Som miljöstrateg på Bostadsbolaget är Hannas uppgift att se till att miljöarbetet inte stannar vid fina ord i ett styrdokument. Hon samordnar det övergripande arbetet, stöttar två miljösamordnare (en som är ute i förvaltningen med avfalls och kemikaliefrågor, en annan som följer byggprojekten) och sammanställer och redovisar det som faktiskt sker inom bolaget.
– Min roll är att ha koll på helheten.  Vad är vår största miljöpåverkan? Var ska vi sätta våra mål? Och hur vi ser till att det faktiskt händer ute i verksamheten, och inte bara löper på i gamla hjulspår, säger Hanna.

Grunden i arbetet handlar om att översätta Göteborgs Stads miljö- och klimatmål till vad de konkret innebär för Bostadsbolaget. Och de målen är allt annat än fega. Staden har satt som mål att utsläppen inom kommunens geografiska gränser ska minska med 90 procent mellan 2020 och 2030, vilket är en ambitionsnivå som följer Parisavtalets 1,5gradersmål.
– Det är jättetuffa mål, och de kan ibland kännas överväldigande. Men det är skönt att ha dem i ryggen. Om vi siktar på 90 procent och når 60 har vi ändå kommit jättelångt. Staden förtjänar faktiskt beröm för det. De ambitiösa målen är inte satta för att det ska vara svårt, utan för att de linjerar med vad klimatet faktiskt kräver.

De lättaste frågorna att ta tag i är de man rår över själv, som hur avfallsutrymmena ser ut och att informationen till hyresgästerna är tydlig. Svårare är frågor där Bostadsbolaget har mindre rådighet, som att få till ett ändrat beteende kring hyresgästernas avfallshantering eller att minska antalet bilresor.
En annan viktig fråga är klimatpåverkan från byggprojekt, där det krävs nya tankesätt och där Bostadsbolaget fortfarande bryter mark.
– Det är så mycket lättare att köpa en ny dörr från ett byggföretag. Vill du ha en återbrukad dörr som ändå uppfyller alla krav är processen jättemycket svårare. Men det är också där det behöver hända saker, säger Hanna.

En fråga som med tiden har blivit allt viktigare för henne är biologisk mångfald. Hon berättar om ett nektarinträd i sin egen trädgård vars blommor kommer så tidigt på våren att bina ännu inte vaknat – och att hon då får lägga timmar på att pollinera trädet för hand.
– Det är lätt att ta sånt som insekternas pollinering för givet. Sen är det också väldigt viktigt att vi skyddar de stora träden vi har, de gör så oerhört mycket nytta för oss. Nånting jag lärde mig nyligen är att träd dör väldigt långsamt. Man kan skada rötterna vid ett grävjobb och inte märka effekten förrän tio år senare, när trädet är helt dött. Den kunskapen måste ut i organisationen.

En viktig del av Hannas roll är just detta, att se till att ny kunskap når rätt nivå. Inte alla behöver ha hennes helhetsperspektiv, men projektledare och områdespersonal behöver se och förstå sin del av bilden och känna ägandeskap över den.
– Den stora utmaningen är att få miljöarbetet att landa i kärnverksamheten, hos var och en. Miljöarbete är ju ofta ett förändringsarbete. Det handlar om att det vi gör i dag inte håller, och att motivera varför vi måste göra något annorlunda. Även när man inte har alla svar på hur.

Vad är det bästa med ditt jobb?
– Känslan av att det jag gör faktiskt spelar roll. Jag sitter inte bara och vänder på papper. Det är ett viktigt jobb, och det känns givande att arbeta med att minska negativ miljöpåverkan i något så konkret som ett bostadsområde.

Och det sämsta?
– Att ibland behöva vara den som tjatar. Det kan vara tröttande när man möter någon som inte riktigt har fattat att det här inte bara är mitt mål – det är allas. Men då får man hämta kraft bland dem som har förstått, och jobba vidare.

Ventilation är något man sällan tänker på – så länge den fungerar. Men när fläkten stannar eller luften blir tung märker man snabbt att något är fel.

