Tag: Trivas

Dags att fixa cykeln efter vintervilan

Posted on by Ella Gruenberg
Dags att fixa cykeln efter vintervilan
Illustration av ett par cyklar och cykelverktyg.

Dags att fixa cykeln efter vintervilan

Trivas

Cykelköket Göteborg

Den 31 mars slår Cykelköket Göteborg åter upp portarna till sin gördetsjälvverkstad i Frihamnen. Här kan alla som vill ta hand om sin cykel komma förbi och meka. Verksamheten håller regelbundet öppet och anordnar ibland kurser och workshops för den som vill lära sig mer om cykelmekande. Du hittar dem i den gröna containern på Omställningslabbet.

Adress: Södra Frihamnspiren 15
Öppettider: tis och tors 18–20

Cykelköket Navet

I källaren på Kålltorpsskolan finns Cykelköket Navet – här kan du lära dig att laga din egen cykel. Alla åldrar är välkomna och det finns material till i stort sett allt du kan tänkas behöva. Vill du ta det ett steg längre kan du till och med bygga din egen cykel.

Adress: Intagsgatan 14
Öppettider: mån och tors 15–20.

Fixoteket

På Fixoteket i Hammarkullen, Rannebergen och Norra Biskopsgården kan du låna verktyg och reparera din cykel på plats i deras verkstad. Du kan även låna med dig vissa verktyg hem.

Adress och öppettider:
Hammarkullen, Bredfjällsgatan 46. mån–ons 10–16
Rannebergen, Fjällbinkan 10 , tors och fre 10–16
Norra Biskopsgården, Godvädersgatan 24, mån och tors 16.30–19

Hit & dit

Vi vill också påminna om att det finns riktigt bra cykelpumpar i många av våra områden. Håll utkik efter de gröna hit&ditskyltarna!

Dags att fixa cykeln efter vintervilan

Trivas

Cykelköket Göteborg

Den 31 mars slår Cykelköket Göteborg åter upp portarna till sin gördetsjälvverkstad i Frihamnen. Här kan alla som vill ta hand om sin cykel komma förbi och meka. Verksamheten håller regelbundet öppet och anordnar ibland kurser och workshops för den som vill lära sig mer om cykelmekande. Du hittar dem i den gröna containern på Omställningslabbet.

Adress: Södra Frihamnspiren 15
Öppettider: tis och tors 18–20

Cykelköket Navet

I källaren på Kålltorpsskolan finns Cykelköket Navet – här kan du lära dig att laga din egen cykel. Alla åldrar är välkomna och det finns material till i stort sett allt du kan tänkas behöva. Vill du ta det ett steg längre kan du till och med bygga din egen cykel.

Adress: Intagsgatan 14
Öppettider: mån och tors 15–20.

Fixoteket

På Fixoteket i Hammarkullen, Rannebergen och Norra Biskopsgården kan du låna verktyg och reparera din cykel på plats i deras verkstad. Du kan även låna med dig vissa verktyg hem.

Adress och öppettider:
Hammarkullen, Bredfjällsgatan 46. mån–ons 10–16
Rannebergen, Fjällbinkan 10 , tors och fre 10–16
Norra Biskopsgården, Godvädersgatan 24, mån och tors 16.30–19

Hit & dit

Vi vill också påminna om att det finns riktigt bra cykelpumpar i många av våra områden. Håll utkik efter de gröna hit&ditskyltarna!

Nya lägenheter i Östra Kålltorp

Posted on by Ella Gruenberg
Nya lägenheter i Östra Kålltorp
En visualiseringsbild över ett hyreshus i rött tegel med parkerade bilar, grönska och trottoar framför.

Nya lägenheter i Östra Kålltorp

Under sen vår planeras uthyrningen för Hus ett på Övre Sanatoriegatan i Östra Kålltorp att starta, med preliminär inflyttning till hösten. Totalt kommer 29 nyproducerade lägenheter att hyras ut, varav:

•7 st 1 rum och kök
•3 st 2 rum och kök
•19 st 3 rum och kök

Nyproduktion

Östra Kålltorp

Robertshöjd

Trivas

Här bor du på en trivsam höjd med promenadavstånd till platser som Renströmska parken, Härlanda tjärn och Delsjöområdet. Där kan du njuta av stillsamma promenader, svalkande dopp och ett fint motionscentrum.

