Category: Trivas – vår hyresgästtidning

Handslag för Hammarkullen

Posted on by Ella Gruenberg
Handslag för Hammarkullen
En flygbild av Hammarkulletorget.

Handslag för Hammarkullen

I december 2025 tecknades ett Handslag för Hammarkullen. Det är Astra Zeneca, Business Region Göteborg, Göteborg & Co, Skanska Sverige och Framtidenkoncernen (genom Bostadsbolaget) som går ihop för att arbeta mot en positiv och långsiktig utveckling i stadsdelen.

Författare: Minéa Palm

Hammarkullen

Social hållbarhet

Trivas

– Vi har jobbat för att Göteborg inte ska ha några utsatta områden i några år nu, och från vår koncern finns det en strategi som är särskilt fokuserad på våra utvecklingsområden. Hammarkullen har jättemånga styrkor och stort engagemang, men vi ser fortfarande mycket utmaningar kring skolresultat. Vi har också lägre sysselsättningsgrad i Hammarkullen än Göteborg i snitt – vilket vi har i alla våra utvecklingsområden, säger Liza, tillförordnad avdelningschef för Social Hållbarhet på Bostadsbolaget.

Hon förklarar att Handslag för Hammarkullen kommer ha särskilt fokus på barn och unga. Syftet är att stärka deras chanser att lyckas i skolan och erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter, för att förbättra möjligheter till jobb och egenförsörjning i framtiden:
– Målet är bland annat att Hammarkullen ska nå Göteborgssnittet för gymnasiebehörighet, sysselsättning och företagande. Och på sikt så ska det inte längre klassas som särskilt utsatt.

Sedan tidigare finns det handslag för tre områden i staden – Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön. Hammarkullen blir nu det fjärde. Handslagen är ett samarbete mellan näringsliv, stad och fastighetsägare för att bidra till en positiv områdesutveckling. De fokuserar på utbildning, jobb, företagande och framtidstro, i kombination med stärkt trygghet och inkludering.
– Framtidstro grundläggs tidigt, därför börjar vi med barnen och ungdomarna. Men för att lyckas behöver vi även ha de vuxna med oss. Det kan handla om allt från stöd att komma ut i arbetslivet till att vara ett tryggt bollplank för sina barn i deras vägval framåt. Vi har redan en nära dialog med skolan för att ringa in de faktiska behoven. Näringslivet kan bidra med konkreta vägar in i det framtida arbetslivet genom till exempel praktikplatser och studiebesök. Det viktiga är att vi samordnar oss innan vi sätter igång, så att varje pusselbit hamnar rätt. Vår roll är att skapa nya kontaktytor och vara länken som krokar arm med dem som redan gör skillnad, så att våra olika styrkor kompletterar varandra, säger Lena, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg.

Liza berättar att arbetet i Hammarkullen startar i vår och att aktörerna tar med sig viktiga insikter och erfarenheter från tidigare handslag – vilket ger en stabil grund för det fortsatta initiativet:
– Vi ser fram emot att bygga en tydlig struktur och etablera rutiner för arbetet under våren och hela 2026. Tillsammans har vi alla förutsättningar att göra skillnad.

– Vi har lärt oss att förtroende tar tid att bygga och att verklig skillnad kräver att vi är konkreta och närvarande. De bästa lösningarna kommer alltid från dem som faktiskt bor och verkar i området. Vi ser att vi gör störst nytta som ”möjliggörare” – genom att bidra med struktur, nätverk och resurser. Detta är en långsiktig satsning för ett hållbart Göteborg. Vi börjar med skolan och gymnasiebehörigheten, då det är en avgörande faktor för en god framtid. Genom att vara uthålliga och arbeta metodiskt skapar vi en förändring som håller över tid, säger Lena.

Hon understryker:
– Ingen av oss kan skapa verklig förändring helt på egen hand. Genom Handslaget samlar vi stora aktörer för att tillsammans med lokala krafter öppna nya möjligheter för både unga och vuxna. För oss är det avgörande att gå in med ödmjukhet och lyssna på dem som känner området bäst – det är så vi kan förstärka det som faktiskt fungerar och bidra till jämnare livsvillkor i hela vår stad.

En kvinna i svart jacka och vit skjorta.
Liza, tillförordnad avdelningschef för Social Hållbarhet på Bostadsbolaget.
En kvinna ler in i kameran.
Lena, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg.

Fakta om handslagen

  • Handslagen är ett samarbete mellan näringsliv, stad och fastighetsägare för att bidra till en positiv områdesutveckling.
  • Det finns handslag för fyra områden i staden – Hammarkullen, Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön.

Handslag för Hammarkullen

I december 2025 tecknades ett Handslag för Hammarkullen. Det är Astra Zeneca, Business Region Göteborg, Göteborg & Co, Skanska Sverige och Framtidenkoncernen (genom Bostadsbolaget) som går ihop för att arbeta mot en positiv och långsiktig utveckling i stadsdelen.

Författare: Minéa Palm

Hammarkullen

Social hållbarhet

Trivas

– Vi har jobbat för att Göteborg inte ska ha några utsatta områden i några år nu, och från vår koncern finns det en strategi som är särskilt fokuserad på våra utvecklingsområden. Hammarkullen har jättemånga styrkor och stort engagemang, men vi ser fortfarande mycket utmaningar kring skolresultat. Vi har också lägre sysselsättningsgrad i Hammarkullen än Göteborg i snitt – vilket vi har i alla våra utvecklingsområden, säger Liza, tillförordnad avdelningschef för Social Hållbarhet på Bostadsbolaget.

Hon förklarar att Handslag för Hammarkullen kommer ha särskilt fokus på barn och unga. Syftet är att stärka deras chanser att lyckas i skolan och erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter, för att förbättra möjligheter till jobb och egenförsörjning i framtiden:
– Målet är bland annat att Hammarkullen ska nå Göteborgssnittet för gymnasiebehörighet, sysselsättning och företagande. Och på sikt så ska det inte längre klassas som särskilt utsatt.

Sedan tidigare finns det handslag för tre områden i staden – Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön. Hammarkullen blir nu det fjärde. Handslagen är ett samarbete mellan näringsliv, stad och fastighetsägare för att bidra till en positiv områdesutveckling. De fokuserar på utbildning, jobb, företagande och framtidstro, i kombination med stärkt trygghet och inkludering.
– Framtidstro grundläggs tidigt, därför börjar vi med barnen och ungdomarna. Men för att lyckas behöver vi även ha de vuxna med oss. Det kan handla om allt från stöd att komma ut i arbetslivet till att vara ett tryggt bollplank för sina barn i deras vägval framåt. Vi har redan en nära dialog med skolan för att ringa in de faktiska behoven. Näringslivet kan bidra med konkreta vägar in i det framtida arbetslivet genom till exempel praktikplatser och studiebesök. Det viktiga är att vi samordnar oss innan vi sätter igång, så att varje pusselbit hamnar rätt. Vår roll är att skapa nya kontaktytor och vara länken som krokar arm med dem som redan gör skillnad, så att våra olika styrkor kompletterar varandra, säger Lena, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg.

Liza berättar att arbetet i Hammarkullen startar i vår och att aktörerna tar med sig viktiga insikter och erfarenheter från tidigare handslag – vilket ger en stabil grund för det fortsatta initiativet:
– Vi ser fram emot att bygga en tydlig struktur och etablera rutiner för arbetet under våren och hela 2026. Tillsammans har vi alla förutsättningar att göra skillnad.

– Vi har lärt oss att förtroende tar tid att bygga och att verklig skillnad kräver att vi är konkreta och närvarande. De bästa lösningarna kommer alltid från dem som faktiskt bor och verkar i området. Vi ser att vi gör störst nytta som ”möjliggörare” – genom att bidra med struktur, nätverk och resurser. Detta är en långsiktig satsning för ett hållbart Göteborg. Vi börjar med skolan och gymnasiebehörigheten, då det är en avgörande faktor för en god framtid. Genom att vara uthålliga och arbeta metodiskt skapar vi en förändring som håller över tid, säger Lena.

Hon understryker:
– Ingen av oss kan skapa verklig förändring helt på egen hand. Genom Handslaget samlar vi stora aktörer för att tillsammans med lokala krafter öppna nya möjligheter för både unga och vuxna. För oss är det avgörande att gå in med ödmjukhet och lyssna på dem som känner området bäst – det är så vi kan förstärka det som faktiskt fungerar och bidra till jämnare livsvillkor i hela vår stad.

En kvinna i svart jacka och vit skjorta.
Liza, tillförordnad avdelningschef för Social Hållbarhet på Bostadsbolaget.
En kvinna ler in i kameran.
Lena, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg.

Fakta om handslagen

  • Handslagen är ett samarbete mellan näringsliv, stad och fastighetsägare för att bidra till en positiv områdesutveckling.
  • Det finns handslag för fyra områden i staden – Hammarkullen, Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön.

