2025 får alla hyresgäster svara på enkäten men under olika tider under hela året. I november stängde enkäten och vi har nu ett samlat resultat att jämföra förra årets siffror med.

Varje område kommer nu ta fram en handlingsplan utifrån enkätsvaren och arbeta för att förbättra de siffror som ligger lägre och se till att bevara det som upplevs som positivt.
Procenttalen anger hur många som gett betyget ”bra” eller ”mycket bra” till respektive område. Se sid 14 och 15 i Trivas för att se siffror som vi lyft: Trivas nr 4 2025 (PDF)

Unga håller rent och snyggt på Bredfjällsgatan

Fyra kvällar i veckan jobbar ungdomar från Hammarkullen med att hålla rent och snyggt i trapphusen på Bredfjällsgatan. Satsningen görs av Bostadsbolaget för att minska nedskräpningen och samtidigt ge unga ett meningsfullt extrajobb.
– Vi ser en utmaning i att det ställs mycket grovsopor i trapphusen. Det hindrar vår personal från att städa och skapar missnöje hos våra hyresgäster. Samtidigt vill vi ge unga i Hammarkullen en chans till ett första jobb, med lön och erfarenhet, säger Anni-Frid, utvecklingsledare på Bostadsbolaget.

De nyanställda ungdomarna har fått utbildning i avfallshantering och lärt sig varför det är viktigt att hålla hissar, trappor och avsatser fria från saker som möbler och cyklar. De har också fått tips om hur man möter och pratar med hyresgästerna på ett bra sätt.
– De gör verkligen en insats för sitt område och är goda förebilder när det gäller att hålla rent och snyggt. De bidrar också med kunskap som vi hoppas kan leda till en beteendeförändring gällande grovsopor på sikt.

En illustration av en man och en kvinna som städar.

Tio ungdomar har varit med i projektet under fem månader. De jobbar i team som leds av två fantastiska handledare, Miran och Moge. Dessutom har många olika delar av Bostadsbolaget hjälpt till med satsningen, berättar Anni-Frid:
– För allas trivsel och säkerhet behöver vi hjälpas åt att hålla trapphusen fria från grovsopor. Så insatsen är inte en extra service, eller en ersättning för att ta eget ansvar, utan ett steg mot att vi alla skapar en bättre boendemiljö tillsammans.

Tillsammans för tryggare bostadsområden

Camilla Tjernberg, chef för strategisk trygghet på Bostadsbolaget.
Camilla Tjernberg, chef för strategisk trygghet på Bostadsbolaget.

Under året har Bostadsbolaget haft särskilt stort fokus på trygghet och arbetat aktivt för att stärka den, bland annat i Landala och Ramberget. Genom dialog med både hyresgäster och personal, ökad närvaro i områdena och konkreta åtgärder har vi gjort ett gemensamt trygghetslyft.
– Inom det trygghetsskapande arbetet pratar vi om att arbeta kunskapsbaserat. Det innebär att vi först gör en ordentlig kartläggning för att identifiera problemen och sedan analyserar vad de beror på. Därefter sätter vi in åtgärder som riktas mot orsakerna, inte symtomen, och följer upp resultaten, säger Camilla, chef på Strategisk Trygghet, Bostadsbolaget. Hon fortsätter:
– Det är lätt att man går direkt till åtgärder utan att faktiskt reflektera och noggrant titta på siffror, men då når man inte samma resultat.
För att få en heltäckande bild av områdena har både personal och hyresgäster intervjuats, i syfte att identifiera otrygga platser som sedan har kartlagts och granskats under olika årstider och tider på dygnet. Tillsammans har Bostadsbolagets utvecklingsledare, ihop med förvaltaren och områdespersonal, hjälpts åt att analysera resultaten av kartläggningen. Därefter har gemensamma insatser gjorts för att öka tryggheten.