Samtidigt som du har naturen som granne har du också bekvämligheter runt hörnet. I Kålltorp finns småbutiker, kaféer och restauranger som ger området en levande och hemtrevlig atmosfär. Dessutom är kommunikationerna smidiga, vilket gör det lätt att ta sig fram. Cykelvägen leder dig snabbt in till centrum och med kollektivtrafiken når du stadskärnan på knappt 15 minuter.

Visualiseringsbild på ett vardagsrum fyllt med möbler i bruna, röda och gröna toner samt ett stort fönster.

Visualiseringsbilder: Locka. Bilderna kan skilja sig från verkligheten och vi reserverar oss för eventuella ändringar i projektet.

 

Kort om bostäderna i Östra Kålltorp

Omfattning: 160 lägenheter, varav 60 gemensamhetsbostäder
Planerad uthyrningsstart: våren 2026 i hus ett
Planerad inflyttning: hösten 2026 för andra etappen
Läge: närhet till natur, småbutiker och kaféer samt goda kommunikationer in till centrum

Vill du veta mer?

På bostadsbolaget.se/nyabostader kan du läsa mer om lägenheterna och ta del av vår lägenhetsväljare som visar lägenheternas storlekar, planritningar, priser och aktuell uthyrningsstatus.

Uthyrning sker via boplats.se eller via omflyttningsplatsen.se för dig som redan bor hos Bostadsbolaget.

Nya lägenheter i Östra Kålltorp

Under sen vår planeras uthyrningen för Hus ett på Övre Sanatoriegatan i Östra Kålltorp att starta, med preliminär inflyttning till hösten. Totalt kommer 29 nyproducerade lägenheter att hyras ut, varav:

•7 st 1 rum och kök
•3 st 2 rum och kök
•19 st 3 rum och kök

Nyproduktion

Östra Kålltorp

Robertshöjd

Trivas

Här bor du på en trivsam höjd med promenadavstånd till platser som Renströmska parken, Härlanda tjärn och Delsjöområdet. Där kan du njuta av stillsamma promenader, svalkande dopp och ett fint motionscentrum.

Samtidigt som du har naturen som granne har du också bekvämligheter runt hörnet. I Kålltorp finns småbutiker, kaféer och restauranger som ger området en levande och hemtrevlig atmosfär. Dessutom är kommunikationerna smidiga, vilket gör det lätt att ta sig fram. Cykelvägen leder dig snabbt in till centrum och med kollektivtrafiken når du stadskärnan på knappt 15 minuter.

Visualiseringsbild på ett vardagsrum fyllt med möbler i bruna, röda och gröna toner samt ett stort fönster.

Visualiseringsbilder: Locka. Bilderna kan skilja sig från verkligheten och vi reserverar oss för eventuella ändringar i projektet.

 

Kort om bostäderna i Östra Kålltorp

Omfattning: 160 lägenheter, varav 60 gemensamhetsbostäder
Planerad uthyrningsstart: våren 2026 i hus ett
Planerad inflyttning: hösten 2026 för andra etappen
Läge: närhet till natur, småbutiker och kaféer samt goda kommunikationer in till centrum

Vill du veta mer?

På bostadsbolaget.se/nyabostader kan du läsa mer om lägenheterna och ta del av vår lägenhetsväljare som visar lägenheternas storlekar, planritningar, priser och aktuell uthyrningsstatus.

Uthyrning sker via boplats.se eller via omflyttningsplatsen.se för dig som redan bor hos Bostadsbolaget.

Smart belysning med fokus på återbruk och trygghet

Posted on by Ella Gruenberg
Smart belysning med fokus på återbruk och trygghet
En takarmatur

Smart belysning med fokus på återbruk och trygghet

Öster om Heden

Trivas

På Öster om Heden bestod den allmänna belysningen av äldre ljuskällor som kompaktlysrör, lysrör och halogen. Många av dessa finns inte längre att köpa. I samband med nödvändigt underhåll genomfördes därför en uppgradering till modern och energieffektiv LEDbelysning.
– Vi bytte inte bara ut tekniken som var uttjänt, vi tog ett helhetsgrepp kring energieffektivisering i området, säger Tommy, projektansvarig på Bostadsbolaget.

I områdets alla trapphus och entrépartier satt cirka 500 designade väggarmaturer som skulle bytas ut, men som nu istället har återbrukats:
– Vi tog bort den gamla tekniken och byggde om armaturerna så att de kunde använda LEDljuskällor med motsvarande ljusegenskaper. Resultatet blev samma upplevda ljus, men med betydligt lägre energiförbrukning.