Välkommen till Norumshöjd

Posted on by Ella Gruenberg
Välkommen till Norumshöjd
En man med hund.

Välkommen till Norumshöjd

I mitten av 1960-talet började Norumshöjd att byggas som en del av miljonprogrammet. Man ville ge människor moderna, ljusa och hälsosamma hem med närhet till naturen – därför byggdes låga hus med generösa mellanrum, så att dagsljuset kunde strömma in från flera håll. Idag står lamellhusen kvar som trygga, rosa landmärken i området, och ger Norumshöjd i Tuve sin alldeles egna karaktär.

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Trivas

Tuve

I mitten av 1960-talet började Norumshöjd att byggas som en del av miljonprogrammet. Man ville ge människor moderna, ljusa och hälsosamma hem med närhet till naturen – därför byggdes låga hus med generösa mellanrum, så att dagsljuset kunde strömma in från flera håll. Idag står lamellhusen kvar som trygga, rosa landmärken i området, och ger Norums höjd i Tuve sin alldeles egna karaktär.

Marcel flyttade 2024 in i ett av de rosa 60-talshusen tillsammans med sin fru och deras två hundar. Han menar att man kan ha åsikter kring hur lägenheterna planerades på den tiden, men att de faktiskt är väldigt smarta:
– Vi har exempelvis ett väldigt smalt litet grovkök med bad. Och toan är separat. Det här grovköket är så smalt att du knappt kan vända och toan är jätteliten. Men så tänker man: vänta lite, det här är ju sällanutrymmen. Du gör det du ska och sedan går du där ifrån, till förmån för större yta i de andra rummen.
Lägenheterna byggdes i funktionalismens anda med ambitionen att utnyttja varje kvadratmeter på bästa sätt.

Malin, som också är hyresgäst hos Bostadsbolaget, har bott i Norumshöjd sedan 1976. Hon berättar att de rosa husen en gång var röda, men att det annars är sig likt:
– Det bor ganska många i området som har bott här sedan det var nybyggt. Det är lugnt och fint, mycket närhet till natur och gott om lekplatser. Dessutom engagerar hon sig som nattvandrare:
– Jag håller på med nattvandring och det har jag gjort i ungefär två år. Vi är ute och vandrar i stort sett varje helg och träffar ungdomar. Det finns väldigt många goa ungdomar här ute. Och så träffar man folk. Och vi har väldigt roligt ihop, vi som vandrar. Överlag tycker jag att det är ett väldigt lugnt område, säger Malin.

Med naturen som kuliss har man som Norumshöjdbo nära till både växter och djur. På promenadavstånd finns Kättilsröds 4H-gård där både stora och små kan bekanta sig med hästar, kossor, grisar, getter, höns och kaniner. Även Hisingsparken, som är Göteborgs största park, ligger nära till hands. Dessutom finns det smidiga bussförbindelser in till stan och havet når man på knappt 30 minuter med bil.
– Många göteborgare skulle säga att Norumshöjd är väldigt perifert, men det är det egentligen inte. Det geografiska avståndet är inte så stort, utan det är det mentala avståndet, skulle jag vilja kalla det för. Härifrån är det nära till allt – naturen, havet och centrum. Det är det bästa med området, säger Marcel.

Kuriosa

Myran

På Tuve torg står bronsskulpturen myran – Tuves maskot. Den är skapad av konstnären Åke Jönsson och kom på plats 1976. 2006 stals myran men återvände senare till torget. 2014 stals den igen men hittades aldrig. 2016 gjöts den på nytt och återinvigdes på torget. Sedan dess firas myrans födelsedag med ett årligt torgkalas.

Fruktstund i fruktlund

I Hisingsparken, Göteborgs största park finns anlagda parkområden, lek platser, motionsspår och viltområden. När det är säsong kan man även plocka frukt i parkens fruktlund som rymmer hela 20 äppelträd, sex päronträd, tre plommonträd och fem körsbärsträd.

Fornlämningar

Tuve har varit hem för människor i tusentals år och bär bland annat spår från stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Området har länge varit jordbruksmark, men är idag en grönskande stadsdel där kulturlandskap och modern bebyggelse samsas.

Tuve torg

1971 byggdes Norums torg som 1998 bytte namn till Tuve torg. Här finns butiker, bibliotek, Närhälsan, gym, frisör, apotek och fritidsgård med mera. Placerad på torget är också Glöstorpskyrkan. Den ritades av arkitekten Voldermars Vasilis och stod klar 1976.

En man med hund.
Marcel med sin hund Malte.
En kvinna i ett bostadsområde.
"Härifrån är det nära till allt – naturen, havet och centrum", säger Malin som bott i Norumshöjd sedan 1976.

Kort och gott

  • Bostadsbolaget har 955 lägenheter i området.
  • Lamellhusen byggdes 1966–68.
  • Punkthusen byggdes 2019.
  • Området står inför fortsatt utveckling.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Välkommen till Norumshöjd

I mitten av 1960-talet började Norumshöjd att byggas som en del av miljonprogrammet. Man ville ge människor moderna, ljusa och hälsosamma hem med närhet till naturen – därför byggdes låga hus med generösa mellanrum, så att dagsljuset kunde strömma in från flera håll. Idag står lamellhusen kvar som trygga, rosa landmärken i området, och ger Norumshöjd i Tuve sin alldeles egna karaktär.

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Trivas

Tuve

I mitten av 1960-talet började Norumshöjd att byggas som en del av miljonprogrammet. Man ville ge människor moderna, ljusa och hälsosamma hem med närhet till naturen – därför byggdes låga hus med generösa mellanrum, så att dagsljuset kunde strömma in från flera håll. Idag står lamellhusen kvar som trygga, rosa landmärken i området, och ger Norums höjd i Tuve sin alldeles egna karaktär.

Marcel flyttade 2024 in i ett av de rosa 60-talshusen tillsammans med sin fru och deras två hundar. Han menar att man kan ha åsikter kring hur lägenheterna planerades på den tiden, men att de faktiskt är väldigt smarta:
– Vi har exempelvis ett väldigt smalt litet grovkök med bad. Och toan är separat. Det här grovköket är så smalt att du knappt kan vända och toan är jätteliten. Men så tänker man: vänta lite, det här är ju sällanutrymmen. Du gör det du ska och sedan går du där ifrån, till förmån för större yta i de andra rummen.
Lägenheterna byggdes i funktionalismens anda med ambitionen att utnyttja varje kvadratmeter på bästa sätt.

Malin, som också är hyresgäst hos Bostadsbolaget, har bott i Norumshöjd sedan 1976. Hon berättar att de rosa husen en gång var röda, men att det annars är sig likt:
– Det bor ganska många i området som har bott här sedan det var nybyggt. Det är lugnt och fint, mycket närhet till natur och gott om lekplatser. Dessutom engagerar hon sig som nattvandrare:
– Jag håller på med nattvandring och det har jag gjort i ungefär två år. Vi är ute och vandrar i stort sett varje helg och träffar ungdomar. Det finns väldigt många goa ungdomar här ute. Och så träffar man folk. Och vi har väldigt roligt ihop, vi som vandrar. Överlag tycker jag att det är ett väldigt lugnt område, säger Malin.

Med naturen som kuliss har man som Norumshöjdbo nära till både växter och djur. På promenadavstånd finns Kättilsröds 4H-gård där både stora och små kan bekanta sig med hästar, kossor, grisar, getter, höns och kaniner. Även Hisingsparken, som är Göteborgs största park, ligger nära till hands. Dessutom finns det smidiga bussförbindelser in till stan och havet når man på knappt 30 minuter med bil.
– Många göteborgare skulle säga att Norumshöjd är väldigt perifert, men det är det egentligen inte. Det geografiska avståndet är inte så stort, utan det är det mentala avståndet, skulle jag vilja kalla det för. Härifrån är det nära till allt – naturen, havet och centrum. Det är det bästa med området, säger Marcel.

Kuriosa

Myran

På Tuve torg står bronsskulpturen myran – Tuves maskot. Den är skapad av konstnären Åke Jönsson och kom på plats 1976. 2006 stals myran men återvände senare till torget. 2014 stals den igen men hittades aldrig. 2016 gjöts den på nytt och återinvigdes på torget. Sedan dess firas myrans födelsedag med ett årligt torgkalas.

Fruktstund i fruktlund

I Hisingsparken, Göteborgs största park finns anlagda parkområden, lek platser, motionsspår och viltområden. När det är säsong kan man även plocka frukt i parkens fruktlund som rymmer hela 20 äppelträd, sex päronträd, tre plommonträd och fem körsbärsträd.

Fornlämningar

Tuve har varit hem för människor i tusentals år och bär bland annat spår från stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Området har länge varit jordbruksmark, men är idag en grönskande stadsdel där kulturlandskap och modern bebyggelse samsas.