I Landala har till exempel träd och buskar klippts ned för att skapa bättre sikt. Även belysningen har förstärkts på flera platser, för att göra området tryggare. I Ramberget har inbrottssäkra dörrar installerats i allmänna utrymmen, trapphusen har rensats upp och städnivån har höjts för att skapa en tryggare och trivsammare miljö för de boende.

Vill du veta mer om hyresgästenkäten?

Här kan du läsa mer: Hyresgästenkäten

Se alla nyheter

Nyheter

Ny kategori för ärenden i appen

2026-04-29

Ny ärendekategori på Mina sidor

Nu kan du som vill få hjälp med tillval eller få svar på frågor från Bobutiken, välja en kategori som heter "Renoveringar" när du lägger in ditt ärende till oss.

Nyheter

Kvinna lägger in sin cykel i ett cykelskåp. Bredvid henne står ett barn i cykelhjälm och kollar.

2026-03-30

Vårfixa din cykel!

Cykelsäsongen är äntligen igång! För att din cykel ska rulla smidigt hela våren har vi samlat några bra tips på hur du tar hand om den.

Hit & dit – smart mobilitet

En elbil som är ansluten till en laddningsstation i ett parkeringsgarage.

2026-01-30

Hyr du parkering? Ladda bilen på natten!

Har du avtal om parkering hos Bostadsbolaget men saknar laddmöjlighet? Nu finns det äntligen…

Nyheter

En närbild av en router med två gula och vita kablar.

2026-01-21

Framtidens Bredband tecknar avtal med ny kommunikationsoperatör

Nu är det klart att Framtidenkoncernen efter ny upphandling ger GlobalConnect uppdraget att leverera digitala tjänster i det öppna fibernätet Framtidens Bredband.

Nyheter

Blå parkeringsskylt framför en röd tegelvägg.

2025-12-09

Nya hyror för parkeringsplatser 2026

Den 1 januari 2026 höjer vi hyrorna för i princip samtliga Bostadsbolagets parkeringsplatser.

Utvecklingsledare – vad är det?

Posted on by Ella Gruenberg
Utvecklingsledare – vad är det?
En grupp människor som står bredvid varandra på en grusväg, iklädda Bostadsbolagets arbetskläder.

Utvecklingsledare – vad är det?

Sedan ett par år tillbaka finns idag ett antal utvecklingsledare på Bostadsbolaget. Hammarkullen har fyra, Biskopsgården sex, Rannebergen en och Frölunda/Tynnered två. Men vad gör en utvecklingsledare och vad är det som utvecklas? Trivas hälsade på gänget i Hammarkullen för att ta reda på saken.

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Robert Lipic

Social hållbarhet

Trivas

Vi träffar Anders, Suraya, Natalie och Rebecca som alla varit lite olika länge på Bostadsbolaget.
– Man kan säga att det här med utvecklingsledare är ett resultat av den strategi som finns inom Framtidenkoncernen för att skapa trygghet och trivsel i våra områden. Strategin kallas ”superförvaltning” och i begreppet ryms en mängd olika saker. Från ökad närvaro, trygghetssäkrade fastigheter till dialog och nolltolerans mot kriminell verksamhet. Ett av målen med superförvaltningen är att vi inte ska ha några särskilt utsatta områden på polisens lista 2030, säger Anders.

Alla utvecklingsledare arbetar med strategins fokusområden men det skiljer sig åt vilka projekt och aktiviteter man ägnar sig åt i områdena under ett år. I Hammarkullen genomfördes till exempel en Boendebudget för första gången i år.
– Hyresgästerna fick lämna in förslag på vilka aktiviteter man skulle vilja genomföra tillsammans med sina grannar i syfte att öka gemenskapen, skapa inblick i demokratiska processer samt öka inflytande och stärka tilliten i området.
De 300 000 kronor som fanns i budgeten har hittills använts för att förverkliga två av de fyra förslagen som fick flest röster. Årets tema var ”Tillsammans igen” och de vinnande förslagen var, en dag på Liseberg, ett besök på Leo’s Lekland, köra gokart och en dag med skidskola, berättar Suraya som arbetat med Boendebudgeten under året.