På våningsplanen har de gamla lysrörsarmaturerna som satt i takvinklarna ersatts av nya LEDplafonder i taket. På så vis kunde antalet armaturer minska med cirka 50 procent:
– Eftersom ljuset är såpass mycket bättre i plafonderna behövde vi inte ha lika många ljuspunkter som vi hade tidigare, säger Tommy.

Han berättar också att man har placerat nya armaturer i utrymmen som saknar naturligt
dagsljus, bland annat i baktrappor:
– Armaturerna har ett konstant grundljus på 10 procent som ökar till 100 procent när någon rör sig i trappan. Det är en viktig trygghetsåtgärd, att det aldrig är släckt – samtidigt som det är väldigt energieffektivt.

Smart belysning med fokus på återbruk och trygghet

Öster om Heden

Trivas

På Öster om Heden bestod den allmänna belysningen av äldre ljuskällor som kompaktlysrör, lysrör och halogen. Många av dessa finns inte längre att köpa. I samband med nödvändigt underhåll genomfördes därför en uppgradering till modern och energieffektiv LEDbelysning.
– Vi bytte inte bara ut tekniken som var uttjänt, vi tog ett helhetsgrepp kring energieffektivisering i området, säger Tommy, projektansvarig på Bostadsbolaget.

I områdets alla trapphus och entrépartier satt cirka 500 designade väggarmaturer som skulle bytas ut, men som nu istället har återbrukats:
– Vi tog bort den gamla tekniken och byggde om armaturerna så att de kunde använda LEDljuskällor med motsvarande ljusegenskaper. Resultatet blev samma upplevda ljus, men med betydligt lägre energiförbrukning.

På våningsplanen har de gamla lysrörsarmaturerna som satt i takvinklarna ersatts av nya LEDplafonder i taket. På så vis kunde antalet armaturer minska med cirka 50 procent:
– Eftersom ljuset är såpass mycket bättre i plafonderna behövde vi inte ha lika många ljuspunkter som vi hade tidigare, säger Tommy.

Han berättar också att man har placerat nya armaturer i utrymmen som saknar naturligt
dagsljus, bland annat i baktrappor:
– Armaturerna har ett konstant grundljus på 10 procent som ökar till 100 procent när någon rör sig i trappan. Det är en viktig trygghetsåtgärd, att det aldrig är släckt – samtidigt som det är väldigt energieffektivt.

Anna-Greta har trivts i Västra Järnbrott i 63 år

Posted on by Ella Gruenberg
Anna-Greta har trivts i Västra Järnbrott i 63 år
En äldre kvinna med en kopp kaffe.

Anna-Greta har trivts i Västra Järnbrott i 63 år

Trivas

Västra Järnbrott

I början av 60-talet byggde Bostadsbolaget ett helt nytt område i Västra Järnbrott med över 1 200 lägenheter. En av dem som flyttade in var Anna-Greta. Och hon minns den dagen fortfarande.
– Vi sa till varandra att här finns ju nästan allt. Diskställ, ställ för hushållspapper, torkställning i badrummet. Och en fin balkong mot gården där vi kunde se barnen leka. Huset på Pianogatan, som kallats allt från J-huset till Käppen och Metkroken, byggdes i etapper 1962–1963 och hyresgästerna flyttade in när respektive uppgång var klar.

Sedan dess har Anna-Greta bara flyttat två gånger, till lägenheter på andra sidan gatan.
– Jag har alltid trivts väldigt bra här. När barnen var små fanns en stor lekpark och man har alltid varit mån om att ta vara på grönskan och hålla det vackert i området.
Förutom det 800 meter långa huset på Pianogatan byggde Bostadsbolaget också de 16 punkthusen uppe på Norra och Södra Dragspelsgatan. Kända för sin fantastiska utsikt brukar de kallas för kommandobryggorna. Och 1966 invigdes Frölunda Torg som då var Nordens största köpcentrum under tak.

Idag tycker Anna-Greta att området upplever lite av en renässans. Många som växte upp här söker sig tillbaka och det är flera som stannat kvar, även om de bytt lägenhet under åren.
– Bostadsbolagen har haft husen i alla år och det känns tryggt. De har skött om dem på ett bra sätt och är alltid snabba med service. Jag är helnöjd, säger hon och skrattar.