Tuve torg

1971 byggdes Norums torg som 1998 bytte namn till Tuve torg. Här finns butiker, bibliotek, Närhälsan, gym, frisör, apotek och fritidsgård med mera. Placerad på torget är också Glöstorpskyrkan. Den ritades av arkitekten Voldermars Vasilis och stod klar 1976.

En man med hund.
Marcel med sin hund Malte.
En kvinna i ett bostadsområde.
"Härifrån är det nära till allt – naturen, havet och centrum", säger Malin som bott i Norumshöjd sedan 1976.

Kort och gott

  • Bostadsbolaget har 955 lägenheter i området.
  • Lamellhusen byggdes 1966–68.
  • Punkthusen byggdes 2019.
  • Området står inför fortsatt utveckling.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Grannen och jag

Posted on by Ella Gruenberg
Grannen och jag
Beige bakgrund med olika figurer som gör aktiviteter, exempelvis går med hunden, springer, spelar gitarr etc.

Grannen och jag – berättelser från Bostadsbolagets hyresgäster

I samband med vår Hejkampanj hölls en hyresgästtävling där vi fick ta emot hundratals fina berättelser om era grannrelationer. Tack för att ni delade dem med oss! Här kan du läsa några av bidragen.

Grannen och jag

Säg hej

Trivas

Grannen och jag – berättelser från Bostadsbolagets hyresgäster

I samband med vår Hejkampanj hölls en hyresgästtävling där vi fick ta emot hundratals fina berättelser om era grannrelationer. Tack för att ni delade dem med oss! Här kan du läsa några av bidragen.

Grannen och jag

Säg hej

Trivas

’’Vi brukar prata, skratta och göra saker tillsammans. Relation betyder mycket för mig, det är trygghet, kärlek och stöd.’’

“Jag bor i världens bästa trappuppgång med flera goa grannar, och en som jag regelbundet träffar, fikar, går på bio och äter lunch med. Vi har också en granne som alltid hänger säsongspresenter på våra dörrar – påskägg, halloweenpresenter, julklapp, alla hjärtans dag-godis m.m. Jag känner mig trygg och berikad med dessa underbara grannar, speciellt när man lever själv är dessa stunder extra värda då man blir som en familj.”

“På vår gata händer det grejer, ska jag säga dig. Här bor jag vägg i vägg med en granne som är kung i trappan och allmänt go gubbe. Varje morgon blir det ett ”tja, allt gött eller?” i dörren, och då vet man att dagen börjar rätt. En gång när jag kom hem efter en lång dag på jobbet, så hade jag glömt nycklarna. Grannen bara skrattade, släppte in mig på en kaffe och sa: ”Vi löser det, lugna dig.”

’’Vi umgås på lekplatser och ibland hemma hos varandra, det betyder mycket när man känner grannarna. Mer tryggt och roligt.’’

“Grannarna mitt emot mig är väldigt trevliga. Vi känner inte varandra väl men vi hälsar alltid och småpratar lite med varandra när vi möts i trapphuset. Han fixar alltid med nya blommor i fönstret i trappan och gör det fint. Jag tycker det är väldigt viktigt med grannsämja. Man behöver inte umgås men att hälsa på varandra och känna till varandra och hålla lite koll bidrar till trivseln i huset. Det är nåt vackert med den typen av relationer också. Alla relationer behöver inte vara nära för att vara viktiga!”

“Min granne och jag har bott vägg i vägg i nästan fem år. Från början hälsade vi bara kort i trapphuset, men under pandemin började vi prata mer — först över balkongen, sedan över en kopp kaffe. Nu bakar vi ofta tillsammans på söndagar, byter växter och hjälper varandra med småsaker, som att vattna blommor eller passa katten. Relationen betyder mycket för mig. Han har blivit som en extrafamilj — någon jag kan prata med när dagen känns tung, men också skratta med över små saker. Det känns tryggt att veta att det alltid finns någon nära som bryr sig, och som jag också kan finnas där för. Vår vänskap har gjort grannskapet varmare och fått platsen att kännas mer som ett hem.”

’’Vi tränar och fikar tillsammans. Relationen är allt för mig.’’

“Relation betyder mycket då min granne hjälpte och körde mig till onkologen i ett par månader när jag strålades för cancer. När behandlingen var över så fixade han en kolonilott i området som vi påtade i under två säsonger. Vi umgås fortfarande ett par gånger i månaden och tar ett glas vin och ser en bra film.”

“Jag har många grannar som jag brukar hälsa på när vi ses. Vi pratar inte så mycket, men ibland frågar jag hur de mår och hur allt går. Det känns trevligt att kunna säga hej och visa lite omtanke, även om vi inte umgås mer än så. Ibland möts vi i trapphuset eller ute på gården, och då blir det ett kort samtal om vädret eller vardagliga saker. Den här relationen betyder ändå något för mig, eftersom det skapar en känsla av trygghet och gemenskap i området. Det är fint att veta att man har människor omkring sig som man kan hälsa på och som bryr sig lite grann.’’

“Vår relation började när hon var nyinflyttad och hon var ute och rastade sin hund. Jag älskar hundar och speciellt denna ras hon har. Hon behövde någon som rastade den på dagarna och jag hade då möjlighet att göra det. Nu går vi ut tillsammans med hunden, tar en kopp te, diskuterar olika saker och dilemman samt hjälper varandra med diverse saker. Kort sagt en kanongranne.”

Alisa ansvarar för ventilationen i hundratals fastigheter

Posted on by Ella Gruenberg
Alisa ansvarar för ventilationen i hundratals fastigheter
En kvinna framför en trappa.

Alisa ansvarar för ventilationen i hundratals fastigheter

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Nyfiken på

Trivas

Ventilation är något man sällan tänker på – så länge den fungerar. Men när fläkten stannar eller luften blir tung märker man snabbt att något är fel.

För snart ett år sedan började Alisa jobba som energiingenjör och ventilationsexpert på Bostadsbolaget. En tidigare branschkollega rekommenderade henne när rollen blev ledig, och Alisa bestämde sig för att söka tjänsten.
– När jag såg rollbeskrivningen var det precis det som jag har jobbat med tidigare, och jag tänkte: det här är ju som skapt för mig. Så jag sökte tjänsten, fick den och började jobba första april förra året. Jag trivs verkligen jättebra – det är drömjobbet.

Med 20 år inom ventilation och inomhusklimat har Alisa byggt upp en bred och gedigen kompetens. Hon har bland annat arbetat med mätningar samt felsökning, injustering och besiktning av ventilation i lägenheter och lokaler, tagit egna uppdrag och haft ledande roller i olika projekt. Efter några år i branschen arbetade hon som certifierad ventilationsjusterare, och efter tio år certifierade hon sig för OVK samt som radonkonsult.
– På den tiden var det 1200 personer som var certifierade funktionskontrollanter. Jag tror bara det var två kvinnor – och jag var en av dem.

Alisa berättar att hon aldrig har gillat att stå och stampa på ett och samma ställe – hon gillar utmaningar, är nyfiken och vill alltid lära sig mer. Därför har hon utvecklats genom olika certifieringar och utbildningar, vilket har lett till att hon idag arbetar med ventilation ur ett helhetsperspektiv. Hon samordnar OVK och radonarbete, beställer och granskar OVK-besiktningar samt planerat underhåll av ventilationssystem, stöttar förvaltningen med frågor, har tät dialog med entreprenörer och arbetar med energioptimering i Bostadsbolagets fastigheter.

Obligatorisk ventilationskontroll

Bostadsbolaget går igenom ca 5000 lägenheter per år för att göra obligatorisk ventilationskontroll (OVK). OVK är ett lagkrav från kommunen som ska säkerställa att ventilationssystemet fungerar som avsett i varje hus. Kontrollerna genomförs med olika intervall beroende på systemtyp och byggnadsår – med syftet att skapa ett hälsosamt inomhusklimat och förebygga problem.
Alisa förklarar att bristfällig ventilation kan leda till förhöjd luftfuktighet, vilket på sikt kan orsaka mögel, luktproblem och skador på byggnaden. För oss människor kan dålig luft innebära trötthet, huvudvärk, hosta och andra hälsobesvär som man vill undvika.
– Man tänker inte på ventilationen när den är bra, men så fort en fläkt stannar på taket märker man snabbt att det är något som inte stämmer. Ventilationen påverkar både hur vi mår och hur våra fastigheter mår, därför är det jätteviktigt att den fungerar.

Som energiingenjör och ventilationsexpert på Bostadsbolaget är ingen dag den andra lik. Alisa berättar att arbetsdagarna växlar mellan akuta problem och långsiktig planering – från att lösa matos och röklukt i en lägenhet till att energioptimera befintliga fastigheter.
– Jag gillar att man inte kan förutse hur en dag på jobbet kommer att se ut. Det händer saker hela tiden och det trivs jag med. Att jobba med människor är det bästa jag vet!