Ett stort fokus har också legat på olika arbetsmarknadsinsatser. Inte minst via den jobbhubb som nu finns på plats mitt på torget.
– Den kallas Framtidshubben och är öppen flera dagar i veckan. Två koordinatorer från Stadsmissionen finns då på plats och man kan gå dit och skriva CV, söka jobb eller vara med på olika rekryteringsträffar. Vi har också satsat mycket på olika ungdomsjobb och anställt unga vuxna i kortare eller längre perioder på Bostadsbolaget, berättar Rebecca som ansvarar för olika jobbsatsningar.

Natalie har bland annat ansvarat för ett projekt som handlat om att engagera hyresgästerna för att bli trapphusvärdar.
– Det är ett bra projekt som bidrar till gemenskap, trivsel och trygghet för de boende. Man lär känna sina grannar och kan göra olika aktiviteter tillsammans. Till exempel grilla korv på gården eller baka tillsammans i aktivitetshuset. Bostadsbolaget står för allt material som behöver köpas in och hyresgästerna för engagemanget, säger hon.

Se filmen från besöket hos utvecklingsledarna!

Nyfiken på allt som händer?

Listan på de olika insatser som enheten för Social hållbarhet driver pågår kan göras lång. Allt från trygghetsvandringar till Familjeakademin och olika skolprojekt i Nytorpsskolan till trapphusmöten, sambafotboll och löparakademi för unga.

Är du nyfiken på vad som händer?
Kontakta utvecklingsledarna i Hammarkullen

Utvecklingsledare – vad är det?

Sedan ett par år tillbaka finns idag ett antal utvecklingsledare på Bostadsbolaget. Hammarkullen har fyra, Biskopsgården sex, Rannebergen en och Frölunda/Tynnered två. Men vad gör en utvecklingsledare och vad är det som utvecklas? Trivas hälsade på gänget i Hammarkullen för att ta reda på saken.

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Robert Lipic

Social hållbarhet

Trivas

Vi träffar Anders, Suraya, Natalie och Rebecca som alla varit lite olika länge på Bostadsbolaget.
– Man kan säga att det här med utvecklingsledare är ett resultat av den strategi som finns inom Framtidenkoncernen för att skapa trygghet och trivsel i våra områden. Strategin kallas ”superförvaltning” och i begreppet ryms en mängd olika saker. Från ökad närvaro, trygghetssäkrade fastigheter till dialog och nolltolerans mot kriminell verksamhet. Ett av målen med superförvaltningen är att vi inte ska ha några särskilt utsatta områden på polisens lista 2030, säger Anders.

Alla utvecklingsledare arbetar med strategins fokusområden men det skiljer sig åt vilka projekt och aktiviteter man ägnar sig åt i områdena under ett år. I Hammarkullen genomfördes till exempel en Boendebudget för första gången i år.
– Hyresgästerna fick lämna in förslag på vilka aktiviteter man skulle vilja genomföra tillsammans med sina grannar i syfte att öka gemenskapen, skapa inblick i demokratiska processer samt öka inflytande och stärka tilliten i området.
De 300 000 kronor som fanns i budgeten har hittills använts för att förverkliga två av de fyra förslagen som fick flest röster. Årets tema var ”Tillsammans igen” och de vinnande förslagen var, en dag på Liseberg, ett besök på Leo’s Lekland, köra gokart och en dag med skidskola, berättar Suraya som arbetat med Boendebudgeten under året.

Ett stort fokus har också legat på olika arbetsmarknadsinsatser. Inte minst via den jobbhubb som nu finns på plats mitt på torget.
– Den kallas Framtidshubben och är öppen flera dagar i veckan. Två koordinatorer från Stadsmissionen finns då på plats och man kan gå dit och skriva CV, söka jobb eller vara med på olika rekryteringsträffar. Vi har också satsat mycket på olika ungdomsjobb och anställt unga vuxna i kortare eller längre perioder på Bostadsbolaget, berättar Rebecca som ansvarar för olika jobbsatsningar.