Anna-Greta har trivts i Västra Järnbrott i 63 år

Trivas

Västra Järnbrott

I början av 60-talet byggde Bostadsbolaget ett helt nytt område i Västra Järnbrott med över 1 200 lägenheter. En av dem som flyttade in var Anna-Greta. Och hon minns den dagen fortfarande.
– Vi sa till varandra att här finns ju nästan allt. Diskställ, ställ för hushållspapper, torkställning i badrummet. Och en fin balkong mot gården där vi kunde se barnen leka. Huset på Pianogatan, som kallats allt från J-huset till Käppen och Metkroken, byggdes i etapper 1962–1963 och hyresgästerna flyttade in när respektive uppgång var klar.

Sedan dess har Anna-Greta bara flyttat två gånger, till lägenheter på andra sidan gatan.
– Jag har alltid trivts väldigt bra här. När barnen var små fanns en stor lekpark och man har alltid varit mån om att ta vara på grönskan och hålla det vackert i området.
Förutom det 800 meter långa huset på Pianogatan byggde Bostadsbolaget också de 16 punkthusen uppe på Norra och Södra Dragspelsgatan. Kända för sin fantastiska utsikt brukar de kallas för kommandobryggorna. Och 1966 invigdes Frölunda Torg som då var Nordens största köpcentrum under tak.

Idag tycker Anna-Greta att området upplever lite av en renässans. Många som växte upp här söker sig tillbaka och det är flera som stannat kvar, även om de bytt lägenhet under åren.
– Bostadsbolagen har haft husen i alla år och det känns tryggt. De har skött om dem på ett bra sätt och är alltid snabba med service. Jag är helnöjd, säger hon och skrattar.

Allmännyttans bästa klimatinitiativ

Posted on by Ella Gruenberg
Allmännyttans bästa klimatinitiativ
En grupp av människor som vunnit pris.

Allmännyttans bästa klimatinitiativ

Författare: Minéa Palm

Trivas

År 2025 kammade Bostadsbolaget hem priset för Allmännyttans bästa klimatinitiativ – det är andra gången på tre år som bolaget vinner utmärkelsen – vilket Oskar beskriver som både hedrande och glädjande:
– Det bekräftar att vi ligger i framkant när det gäller klimat- och miljöarbete. Vi driver utvecklingen framåt genom att testa nya lösningar, skala upp det som fungerar och omsätta våra höga ambitioner i konkret handling. Att vi återigen utses till vinnare visar att vårt arbete inte bara är långsiktigt utan det bidrar till att höja ribban för hela branschen, säger Oskar, Energi- och miljöchef på Bostadsbolaget.

Det vinnande bidraget var ett pilotprojekt där nya metoder testades för att minska klimatpåverkan vid köksrenoveringar. Ellen, miljösamordnare på Bostadsbolaget, berättar att man bland annat har gjort klimatberäkningar och sammanställt resultaten i ett kommunikationskoncept för hyresgästerna:
– I broschyrer och visningskök har de kunnat se och jämföra de olika tillvalen och dess klimatpåverkan, baserat på våra beräkningar. Tanken är att vi ska fortsätta använda samma koncept i framtida projekt med tillval.

Som en del i projektet har man även bevarat hållbara material genom renovering och lyft detta i förhandlingarna med Hyresgästföreningen:
– I många fall ser vi att materialen från förr faktiskt är bättre och håller längre än de nya, moderna alternativen. Därför kan man undra varför nya material värderas så mycket högre, säger Ellen.
Hon betonar samtidigt att det är svårt att värdera ett bevarande enligt bruksvärdesprincipen idag, men hoppas att det finns fler i branschen som vill arbeta tillsammans för att utmana rådande system och driva frågan framåt.

När Oskar får frågan om vad som behövs för att bevarande och återbruk ska bli branschens förstahandsval framöver, svarar han:
– Det krävs både mod och nya arbetssätt. Branschen behöver planera för återbruk redan från start, skapa fungerande logistik och stärka samarbetet mellan beställare, entreprenörer och leverantörer. När hållbarhet blir en självklar del av affären – både ekonomiskt och kvalitetsmässigt – kommer bevarande och återbruk att vara det naturliga valet.

Allmännyttans bästa klimatinitiativ

Författare: Minéa Palm

Trivas

År 2025 kammade Bostadsbolaget hem priset för Allmännyttans bästa klimatinitiativ – det är andra gången på tre år som bolaget vinner utmärkelsen – vilket Oskar beskriver som både hedrande och glädjande:
– Det bekräftar att vi ligger i framkant när det gäller klimat- och miljöarbete. Vi driver utvecklingen framåt genom att testa nya lösningar, skala upp det som fungerar och omsätta våra höga ambitioner i konkret handling. Att vi återigen utses till vinnare visar att vårt arbete inte bara är långsiktigt utan det bidrar till att höja ribban för hela branschen, säger Oskar, Energi- och miljöchef på Bostadsbolaget.