Att kallas expert kan vara både spännande och utmanande eftersom man då förväntas ha svar på många, om inte alla, frågor inom sitt område. Alisa menar att det ibland kan vara svårt, även för den som har lång erfarenhet.
– Det kan kännas utmanande att bli kallad expert, eftersom förväntningarna då blir höga. Men om jag saknar svar på en fråga så brukar jag ta kontakt med folk i branschen – befintliga kollegor, gamla kollegor och andra. Någon har kanske jobbat mer med vissa frågor och har tips och lösningar, eller får en att tänka så att man hamnar på rätt spår. Man hjälps åt. Samarbete är avgörande för att nå bästa möjliga resultat, enligt Alisa:
– Jag bjöd in alla entreprenörer jag har hand om, både de som utför OVK och de som är ute och gör ventilationsåtgärderna, för att berätta att vi har ett gemensamt uppdrag. Det spelar ingen roll att jag är beställare – vi är fortfarande i samma lag. Jag förklarade att de alltid kan vända sig till mig för stöd och att jag finns tillgänglig för att hjälpa till. Jag betonade också vikten av att vi kommunicerar och samarbetar, även över företagsgränserna. Att jobba tillsammans gynnar alla – de, mig och våra hyresgäster.

Alisa ansvarar för ventilationen i hundratals fastigheter

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Nyfiken på

Trivas

Ventilation är något man sällan tänker på – så länge den fungerar. Men när fläkten stannar eller luften blir tung märker man snabbt att något är fel.

För snart ett år sedan började Alisa jobba som energiingenjör och ventilationsexpert på Bostadsbolaget. En tidigare branschkollega rekommenderade henne när rollen blev ledig, och Alisa bestämde sig för att söka tjänsten.
– När jag såg rollbeskrivningen var det precis det som jag har jobbat med tidigare, och jag tänkte: det här är ju som skapt för mig. Så jag sökte tjänsten, fick den och började jobba första april förra året. Jag trivs verkligen jättebra – det är drömjobbet.

Med 20 år inom ventilation och inomhusklimat har Alisa byggt upp en bred och gedigen kompetens. Hon har bland annat arbetat med mätningar samt felsökning, injustering och besiktning av ventilation i lägenheter och lokaler, tagit egna uppdrag och haft ledande roller i olika projekt. Efter några år i branschen arbetade hon som certifierad ventilationsjusterare, och efter tio år certifierade hon sig för OVK samt som radonkonsult.
– På den tiden var det 1200 personer som var certifierade funktionskontrollanter. Jag tror bara det var två kvinnor – och jag var en av dem.

Alisa berättar att hon aldrig har gillat att stå och stampa på ett och samma ställe – hon gillar utmaningar, är nyfiken och vill alltid lära sig mer. Därför har hon utvecklats genom olika certifieringar och utbildningar, vilket har lett till att hon idag arbetar med ventilation ur ett helhetsperspektiv. Hon samordnar OVK och radonarbete, beställer och granskar OVK-besiktningar samt planerat underhåll av ventilationssystem, stöttar förvaltningen med frågor, har tät dialog med entreprenörer och arbetar med energioptimering i Bostadsbolagets fastigheter.

Obligatorisk ventilationskontroll

Bostadsbolaget går igenom ca 5000 lägenheter per år för att göra obligatorisk ventilationskontroll (OVK). OVK är ett lagkrav från kommunen som ska säkerställa att ventilationssystemet fungerar som avsett i varje hus. Kontrollerna genomförs med olika intervall beroende på systemtyp och byggnadsår – med syftet att skapa ett hälsosamt inomhusklimat och förebygga problem.
Alisa förklarar att bristfällig ventilation kan leda till förhöjd luftfuktighet, vilket på sikt kan orsaka mögel, luktproblem och skador på byggnaden. För oss människor kan dålig luft innebära trötthet, huvudvärk, hosta och andra hälsobesvär som man vill undvika.
– Man tänker inte på ventilationen när den är bra, men så fort en fläkt stannar på taket märker man snabbt att det är något som inte stämmer. Ventilationen påverkar både hur vi mår och hur våra fastigheter mår, därför är det jätteviktigt att den fungerar.

Som energiingenjör och ventilationsexpert på Bostadsbolaget är ingen dag den andra lik. Alisa berättar att arbetsdagarna växlar mellan akuta problem och långsiktig planering – från att lösa matos och röklukt i en lägenhet till att energioptimera befintliga fastigheter.
– Jag gillar att man inte kan förutse hur en dag på jobbet kommer att se ut. Det händer saker hela tiden och det trivs jag med. Att jobba med människor är det bästa jag vet!

Att kallas expert kan vara både spännande och utmanande eftersom man då förväntas ha svar på många, om inte alla, frågor inom sitt område. Alisa menar att det ibland kan vara svårt, även för den som har lång erfarenhet.
– Det kan kännas utmanande att bli kallad expert, eftersom förväntningarna då blir höga. Men om jag saknar svar på en fråga så brukar jag ta kontakt med folk i branschen – befintliga kollegor, gamla kollegor och andra. Någon har kanske jobbat mer med vissa frågor och har tips och lösningar, eller får en att tänka så att man hamnar på rätt spår. Man hjälps åt. Samarbete är avgörande för att nå bästa möjliga resultat, enligt Alisa:
– Jag bjöd in alla entreprenörer jag har hand om, både de som utför OVK och de som är ute och gör ventilationsåtgärderna, för att berätta att vi har ett gemensamt uppdrag. Det spelar ingen roll att jag är beställare – vi är fortfarande i samma lag. Jag förklarade att de alltid kan vända sig till mig för stöd och att jag finns tillgänglig för att hjälpa till. Jag betonade också vikten av att vi kommunicerar och samarbetar, även över företagsgränserna. Att jobba tillsammans gynnar alla – de, mig och våra hyresgäster.

Dags att fixa cykeln efter vintervilan

Posted on by Ella Gruenberg
Dags att fixa cykeln efter vintervilan
Illustration av ett par cyklar och cykelverktyg.

Dags att fixa cykeln efter vintervilan

Trivas

Cykelköket Göteborg

Den 31 mars slår Cykelköket Göteborg åter upp portarna till sin gördetsjälvverkstad i Frihamnen. Här kan alla som vill ta hand om sin cykel komma förbi och meka. Verksamheten håller regelbundet öppet och anordnar ibland kurser och workshops för den som vill lära sig mer om cykelmekande. Du hittar dem i den gröna containern på Omställningslabbet.

Adress: Södra Frihamnspiren 15
Öppettider: tis och tors 18–20

Cykelköket Navet

I källaren på Kålltorpsskolan finns Cykelköket Navet – här kan du lära dig att laga din egen cykel. Alla åldrar är välkomna och det finns material till i stort sett allt du kan tänkas behöva. Vill du ta det ett steg längre kan du till och med bygga din egen cykel.

Adress: Intagsgatan 14
Öppettider: mån och tors 15–20.

Fixoteket

På Fixoteket i Hammarkullen, Rannebergen och Norra Biskopsgården kan du låna verktyg och reparera din cykel på plats i deras verkstad. Du kan även låna med dig vissa verktyg hem.

Adress och öppettider:
Hammarkullen, Bredfjällsgatan 46. mån–ons 10–16
Rannebergen, Fjällbinkan 10 , tors och fre 10–16
Norra Biskopsgården, Godvädersgatan 24, mån och tors 16.30–19

Hit & dit

Vi vill också påminna om att det finns riktigt bra cykelpumpar i många av våra områden. Håll utkik efter de gröna hit&ditskyltarna!

Dags att fixa cykeln efter vintervilan

Trivas

Cykelköket Göteborg

Den 31 mars slår Cykelköket Göteborg åter upp portarna till sin gördetsjälvverkstad i Frihamnen. Här kan alla som vill ta hand om sin cykel komma förbi och meka. Verksamheten håller regelbundet öppet och anordnar ibland kurser och workshops för den som vill lära sig mer om cykelmekande. Du hittar dem i den gröna containern på Omställningslabbet.

Adress: Södra Frihamnspiren 15
Öppettider: tis och tors 18–20

Cykelköket Navet

I källaren på Kålltorpsskolan finns Cykelköket Navet – här kan du lära dig att laga din egen cykel. Alla åldrar är välkomna och det finns material till i stort sett allt du kan tänkas behöva. Vill du ta det ett steg längre kan du till och med bygga din egen cykel.

Adress: Intagsgatan 14
Öppettider: mån och tors 15–20.

Fixoteket

På Fixoteket i Hammarkullen, Rannebergen och Norra Biskopsgården kan du låna verktyg och reparera din cykel på plats i deras verkstad. Du kan även låna med dig vissa verktyg hem.

Adress och öppettider:
Hammarkullen, Bredfjällsgatan 46. mån–ons 10–16
Rannebergen, Fjällbinkan 10 , tors och fre 10–16
Norra Biskopsgården, Godvädersgatan 24, mån och tors 16.30–19

Hit & dit

Vi vill också påminna om att det finns riktigt bra cykelpumpar i många av våra områden. Håll utkik efter de gröna hit&ditskyltarna!