För snart ett år sedan började Alisa jobba som energiingenjör och ventilationsexpert på Bostadsbolaget. En tidigare branschkollega rekommenderade henne när rollen blev ledig, och Alisa bestämde sig för att söka tjänsten.
– När jag såg rollbeskrivningen var det precis det som jag har jobbat med tidigare, och jag tänkte: det här är ju som skapt för mig. Så jag sökte tjänsten, fick den och började jobba första april förra året. Jag trivs verkligen jättebra – det är drömjobbet.

Med 20 år inom ventilation och inomhusklimat har Alisa byggt upp en bred och gedigen kompetens. Hon har bland annat arbetat med mätningar samt felsökning, injustering och besiktning av ventilation i lägenheter och lokaler, tagit egna uppdrag och haft ledande roller i olika projekt. Efter några år i branschen arbetade hon som certifierad ventilationsjusterare, och efter tio år certifierade hon sig för OVK samt som radonkonsult.
– På den tiden var det 1200 personer som var certifierade funktionskontrollanter. Jag tror bara det var två kvinnor – och jag var en av dem.

Alisa berättar att hon aldrig har gillat att stå och stampa på ett och samma ställe – hon gillar utmaningar, är nyfiken och vill alltid lära sig mer. Därför har hon utvecklats genom olika certifieringar och utbildningar, vilket har lett till att hon idag arbetar med ventilation ur ett helhetsperspektiv. Hon samordnar OVK och radonarbete, beställer och granskar OVK-besiktningar samt planerat underhåll av ventilationssystem, stöttar förvaltningen med frågor, har tät dialog med entreprenörer och arbetar med energioptimering i Bostadsbolagets fastigheter.

Obligatorisk ventilationskontroll

Bostadsbolaget går igenom ca 5000 lägenheter per år för att göra obligatorisk ventilationskontroll (OVK). OVK är ett lagkrav från kommunen som ska säkerställa att ventilationssystemet fungerar som avsett i varje hus. Kontrollerna genomförs med olika intervall beroende på systemtyp och byggnadsår – med syftet att skapa ett hälsosamt inomhusklimat och förebygga problem.
Alisa förklarar att bristfällig ventilation kan leda till förhöjd luftfuktighet, vilket på sikt kan orsaka mögel, luktproblem och skador på byggnaden. För oss människor kan dålig luft innebära trötthet, huvudvärk, hosta och andra hälsobesvär som man vill undvika.
– Man tänker inte på ventilationen när den är bra, men så fort en fläkt stannar på taket märker man snabbt att det är något som inte stämmer. Ventilationen påverkar både hur vi mår och hur våra fastigheter mår, därför är det jätteviktigt att den fungerar.

Som energiingenjör och ventilationsexpert på Bostadsbolaget är ingen dag den andra lik. Alisa berättar att arbetsdagarna växlar mellan akuta problem och långsiktig planering – från att lösa matos och röklukt i en lägenhet till att energioptimera befintliga fastigheter.
– Jag gillar att man inte kan förutse hur en dag på jobbet kommer att se ut. Det händer saker hela tiden och det trivs jag med. Att jobba med människor är det bästa jag vet!

Att kallas expert kan vara både spännande och utmanande eftersom man då förväntas ha svar på många, om inte alla, frågor inom sitt område. Alisa menar att det ibland kan vara svårt, även för den som har lång erfarenhet.
– Det kan kännas utmanande att bli kallad expert, eftersom förväntningarna då blir höga. Men om jag saknar svar på en fråga så brukar jag ta kontakt med folk i branschen – befintliga kollegor, gamla kollegor och andra. Någon har kanske jobbat mer med vissa frågor och har tips och lösningar, eller får en att tänka så att man hamnar på rätt spår. Man hjälps åt. Samarbete är avgörande för att nå bästa möjliga resultat, enligt Alisa:
– Jag bjöd in alla entreprenörer jag har hand om, både de som utför OVK och de som är ute och gör ventilationsåtgärderna, för att berätta att vi har ett gemensamt uppdrag. Det spelar ingen roll att jag är beställare – vi är fortfarande i samma lag. Jag förklarade att de alltid kan vända sig till mig för stöd och att jag finns tillgänglig för att hjälpa till. Jag betonade också vikten av att vi kommunicerar och samarbetar, även över företagsgränserna. Att jobba tillsammans gynnar alla – de, mig och våra hyresgäster.