Natalie har bland annat ansvarat för ett projekt som handlat om att engagera hyresgästerna för att bli trapphusvärdar.
– Det är ett bra projekt som bidrar till gemenskap, trivsel och trygghet för de boende. Man lär känna sina grannar och kan göra olika aktiviteter tillsammans. Till exempel grilla korv på gården eller baka tillsammans i aktivitetshuset. Bostadsbolaget står för allt material som behöver köpas in och hyresgästerna för engagemanget, säger hon.

Se filmen från besöket hos utvecklingsledarna!

Nyfiken på allt som händer?

Listan på de olika insatser som enheten för Social hållbarhet driver pågår kan göras lång. Allt från trygghetsvandringar till Familjeakademin och olika skolprojekt i Nytorpsskolan till trapphusmöten, sambafotboll och löparakademi för unga.

Är du nyfiken på vad som händer?
Kontakta utvecklingsledarna i Hammarkullen

Hur är jobbet som trygghetsvärd på Bostadsbolaget?

Posted on by Linda Kindvall
Hur är jobbet som trygghetsvärd på Bostadsbolaget?
En kvinna pratar med en man och en kvinna i röda tröjor.

Hur är jobbet som trygghetsvärd på Bostadsbolaget?

Sedan 2018 har trygghetsvärdar funnits på plats i våra utsatta områden för att bidra till ökad trygghet. Det har gett resultat, vilket vi bland annat ser genom att trygghetsbetygen har gått upp i våra utsatta områden. Men hur är det att jobba som trygghetsvärd? Vi träffade trygghetsvärdarna Mohamed och Oumar för att ta reda på lite mer.

Spela Roll

Trivas

Beskriv hur ett arbetspass kan se ut!

Vi börjar dagen med ett uppstartsmöte där vi går igenom kvällsrapporten och planerar arbetet. Vi går ut i bostadsområdena vid 16-tiden och arbetar minst två trygghetsvärdar tillsammans. Vi varierar våra rundor och har ibland extra tillsyn på vissa ställen. Jobbet handlar mycket om att skapa tillit och bygga relationer vilket är ett långsiktigt arbete. Det gör vi genom att gå fram till folk, samtala och hjälpa till på olika sätt om det behövs. Ibland ringer hyresgäster och vill ha sällskap hem från spårvagnen till exempel, men det kan också handla om att rädda en katt ur en håla, eller att agera översättare i olika situationer. Vi bidrar också till ordning och trivsel genom att informera och sätta gränser. En annan del av jobbet är av mer praktisk förvaltningskaraktär där vi hjälper till med enklare akuta fastighetssysslor eftersom vi är dem som är på plats på kvällen. Man kan säga att vi arbetar väldigt brett med trygghet, trivsel och tillitsskapande och i nära samarbete med förvaltningen och andra aktörer.

Har något förändrats när det kommer till tryggheten i ert område under de år som ni varit trygghetsvärdar?

När vi började som trygghetsvärdar och det var en nyhet i området, så möttes vi av misstro framför allt från unga. Men tack vare vårt uthålliga arbete märker vi nu att fler och fler anförtror sig till oss och det underlättar vårt jobb. Vi upplever också att hyresgäster känner sig tryggare bara av att veta att vi finns i närheten, till exempel vågar fler hyresgäster sig ut även på kvällstid för att handla eller tar sig ensamma till och från kollektivtrafiken.

Vad är det bästa med jobbet?

Det finns många delar med jobbet som känns extra bra, bland annat får vi mycket positiv respons ifrån hyresgäster som kommer fram och tackar för att vi finns och vi känner att vår närvaro gör skillnad i området. Sedan har vi kollegor och andra samverkansaktörer ett bra samarbete, vi har kul ihop och stöttar varandra.

Tack Mohamed och Oumar för att ni delade med er och tack för era arbetsinsatser!

Bostadsbolagets trygghetsvärdar i Biskopsgården, iklädda röda jackor där det står "Trygghetsvärd" på ryggen. I bakgrunden syns juliga ljusdekorationer.