Nya lägenheter i Östra Kålltorp

Posted on by Ella Gruenberg
Nya lägenheter i Östra Kålltorp
En visualiseringsbild över ett hyreshus i rött tegel med parkerade bilar, grönska och trottoar framför.

Nya lägenheter i Östra Kålltorp

Under sen vår planeras uthyrningen för Hus ett på Övre Sanatoriegatan i Östra Kålltorp att starta, med preliminär inflyttning till hösten. Totalt kommer 29 nyproducerade lägenheter att hyras ut, varav:

•7 st 1 rum och kök
•3 st 2 rum och kök
•19 st 3 rum och kök

Nyproduktion

Östra Kålltorp

Robertshöjd

Trivas

Här bor du på en trivsam höjd med promenadavstånd till platser som Renströmska parken, Härlanda tjärn och Delsjöområdet. Där kan du njuta av stillsamma promenader, svalkande dopp och ett fint motionscentrum.

Samtidigt som du har naturen som granne har du också bekvämligheter runt hörnet. I Kålltorp finns småbutiker, kaféer och restauranger som ger området en levande och hemtrevlig atmosfär. Dessutom är kommunikationerna smidiga, vilket gör det lätt att ta sig fram. Cykelvägen leder dig snabbt in till centrum och med kollektivtrafiken når du stadskärnan på knappt 15 minuter.

Visualiseringsbild på ett vardagsrum fyllt med möbler i bruna, röda och gröna toner samt ett stort fönster.

Visualiseringsbilder: Locka. Bilderna kan skilja sig från verkligheten och vi reserverar oss för eventuella ändringar i projektet.

 

Kort om bostäderna i Östra Kålltorp

Omfattning: 160 lägenheter, varav 60 gemensamhetsbostäder
Planerad uthyrningsstart: våren 2026 i hus ett
Planerad inflyttning: hösten 2026 för andra etappen
Läge: närhet till natur, småbutiker och kaféer samt goda kommunikationer in till centrum

Vill du veta mer?

På bostadsbolaget.se/nyabostader kan du läsa mer om lägenheterna och ta del av vår lägenhetsväljare som visar lägenheternas storlekar, planritningar, priser och aktuell uthyrningsstatus.

Uthyrning sker via boplats.se eller via omflyttningsplatsen.se för dig som redan bor hos Bostadsbolaget.

Nya lägenheter i Östra Kålltorp

Under sen vår planeras uthyrningen för Hus ett på Övre Sanatoriegatan i Östra Kålltorp att starta, med preliminär inflyttning till hösten. Totalt kommer 29 nyproducerade lägenheter att hyras ut, varav:

•7 st 1 rum och kök
•3 st 2 rum och kök
•19 st 3 rum och kök

Nyproduktion

Östra Kålltorp

Robertshöjd

Trivas

Här bor du på en trivsam höjd med promenadavstånd till platser som Renströmska parken, Härlanda tjärn och Delsjöområdet. Där kan du njuta av stillsamma promenader, svalkande dopp och ett fint motionscentrum.

Samtidigt som du har naturen som granne har du också bekvämligheter runt hörnet. I Kålltorp finns småbutiker, kaféer och restauranger som ger området en levande och hemtrevlig atmosfär. Dessutom är kommunikationerna smidiga, vilket gör det lätt att ta sig fram. Cykelvägen leder dig snabbt in till centrum och med kollektivtrafiken når du stadskärnan på knappt 15 minuter.

Visualiseringsbild på ett vardagsrum fyllt med möbler i bruna, röda och gröna toner samt ett stort fönster.

Visualiseringsbilder: Locka. Bilderna kan skilja sig från verkligheten och vi reserverar oss för eventuella ändringar i projektet.

 

Kort om bostäderna i Östra Kålltorp

Omfattning: 160 lägenheter, varav 60 gemensamhetsbostäder
Planerad uthyrningsstart: våren 2026 i hus ett
Planerad inflyttning: hösten 2026 för andra etappen
Läge: närhet till natur, småbutiker och kaféer samt goda kommunikationer in till centrum

Vill du veta mer?

På bostadsbolaget.se/nyabostader kan du läsa mer om lägenheterna och ta del av vår lägenhetsväljare som visar lägenheternas storlekar, planritningar, priser och aktuell uthyrningsstatus.

Uthyrning sker via boplats.se eller via omflyttningsplatsen.se för dig som redan bor hos Bostadsbolaget.

Smart belysning med fokus på återbruk och trygghet

Posted on by Ella Gruenberg
Smart belysning med fokus på återbruk och trygghet
En takarmatur

Smart belysning med fokus på återbruk och trygghet

Öster om Heden

Trivas

På Öster om Heden bestod den allmänna belysningen av äldre ljuskällor som kompaktlysrör, lysrör och halogen. Många av dessa finns inte längre att köpa. I samband med nödvändigt underhåll genomfördes därför en uppgradering till modern och energieffektiv LEDbelysning.
– Vi bytte inte bara ut tekniken som var uttjänt, vi tog ett helhetsgrepp kring energieffektivisering i området, säger Tommy, projektansvarig på Bostadsbolaget.

I områdets alla trapphus och entrépartier satt cirka 500 designade väggarmaturer som skulle bytas ut, men som nu istället har återbrukats:
– Vi tog bort den gamla tekniken och byggde om armaturerna så att de kunde använda LEDljuskällor med motsvarande ljusegenskaper. Resultatet blev samma upplevda ljus, men med betydligt lägre energiförbrukning.

På våningsplanen har de gamla lysrörsarmaturerna som satt i takvinklarna ersatts av nya LEDplafonder i taket. På så vis kunde antalet armaturer minska med cirka 50 procent:
– Eftersom ljuset är såpass mycket bättre i plafonderna behövde vi inte ha lika många ljuspunkter som vi hade tidigare, säger Tommy.

Han berättar också att man har placerat nya armaturer i utrymmen som saknar naturligt
dagsljus, bland annat i baktrappor:
– Armaturerna har ett konstant grundljus på 10 procent som ökar till 100 procent när någon rör sig i trappan. Det är en viktig trygghetsåtgärd, att det aldrig är släckt – samtidigt som det är väldigt energieffektivt.

Smart belysning med fokus på återbruk och trygghet

Öster om Heden

Trivas

På Öster om Heden bestod den allmänna belysningen av äldre ljuskällor som kompaktlysrör, lysrör och halogen. Många av dessa finns inte längre att köpa. I samband med nödvändigt underhåll genomfördes därför en uppgradering till modern och energieffektiv LEDbelysning.
– Vi bytte inte bara ut tekniken som var uttjänt, vi tog ett helhetsgrepp kring energieffektivisering i området, säger Tommy, projektansvarig på Bostadsbolaget.

I områdets alla trapphus och entrépartier satt cirka 500 designade väggarmaturer som skulle bytas ut, men som nu istället har återbrukats:
– Vi tog bort den gamla tekniken och byggde om armaturerna så att de kunde använda LEDljuskällor med motsvarande ljusegenskaper. Resultatet blev samma upplevda ljus, men med betydligt lägre energiförbrukning.

På våningsplanen har de gamla lysrörsarmaturerna som satt i takvinklarna ersatts av nya LEDplafonder i taket. På så vis kunde antalet armaturer minska med cirka 50 procent:
– Eftersom ljuset är såpass mycket bättre i plafonderna behövde vi inte ha lika många ljuspunkter som vi hade tidigare, säger Tommy.

Han berättar också att man har placerat nya armaturer i utrymmen som saknar naturligt
dagsljus, bland annat i baktrappor:
– Armaturerna har ett konstant grundljus på 10 procent som ökar till 100 procent när någon rör sig i trappan. Det är en viktig trygghetsåtgärd, att det aldrig är släckt – samtidigt som det är väldigt energieffektivt.

Anna-Greta har trivts i Västra Järnbrott i 63 år

Posted on by Ella Gruenberg
Anna-Greta har trivts i Västra Järnbrott i 63 år
En äldre kvinna med en kopp kaffe.

Anna-Greta har trivts i Västra Järnbrott i 63 år

Trivas

Västra Järnbrott

I början av 60-talet byggde Bostadsbolaget ett helt nytt område i Västra Järnbrott med över 1 200 lägenheter. En av dem som flyttade in var Anna-Greta. Och hon minns den dagen fortfarande.
– Vi sa till varandra att här finns ju nästan allt. Diskställ, ställ för hushållspapper, torkställning i badrummet. Och en fin balkong mot gården där vi kunde se barnen leka. Huset på Pianogatan, som kallats allt från J-huset till Käppen och Metkroken, byggdes i etapper 1962–1963 och hyresgästerna flyttade in när respektive uppgång var klar.

Sedan dess har Anna-Greta bara flyttat två gånger, till lägenheter på andra sidan gatan.
– Jag har alltid trivts väldigt bra här. När barnen var små fanns en stor lekpark och man har alltid varit mån om att ta vara på grönskan och hålla det vackert i området.
Förutom det 800 meter långa huset på Pianogatan byggde Bostadsbolaget också de 16 punkthusen uppe på Norra och Södra Dragspelsgatan. Kända för sin fantastiska utsikt brukar de kallas för kommandobryggorna. Och 1966 invigdes Frölunda Torg som då var Nordens största köpcentrum under tak.

Idag tycker Anna-Greta att området upplever lite av en renässans. Många som växte upp här söker sig tillbaka och det är flera som stannat kvar, även om de bytt lägenhet under åren.
– Bostadsbolagen har haft husen i alla år och det känns tryggt. De har skött om dem på ett bra sätt och är alltid snabba med service. Jag är helnöjd, säger hon och skrattar.

Anna-Greta har trivts i Västra Järnbrott i 63 år

Trivas

Västra Järnbrott

I början av 60-talet byggde Bostadsbolaget ett helt nytt område i Västra Järnbrott med över 1 200 lägenheter. En av dem som flyttade in var Anna-Greta. Och hon minns den dagen fortfarande.
– Vi sa till varandra att här finns ju nästan allt. Diskställ, ställ för hushållspapper, torkställning i badrummet. Och en fin balkong mot gården där vi kunde se barnen leka. Huset på Pianogatan, som kallats allt från J-huset till Käppen och Metkroken, byggdes i etapper 1962–1963 och hyresgästerna flyttade in när respektive uppgång var klar.

Sedan dess har Anna-Greta bara flyttat två gånger, till lägenheter på andra sidan gatan.
– Jag har alltid trivts väldigt bra här. När barnen var små fanns en stor lekpark och man har alltid varit mån om att ta vara på grönskan och hålla det vackert i området.
Förutom det 800 meter långa huset på Pianogatan byggde Bostadsbolaget också de 16 punkthusen uppe på Norra och Södra Dragspelsgatan. Kända för sin fantastiska utsikt brukar de kallas för kommandobryggorna. Och 1966 invigdes Frölunda Torg som då var Nordens största köpcentrum under tak.

Idag tycker Anna-Greta att området upplever lite av en renässans. Många som växte upp här söker sig tillbaka och det är flera som stannat kvar, även om de bytt lägenhet under åren.
– Bostadsbolagen har haft husen i alla år och det känns tryggt. De har skött om dem på ett bra sätt och är alltid snabba med service. Jag är helnöjd, säger hon och skrattar.

Allmännyttans bästa klimatinitiativ

Posted on by Ella Gruenberg
Allmännyttans bästa klimatinitiativ
En grupp av människor som vunnit pris.

Allmännyttans bästa klimatinitiativ

Författare: Minéa Palm

Trivas

År 2025 kammade Bostadsbolaget hem priset för Allmännyttans bästa klimatinitiativ – det är andra gången på tre år som bolaget vinner utmärkelsen – vilket Oskar beskriver som både hedrande och glädjande:
– Det bekräftar att vi ligger i framkant när det gäller klimat- och miljöarbete. Vi driver utvecklingen framåt genom att testa nya lösningar, skala upp det som fungerar och omsätta våra höga ambitioner i konkret handling. Att vi återigen utses till vinnare visar att vårt arbete inte bara är långsiktigt utan det bidrar till att höja ribban för hela branschen, säger Oskar, Energi- och miljöchef på Bostadsbolaget.

Det vinnande bidraget var ett pilotprojekt där nya metoder testades för att minska klimatpåverkan vid köksrenoveringar. Ellen, miljösamordnare på Bostadsbolaget, berättar att man bland annat har gjort klimatberäkningar och sammanställt resultaten i ett kommunikationskoncept för hyresgästerna:
– I broschyrer och visningskök har de kunnat se och jämföra de olika tillvalen och dess klimatpåverkan, baserat på våra beräkningar. Tanken är att vi ska fortsätta använda samma koncept i framtida projekt med tillval.

Som en del i projektet har man även bevarat hållbara material genom renovering och lyft detta i förhandlingarna med Hyresgästföreningen:
– I många fall ser vi att materialen från förr faktiskt är bättre och håller längre än de nya, moderna alternativen. Därför kan man undra varför nya material värderas så mycket högre, säger Ellen.
Hon betonar samtidigt att det är svårt att värdera ett bevarande enligt bruksvärdesprincipen idag, men hoppas att det finns fler i branschen som vill arbeta tillsammans för att utmana rådande system och driva frågan framåt.

När Oskar får frågan om vad som behövs för att bevarande och återbruk ska bli branschens förstahandsval framöver, svarar han:
– Det krävs både mod och nya arbetssätt. Branschen behöver planera för återbruk redan från start, skapa fungerande logistik och stärka samarbetet mellan beställare, entreprenörer och leverantörer. När hållbarhet blir en självklar del av affären – både ekonomiskt och kvalitetsmässigt – kommer bevarande och återbruk att vara det naturliga valet.

Allmännyttans bästa klimatinitiativ

Författare: Minéa Palm

Trivas

År 2025 kammade Bostadsbolaget hem priset för Allmännyttans bästa klimatinitiativ – det är andra gången på tre år som bolaget vinner utmärkelsen – vilket Oskar beskriver som både hedrande och glädjande:
– Det bekräftar att vi ligger i framkant när det gäller klimat- och miljöarbete. Vi driver utvecklingen framåt genom att testa nya lösningar, skala upp det som fungerar och omsätta våra höga ambitioner i konkret handling. Att vi återigen utses till vinnare visar att vårt arbete inte bara är långsiktigt utan det bidrar till att höja ribban för hela branschen, säger Oskar, Energi- och miljöchef på Bostadsbolaget.

Det vinnande bidraget var ett pilotprojekt där nya metoder testades för att minska klimatpåverkan vid köksrenoveringar. Ellen, miljösamordnare på Bostadsbolaget, berättar att man bland annat har gjort klimatberäkningar och sammanställt resultaten i ett kommunikationskoncept för hyresgästerna:
– I broschyrer och visningskök har de kunnat se och jämföra de olika tillvalen och dess klimatpåverkan, baserat på våra beräkningar. Tanken är att vi ska fortsätta använda samma koncept i framtida projekt med tillval.

Som en del i projektet har man även bevarat hållbara material genom renovering och lyft detta i förhandlingarna med Hyresgästföreningen:
– I många fall ser vi att materialen från förr faktiskt är bättre och håller längre än de nya, moderna alternativen. Därför kan man undra varför nya material värderas så mycket högre, säger Ellen.
Hon betonar samtidigt att det är svårt att värdera ett bevarande enligt bruksvärdesprincipen idag, men hoppas att det finns fler i branschen som vill arbeta tillsammans för att utmana rådande system och driva frågan framåt.

När Oskar får frågan om vad som behövs för att bevarande och återbruk ska bli branschens förstahandsval framöver, svarar han:
– Det krävs både mod och nya arbetssätt. Branschen behöver planera för återbruk redan från start, skapa fungerande logistik och stärka samarbetet mellan beställare, entreprenörer och leverantörer. När hållbarhet blir en självklar del av affären – både ekonomiskt och kvalitetsmässigt – kommer bevarande och återbruk att vara det naturliga valet.

Vårstäda hållbart – med det du har hemma

Posted on by Ella Gruenberg
Vårstäda hållbart – med det du har hemma
Illustration av en flaska ättika, bikarbonat och en citron.

Vårstäda hållbart – med det du har hemma

När våren smyger sig på och solen åter kikar in i lägenheten syns det tydligt var vintern har satt sina spår. Dammet på listerna, fläckarna på kranen och ränderna på fönsterrutan. Ja, det är väl där någonstans man inser att det är dags för den årliga vårstädningen. Det behöver varken vara krångligt eller dyrt – mycket av det du behöver för ett rent hem finns troligtvis redan i ditt kök.

Smart hemma

Trivas

Citron

Med en citron och lite salt kan du rengöra både diskhon och skärbrädan. Dela citronen och pressa saften från ena halvan över skärbrädan eller diskhon. Strö sedan lite salt över citronsaften. Låt verka i några minuter, skrubba försiktigt med den andra citronhalvan och skölj av. Det rengör, fräschar upp och tar bort dålig lukt på ett naturligt sätt.

Blandar du citronsaft med några droppar såpa och lite vatten kan du, med svamp eller trasa, även rengöra kakel, handfat och badkar. Det tar bort kalkavlagringar, ger en fräsch doft och lämnar ytorna skinande rena.

Du kan också fylla en mikrovågssäker skål med vatten, pressa saften från en citron och värma skålen i mikron 1–2 minuter. Ångan gör smutsen lätt att torka bort och mikron luktar rent och fräscht.

Bikarbonat

Bikarbonat är milt men effektivt och passar bra där smutsen är envis. Det fungerar både som slipmedel och fettlösare och kan användas till spisen, ugnen, kylen och fogarna i badrummet. Blanda bikarbonat med lite varmt vatten så att det blir till en tjock pasta. Stryk pastan på ytan du vill rengöra och låt verka i ca 30 minuter. Skrubba sedan med svamp eller trasa och skölj eller torka rent.