Kort fakta om våra trygghetsvärdar

  • Vi har 22 anställda trygghetsvärdar på Bostadsbolaget som främst arbetar i våra utvecklingsområden.
  • Trygghetsvärdarna arbetar i team och finns på plats alla dagar i veckan mellan kl 15-23. Som trygghetsvärd arbetar man varannan helg.
  • För att arbeta som trygghetsvärd ska du ha erfarenhet från liknande bostadsområden antingen genom att ha bott eller arbetat där.
  • Erfarenhet av socialt arbete och av att bemöta alla typer av människor är också meriterande.
    Det är även en stor fördel om man kan tala fler språk än svenska och engelska.
  • Alla trygghetsvärdar genomgår en enklare fastighetserviceutbildning.
    Med den kunskapen kan de utföra enklare servicearbeten, något som förbättrar servicen för våra hyresgäster.

Hur är jobbet som trygghetsvärd på Bostadsbolaget?

Sedan 2018 har trygghetsvärdar funnits på plats i våra utsatta områden för att bidra till ökad trygghet. Det har gett resultat, vilket vi bland annat ser genom att trygghetsbetygen har gått upp i våra utsatta områden. Men hur är det att jobba som trygghetsvärd? Vi träffade trygghetsvärdarna Mohamed och Oumar för att ta reda på lite mer.

Spela Roll

Trivas

Beskriv hur ett arbetspass kan se ut!

Vi börjar dagen med ett uppstartsmöte där vi går igenom kvällsrapporten och planerar arbetet. Vi går ut i bostadsområdena vid 16-tiden och arbetar minst två trygghetsvärdar tillsammans. Vi varierar våra rundor och har ibland extra tillsyn på vissa ställen. Jobbet handlar mycket om att skapa tillit och bygga relationer vilket är ett långsiktigt arbete. Det gör vi genom att gå fram till folk, samtala och hjälpa till på olika sätt om det behövs. Ibland ringer hyresgäster och vill ha sällskap hem från spårvagnen till exempel, men det kan också handla om att rädda en katt ur en håla, eller att agera översättare i olika situationer. Vi bidrar också till ordning och trivsel genom att informera och sätta gränser. En annan del av jobbet är av mer praktisk förvaltningskaraktär där vi hjälper till med enklare akuta fastighetssysslor eftersom vi är dem som är på plats på kvällen. Man kan säga att vi arbetar väldigt brett med trygghet, trivsel och tillitsskapande och i nära samarbete med förvaltningen och andra aktörer.

Har något förändrats när det kommer till tryggheten i ert område under de år som ni varit trygghetsvärdar?

När vi började som trygghetsvärdar och det var en nyhet i området, så möttes vi av misstro framför allt från unga. Men tack vare vårt uthålliga arbete märker vi nu att fler och fler anförtror sig till oss och det underlättar vårt jobb. Vi upplever också att hyresgäster känner sig tryggare bara av att veta att vi finns i närheten, till exempel vågar fler hyresgäster sig ut även på kvällstid för att handla eller tar sig ensamma till och från kollektivtrafiken.

Vad är det bästa med jobbet?

Det finns många delar med jobbet som känns extra bra, bland annat får vi mycket positiv respons ifrån hyresgäster som kommer fram och tackar för att vi finns och vi känner att vår närvaro gör skillnad i området. Sedan har vi kollegor och andra samverkansaktörer ett bra samarbete, vi har kul ihop och stöttar varandra.

Tack Mohamed och Oumar för att ni delade med er och tack för era arbetsinsatser!

Bostadsbolagets trygghetsvärdar i Biskopsgården, iklädda röda jackor där det står "Trygghetsvärd" på ryggen. I bakgrunden syns juliga ljusdekorationer.

Kort fakta om våra trygghetsvärdar

  • Vi har 22 anställda trygghetsvärdar på Bostadsbolaget som främst arbetar i våra utvecklingsområden.
  • Trygghetsvärdarna arbetar i team och finns på plats alla dagar i veckan mellan kl 15-23. Som trygghetsvärd arbetar man varannan helg.
  • För att arbeta som trygghetsvärd ska du ha erfarenhet från liknande bostadsområden antingen genom att ha bott eller arbetat där.
  • Erfarenhet av socialt arbete och av att bemöta alla typer av människor är också meriterande.
    Det är även en stor fördel om man kan tala fler språk än svenska och engelska.
  • Alla trygghetsvärdar genomgår en enklare fastighetserviceutbildning.
    Med den kunskapen kan de utföra enklare servicearbeten, något som förbättrar servicen för våra hyresgäster.

Miljövärd – Designern som blev trädgårdsmästare

Posted on by Ella Gruenberg
Miljövärd – Designern som blev trädgårdsmästare
Bostadsbolagets miljövärd Pia sitter på en flakmoped och ler mot kameran. I bakgrunden syns pallkragar, gröna växter och beiga fastigheter.

Miljövärd – Designern som blev trädgårdsmästare

Rambergsstaden ger ett lummigt intryck med många träd och buskar där det ligger vid foten av Ramberget. Här samsas höga hus från 1970-talet med trevåningshus från 1930-talet omgärdade av grönområden och små sparade ängar mellan huskropparna.

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

När man ger sig tid att promenera runt och kika in på gårdarna är det inte bara lummigt. Här bjuds på en blomsterprakt som närmast för tankarna till Botaniska trädgården. Variationsrikedomen i de färgstarka rabatterna är stor. Här finns frukt- och bärbuskar och flera odlingslådor där hyresgästerna kan låta sig väl smaka. Miljövärden Pia, som ansvarar för utemiljön i Rambergsstaden, säger att hon brukar tänka ”trädgård” när hon planerar och arbetar i området.
– Det här är ju hyresgästernas trädgård. Här ska man kunna sitta ute och njuta i skuggan av ett träd. Eller kunna gå ut och plocka lite blåbär och krusbär. Det är roligt att vara med och utveckla en miljö där människor bor och skapa platser där man kan komma ut och umgås med varandra, säger hon.

Pia är inne på sitt fjärde år som miljövärd i området och började efter en tvåårig utbildning till trädgårdsmästare. Hon hade då ett 15-årigt förflutet som designer på olika klädföretag men kände att hon ville göra något annat.
Att ägna sig åt träd och buskar låg nära till hands.
– Ja, man kan säga att både kläddesign och trädgårdsarbete ligger i släkten sedan tre generationer bakåt. Herrarna har varit trädgårdsmästare och damerna har varit skräddare, säger hon.

Under halva året har Pia hjälp av säsongsanställda som är ute varje dag och klipper, rensar, planterar och ser till att det är fint överallt. De har delat upp området i fyra delar och varje del får en egen dag i veckan för trädgårdsarbete. På fredagarna brukar de städa och hålla rent i hela området.
Pia, med sin bakgrund som designer, vill gärna skapa en enhetlig bild inne på gårdarna och göra dem till platser som både är vackra att se på och härliga att vara i. Färgerna på träden, buskarna och blommorna ska vara i harmoni med varandra och locka ögat.
– Det här är ett helt fantastiskt roligt arbete. Man har mycket kontakt med hyresgästerna och det är ett fritt, omväxlande arbete under ansvar att skapa en fin boendemiljö där människor trivs. Jag får nypa mig i armen ibland – jag trivs så oerhört bra med det jag gör, säger hon.