Du kan också spraya lite ättiksblandning (1 del ättika + 2 delar vatten) på bikarbonatpastan. Då bildas en kemisk reaktion som hjälper till att lösa smutsen. Låt bubbla en stund innan du torkar eller sköljer bort.

Bikarbonat är också perfekt för att fräscha upp madrasser och mattor. Strö ett tunt lager över ytan, låt verka i några timmar och dammsug sedan. Det tar effektivt bort oönskad lukt.

Ättika

En annan vardagshjälte i hemmet är ättikan. Den löser effektivt kalk, ger ytor fin glans och gör både fönster och speglar fläckfria.

För speglar: blanda en del ättika (12%) med fyra delar ljummet vatten i en sprayflaska – skaka, spraya på en mikrofiberduk, putsa och torka av med en torr mikrofiberduk.

För fönster: Blanda 5 l vatten, 1 dl ättika (12%) och 0,5 tsk diskmedel i en hink – tvätta fönstret ordentligt med en trasa. Hela fönsterrutan ska vara blöt. Sätt sedan fönsterskrapan högst upp på rutan och dra den rakt ner. Torka av skrapans blad och upprepa processen tills hela fönstret är torrt. Avsluta med att torka fönstrets kanter med en mikrofiberduk.

Tips: lägg en handduk på fönsterbrädan, tätt intill fönstret – den fångar upp eventuellt vatten och rengöringsmedel som rinner ner. Ättika kan även fungera som ett naturligt sköljmedel när du tvättar. Tillsätt 0,5 dl ättika i sköljmedelsfacket vid tvättstart. Den neutraliserar lukter, löser upp tvättmedelsrester och gör textilier mjuka utan onödiga kemikalier.

Genom att använda sådant du redan har hemma minskar du avfall, kemikalier och onödiga inköp. Dessutom kan vårstädningen bli både enklare och billigare.

Genom att använda sådant du redan har hemma minskar du avfall, kemikalier och onödiga inköp. Dessutom kan vårstädningen bli både enklare och billigare.

Vårstäda hållbart – med det du har hemma

När våren smyger sig på och solen åter kikar in i lägenheten syns det tydligt var vintern har satt sina spår. Dammet på listerna, fläckarna på kranen och ränderna på fönsterrutan. Ja, det är väl där någonstans man inser att det är dags för den årliga vårstädningen. Det behöver varken vara krångligt eller dyrt – mycket av det du behöver för ett rent hem finns troligtvis redan i ditt kök.

Smart hemma

Trivas

Citron

Med en citron och lite salt kan du rengöra både diskhon och skärbrädan. Dela citronen och pressa saften från ena halvan över skärbrädan eller diskhon. Strö sedan lite salt över citronsaften. Låt verka i några minuter, skrubba försiktigt med den andra citronhalvan och skölj av. Det rengör, fräschar upp och tar bort dålig lukt på ett naturligt sätt.

Blandar du citronsaft med några droppar såpa och lite vatten kan du, med svamp eller trasa, även rengöra kakel, handfat och badkar. Det tar bort kalkavlagringar, ger en fräsch doft och lämnar ytorna skinande rena.

Du kan också fylla en mikrovågssäker skål med vatten, pressa saften från en citron och värma skålen i mikron 1–2 minuter. Ångan gör smutsen lätt att torka bort och mikron luktar rent och fräscht.

Bikarbonat

Bikarbonat är milt men effektivt och passar bra där smutsen är envis. Det fungerar både som slipmedel och fettlösare och kan användas till spisen, ugnen, kylen och fogarna i badrummet. Blanda bikarbonat med lite varmt vatten så att det blir till en tjock pasta. Stryk pastan på ytan du vill rengöra och låt verka i ca 30 minuter. Skrubba sedan med svamp eller trasa och skölj eller torka rent.

Du kan också spraya lite ättiksblandning (1 del ättika + 2 delar vatten) på bikarbonatpastan. Då bildas en kemisk reaktion som hjälper till att lösa smutsen. Låt bubbla en stund innan du torkar eller sköljer bort.

Bikarbonat är också perfekt för att fräscha upp madrasser och mattor. Strö ett tunt lager över ytan, låt verka i några timmar och dammsug sedan. Det tar effektivt bort oönskad lukt.

Ättika

En annan vardagshjälte i hemmet är ättikan. Den löser effektivt kalk, ger ytor fin glans och gör både fönster och speglar fläckfria.

För speglar: blanda en del ättika (12%) med fyra delar ljummet vatten i en sprayflaska – skaka, spraya på en mikrofiberduk, putsa och torka av med en torr mikrofiberduk.

För fönster: Blanda 5 l vatten, 1 dl ättika (12%) och 0,5 tsk diskmedel i en hink – tvätta fönstret ordentligt med en trasa. Hela fönsterrutan ska vara blöt. Sätt sedan fönsterskrapan högst upp på rutan och dra den rakt ner. Torka av skrapans blad och upprepa processen tills hela fönstret är torrt. Avsluta med att torka fönstrets kanter med en mikrofiberduk.

Tips: lägg en handduk på fönsterbrädan, tätt intill fönstret – den fångar upp eventuellt vatten och rengöringsmedel som rinner ner. Ättika kan även fungera som ett naturligt sköljmedel när du tvättar. Tillsätt 0,5 dl ättika i sköljmedelsfacket vid tvättstart. Den neutraliserar lukter, löser upp tvättmedelsrester och gör textilier mjuka utan onödiga kemikalier.

Genom att använda sådant du redan har hemma minskar du avfall, kemikalier och onödiga inköp. Dessutom kan vårstädningen bli både enklare och billigare.

Genom att använda sådant du redan har hemma minskar du avfall, kemikalier och onödiga inköp. Dessutom kan vårstädningen bli både enklare och billigare.

Svartsjuka är inte romantiskt

Posted on by Ella Gruenberg
Svartsjuka är inte romantiskt
En illustration av en knniv genom ett hjärta, mot en turkos bakgrund.

Svartsjuka är inte romantiskt

Trivas

Många tänker på svartsjuka som ett tecken på kärlek – något som visar att man verkligen bryr sig. Men svartsjuka kan vara kopplad till kontroll, rädsla och i värsta fall våld.

Kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt vill öka kunskapen om våld i ungas nära relationer och hjälpa unga att förstå vad som kännetecknar en trygg och respektfull relation.

Våld i ungas nära relationer är vanligare än många tror. Det kan handla om fysiskt våld, men också om psykiskt, sexuellt eller digitalt våld – till exempel hot, kränkningar eller att kontrollera någons mobil, meddelanden och sociala kontakter. Våldet kan ske i en pågående relation, i en dejtingrelation eller efter att en relation har tagit slut. Oavsett form är våld aldrig okej och kan ofta vara en brottslig handling.

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har 23 procent av tjejer i åldrarna 16–24 år utsatts för våld, jämfört med en mindre men ändå betydande andel unga killar, där siffran är 14 procent. Samtidigt kan personer av alla kön både utsättas för och utöva våld. Alla som drabbas har rätt till stöd och hjälp. För tionde året i rad pågår kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt, som 2026 fokuserar på ungas syn på en bra och nära relation, samt på ”red flags” – varningstecken på våld i en nära relation. Att vilja veta var ens partner är hela tiden, bestämma vem personen får träffa eller gå över någons gränser är inte tecken på kärlek. Det är uttryck för våld.

Kampanjen togs fram av Göteborgs Stad 2016, men drivs idag vidare av Jämställdhetsmyndigheten, Polisen, Länsstyrelserna och Ungarelationer.se. Den pågår nationellt varje år, mellan 1 februari och 31 mars, och syftar till att förebygga våld genom information och aktiviteter riktade till både unga och vuxna. Bostadsbolaget jobbar med kampanjen som en del i trygghetssatsningen Våga bry dig, och uppmanar både medarbetare och hyresgäster att agera om man är orolig för att någon far illa. Genom att sprida kunskap och våga prata om svåra frågor kan fler unga få stöd och fler relationer bli trygga och fria från våld. i

På svartsjukaarinteromantiskt.se finns kontaktuppgifter samlade, dit du kan vända dig om du eller någon du känner behöver stöd eller hjälp.

En bild från kampanjen: Svartsjuka är inte romantiskt.

 

En bild från kampanjen: Svartsjuka är inte romantiskt.

Så får du hjälp

På svartsjukaarinteromantiskt.se finns kontaktuppgifter samlade, dit du kan vända dig om du eller någon du känner behöver stöd eller hjälp.

Illustration av en dator med symbolen: Svartsjuka är inte romantiskt.

Svartsjuka är inte romantiskt

Trivas

Många tänker på svartsjuka som ett tecken på kärlek – något som visar att man verkligen bryr sig. Men svartsjuka kan vara kopplad till kontroll, rädsla och i värsta fall våld.

Kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt vill öka kunskapen om våld i ungas nära relationer och hjälpa unga att förstå vad som kännetecknar en trygg och respektfull relation.

Våld i ungas nära relationer är vanligare än många tror. Det kan handla om fysiskt våld, men också om psykiskt, sexuellt eller digitalt våld – till exempel hot, kränkningar eller att kontrollera någons mobil, meddelanden och sociala kontakter. Våldet kan ske i en pågående relation, i en dejtingrelation eller efter att en relation har tagit slut. Oavsett form är våld aldrig okej och kan ofta vara en brottslig handling.

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har 23 procent av tjejer i åldrarna 16–24 år utsatts för våld, jämfört med en mindre men ändå betydande andel unga killar, där siffran är 14 procent. Samtidigt kan personer av alla kön både utsättas för och utöva våld. Alla som drabbas har rätt till stöd och hjälp. För tionde året i rad pågår kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt, som 2026 fokuserar på ungas syn på en bra och nära relation, samt på ”red flags” – varningstecken på våld i en nära relation. Att vilja veta var ens partner är hela tiden, bestämma vem personen får träffa eller gå över någons gränser är inte tecken på kärlek. Det är uttryck för våld.

Kampanjen togs fram av Göteborgs Stad 2016, men drivs idag vidare av Jämställdhetsmyndigheten, Polisen, Länsstyrelserna och Ungarelationer.se. Den pågår nationellt varje år, mellan 1 februari och 31 mars, och syftar till att förebygga våld genom information och aktiviteter riktade till både unga och vuxna. Bostadsbolaget jobbar med kampanjen som en del i trygghetssatsningen Våga bry dig, och uppmanar både medarbetare och hyresgäster att agera om man är orolig för att någon far illa. Genom att sprida kunskap och våga prata om svåra frågor kan fler unga få stöd och fler relationer bli trygga och fria från våld. i

På svartsjukaarinteromantiskt.se finns kontaktuppgifter samlade, dit du kan vända dig om du eller någon du känner behöver stöd eller hjälp.

En bild från kampanjen: Svartsjuka är inte romantiskt.

 

En bild från kampanjen: Svartsjuka är inte romantiskt.

Så får du hjälp

På svartsjukaarinteromantiskt.se finns kontaktuppgifter samlade, dit du kan vända dig om du eller någon du känner behöver stöd eller hjälp.

Illustration av en dator med symbolen: Svartsjuka är inte romantiskt.

Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter

Posted on by Malin Pethrus
Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter
En kvinna tittar på en bok hon håller i handen.

Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter

När Maria fick frågan om att skapa ett jubileumskonstverk på temat ’’Mitt kvarter’’ var det självklart för henne att resultatet skulle bli en film:

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Trivas

– Jag är fotograf i grunden, men min passion är experimentell och analog film.
Som ett första steg i processen började Maria med research. Hon fördjupade sig i Vasastadens historia och upptäckte bland annat hur stadsdelen formades under 1800-talets andra hälft, inspirerad av flera europeiska städer.
– Det fanns stora visioner för Vasastaden när man började planera området runt 1850-talet.
Man tittade bland annat på Paris runt Triumfbågen när det gäller boulevarder och arkitektur. Man tittade också på Wien, Ringstrasse – och på London terraces, berättar hon.

Men det var inte bara den stora historien som fångade hennes uppmärksamhet – även stadsdelens mer personliga detaljer blev viktiga:
– Genom min research fick jag reda på namnet på mitt kvarter som heter Aspen, kvarteret Aspen. Det fick mig att tänka på naturen runt omkring – aspen, bladens uppbyggnad. Det kan man associera till arkitekturens detaljer. Så i april började jag plocka växter på min gård, och så gjorde jag ett phytogram.
Hon förklarar att ett phytogram är ett slags växt­avtryck på film. För att skapa det läggs växterna i ett varmt bad med hushållssoda och C-vitamin. Sedan placeras de på filmens ljuskänsliga yta, där deras former och strukturer lämnar tydliga avtryck.

Precis som växterna lämnat avtryck i phytogrammet bär Vasastadens byggnader, gatunät och parker spår av sin historia. Även lägenhetshuset där Maria bor är en del av berättelsen, där dåtid möter nutid:
– Jag bor inte i A-trappen utan i B-trappen, vilket är intressant, eftersom det var pigingången förr. Det finns ingen hiss där, bara trappor. Jag bor på fjärde våningen av fem, så man springer upp och ner hela tiden. Trapporna blev därför en stor del av filmen. Dessutom är de otroligt vackert gjorda, med ett fint ljusinsläpp och synliga fossilavtryck. Man ser även att de är slitna, då det är många som har sprungit där.

Med sin handdrivna Bolex-kamera har Maria fångat delar av kvarterets minnen och berättelser på 16 mm svartvit film. Verket har vuxit fram utan manus, i det hon kallar Process Cinema. En metod där intuitionen får styra och där varje moment, även framkallningen, blir en del av processen.
I sin ateljé på Konstepidemin har hon framkallat filmen för hand med caffenol – en ekologisk blandning av kaffe, C-vitamin och hushållssoda som ersätter traditionella kemikalier och ger bilderna karaktär.
– Med Process Cinema kan det hända saker på vägen. Det är lite som jazz – man improviserar, fast man har hela kunskapen i ryggen, säger hon.
’’Kvarteret Aspen under ormens år’’ är Marias analoga porträtt av kvarteret, där natur, historia och arkitektur möts i en experimentell komposition.

Här kan du se filmen!

Om konstnären

I sina experimentella kortfilmer utforskar Maria Magnusson den rörliga bildens analoga, taktila och materiella dimensioner – samt hur ljudet färgar bilden och vice versa.

Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter

När Maria fick frågan om att skapa ett jubileumskonstverk på temat ’’Mitt kvarter’’ var det självklart för henne att resultatet skulle bli en film:

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Trivas

– Jag är fotograf i grunden, men min passion är experimentell och analog film.
Som ett första steg i processen började Maria med research. Hon fördjupade sig i Vasastadens historia och upptäckte bland annat hur stadsdelen formades under 1800-talets andra hälft, inspirerad av flera europeiska städer.
– Det fanns stora visioner för Vasastaden när man började planera området runt 1850-talet.
Man tittade bland annat på Paris runt Triumfbågen när det gäller boulevarder och arkitektur. Man tittade också på Wien, Ringstrasse – och på London terraces, berättar hon.

Men det var inte bara den stora historien som fångade hennes uppmärksamhet – även stadsdelens mer personliga detaljer blev viktiga:
– Genom min research fick jag reda på namnet på mitt kvarter som heter Aspen, kvarteret Aspen. Det fick mig att tänka på naturen runt omkring – aspen, bladens uppbyggnad. Det kan man associera till arkitekturens detaljer. Så i april började jag plocka växter på min gård, och så gjorde jag ett phytogram.
Hon förklarar att ett phytogram är ett slags växt­avtryck på film. För att skapa det läggs växterna i ett varmt bad med hushållssoda och C-vitamin. Sedan placeras de på filmens ljuskänsliga yta, där deras former och strukturer lämnar tydliga avtryck.

Precis som växterna lämnat avtryck i phytogrammet bär Vasastadens byggnader, gatunät och parker spår av sin historia. Även lägenhetshuset där Maria bor är en del av berättelsen, där dåtid möter nutid:
– Jag bor inte i A-trappen utan i B-trappen, vilket är intressant, eftersom det var pigingången förr. Det finns ingen hiss där, bara trappor. Jag bor på fjärde våningen av fem, så man springer upp och ner hela tiden. Trapporna blev därför en stor del av filmen. Dessutom är de otroligt vackert gjorda, med ett fint ljusinsläpp och synliga fossilavtryck. Man ser även att de är slitna, då det är många som har sprungit där.

Med sin handdrivna Bolex-kamera har Maria fångat delar av kvarterets minnen och berättelser på 16 mm svartvit film. Verket har vuxit fram utan manus, i det hon kallar Process Cinema. En metod där intuitionen får styra och där varje moment, även framkallningen, blir en del av processen.
I sin ateljé på Konstepidemin har hon framkallat filmen för hand med caffenol – en ekologisk blandning av kaffe, C-vitamin och hushållssoda som ersätter traditionella kemikalier och ger bilderna karaktär.
– Med Process Cinema kan det hända saker på vägen. Det är lite som jazz – man improviserar, fast man har hela kunskapen i ryggen, säger hon.
’’Kvarteret Aspen under ormens år’’ är Marias analoga porträtt av kvarteret, där natur, historia och arkitektur möts i en experimentell komposition.

Här kan du se filmen!

Om konstnären

I sina experimentella kortfilmer utforskar Maria Magnusson den rörliga bildens analoga, taktila och materiella dimensioner – samt hur ljudet färgar bilden och vice versa.

En kvinna tittar på en bok hon håller i handen.

Marias jubileumskonstverk