Bostadsbolagets miljövärd Pia står och ler framför ett par blommor i lila och gula nyanser. Bakom henne syns ett hus i gult och brunt tegel.
”Jag får nypa mig i armen ibland. Jag trivs så oerhört bra med det jag håller på med” säger Pia som arbetar som miljövärd på Hisingen.
Ett hav av färsk, grön mynta, tillsammans med en skylt där det står "Mynta. Varsågod!".
Överallt finns möjlighet för hyresgästerna att plocka och smaka på det som odlas – mynta, smultron, rabarber eller äpplen.
Solig sommardag i Bostadsbolagets bostadskvarter i Rambergsstaden. På bilden syns en sittgrupp, gröna växter och gula lägenhetsbygnader.
En plats att mötas och trivas tillsammans på.
Bostadsbolagets miljövärd Pia ler och beskär en grön buske med en trimmer.
Pia röjer med häcksaxen – ett av hennes mest använda redskap i arbetet som miljövärd.

Miljövärd – Designern som blev trädgårdsmästare

Rambergsstaden ger ett lummigt intryck med många träd och buskar där det ligger vid foten av Ramberget. Här samsas höga hus från 1970-talet med trevåningshus från 1930-talet omgärdade av grönområden och små sparade ängar mellan huskropparna.

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

När man ger sig tid att promenera runt och kika in på gårdarna är det inte bara lummigt. Här bjuds på en blomsterprakt som närmast för tankarna till Botaniska trädgården. Variationsrikedomen i de färgstarka rabatterna är stor. Här finns frukt- och bärbuskar och flera odlingslådor där hyresgästerna kan låta sig väl smaka. Miljövärden Pia, som ansvarar för utemiljön i Rambergsstaden, säger att hon brukar tänka ”trädgård” när hon planerar och arbetar i området.
– Det här är ju hyresgästernas trädgård. Här ska man kunna sitta ute och njuta i skuggan av ett träd. Eller kunna gå ut och plocka lite blåbär och krusbär. Det är roligt att vara med och utveckla en miljö där människor bor och skapa platser där man kan komma ut och umgås med varandra, säger hon.

Pia är inne på sitt fjärde år som miljövärd i området och började efter en tvåårig utbildning till trädgårdsmästare. Hon hade då ett 15-årigt förflutet som designer på olika klädföretag men kände att hon ville göra något annat.
Att ägna sig åt träd och buskar låg nära till hands.
– Ja, man kan säga att både kläddesign och trädgårdsarbete ligger i släkten sedan tre generationer bakåt. Herrarna har varit trädgårdsmästare och damerna har varit skräddare, säger hon.

Under halva året har Pia hjälp av säsongsanställda som är ute varje dag och klipper, rensar, planterar och ser till att det är fint överallt. De har delat upp området i fyra delar och varje del får en egen dag i veckan för trädgårdsarbete. På fredagarna brukar de städa och hålla rent i hela området.
Pia, med sin bakgrund som designer, vill gärna skapa en enhetlig bild inne på gårdarna och göra dem till platser som både är vackra att se på och härliga att vara i. Färgerna på träden, buskarna och blommorna ska vara i harmoni med varandra och locka ögat.
– Det här är ett helt fantastiskt roligt arbete. Man har mycket kontakt med hyresgästerna och det är ett fritt, omväxlande arbete under ansvar att skapa en fin boendemiljö där människor trivs. Jag får nypa mig i armen ibland – jag trivs så oerhört bra med det jag gör, säger hon.

Bostadsbolagets miljövärd Pia står och ler framför ett par blommor i lila och gula nyanser. Bakom henne syns ett hus i gult och brunt tegel.
”Jag får nypa mig i armen ibland. Jag trivs så oerhört bra med det jag håller på med” säger Pia som arbetar som miljövärd på Hisingen.
Ett hav av färsk, grön mynta, tillsammans med en skylt där det står "Mynta. Varsågod!".
Överallt finns möjlighet för hyresgästerna att plocka och smaka på det som odlas – mynta, smultron, rabarber eller äpplen.
Solig sommardag i Bostadsbolagets bostadskvarter i Rambergsstaden. På bilden syns en sittgrupp, gröna växter och gula lägenhetsbygnader.
En plats att mötas och trivas tillsammans på.
Bostadsbolagets miljövärd Pia ler och beskär en grön buske med en trimmer.
Pia röjer med häcksaxen – ett av hennes mest använda redskap i arbetet som miljövärd.