Det vinnande bidraget var ett pilotprojekt där nya metoder testades för att minska klimatpåverkan vid köksrenoveringar. Ellen, miljösamordnare på Bostadsbolaget, berättar att man bland annat har gjort klimatberäkningar och sammanställt resultaten i ett kommunikationskoncept för hyresgästerna:
– I broschyrer och visningskök har de kunnat se och jämföra de olika tillvalen och dess klimatpåverkan, baserat på våra beräkningar. Tanken är att vi ska fortsätta använda samma koncept i framtida projekt med tillval.

Som en del i projektet har man även bevarat hållbara material genom renovering och lyft detta i förhandlingarna med Hyresgästföreningen:
– I många fall ser vi att materialen från förr faktiskt är bättre och håller längre än de nya, moderna alternativen. Därför kan man undra varför nya material värderas så mycket högre, säger Ellen.
Hon betonar samtidigt att det är svårt att värdera ett bevarande enligt bruksvärdesprincipen idag, men hoppas att det finns fler i branschen som vill arbeta tillsammans för att utmana rådande system och driva frågan framåt.

När Oskar får frågan om vad som behövs för att bevarande och återbruk ska bli branschens förstahandsval framöver, svarar han:
– Det krävs både mod och nya arbetssätt. Branschen behöver planera för återbruk redan från start, skapa fungerande logistik och stärka samarbetet mellan beställare, entreprenörer och leverantörer. När hållbarhet blir en självklar del av affären – både ekonomiskt och kvalitetsmässigt – kommer bevarande och återbruk att vara det naturliga valet.

Vårstäda hållbart – med det du har hemma

Posted on by Ella Gruenberg
Vårstäda hållbart – med det du har hemma
Illustration av en flaska ättika, bikarbonat och en citron.

Vårstäda hållbart – med det du har hemma

När våren smyger sig på och solen åter kikar in i lägenheten syns det tydligt var vintern har satt sina spår. Dammet på listerna, fläckarna på kranen och ränderna på fönsterrutan. Ja, det är väl där någonstans man inser att det är dags för den årliga vårstädningen. Det behöver varken vara krångligt eller dyrt – mycket av det du behöver för ett rent hem finns troligtvis redan i ditt kök.

Smart hemma

Trivas

Citron

Med en citron och lite salt kan du rengöra både diskhon och skärbrädan. Dela citronen och pressa saften från ena halvan över skärbrädan eller diskhon. Strö sedan lite salt över citronsaften. Låt verka i några minuter, skrubba försiktigt med den andra citronhalvan och skölj av. Det rengör, fräschar upp och tar bort dålig lukt på ett naturligt sätt.

Blandar du citronsaft med några droppar såpa och lite vatten kan du, med svamp eller trasa, även rengöra kakel, handfat och badkar. Det tar bort kalkavlagringar, ger en fräsch doft och lämnar ytorna skinande rena.

Du kan också fylla en mikrovågssäker skål med vatten, pressa saften från en citron och värma skålen i mikron 1–2 minuter. Ångan gör smutsen lätt att torka bort och mikron luktar rent och fräscht.

Bikarbonat

Bikarbonat är milt men effektivt och passar bra där smutsen är envis. Det fungerar både som slipmedel och fettlösare och kan användas till spisen, ugnen, kylen och fogarna i badrummet. Blanda bikarbonat med lite varmt vatten så att det blir till en tjock pasta. Stryk pastan på ytan du vill rengöra och låt verka i ca 30 minuter. Skrubba sedan med svamp eller trasa och skölj eller torka rent.

Du kan också spraya lite ättiksblandning (1 del ättika + 2 delar vatten) på bikarbonatpastan. Då bildas en kemisk reaktion som hjälper till att lösa smutsen. Låt bubbla en stund innan du torkar eller sköljer bort.

Bikarbonat är också perfekt för att fräscha upp madrasser och mattor. Strö ett tunt lager över ytan, låt verka i några timmar och dammsug sedan. Det tar effektivt bort oönskad lukt.

Ättika

En annan vardagshjälte i hemmet är ättikan. Den löser effektivt kalk, ger ytor fin glans och gör både fönster och speglar fläckfria.

För speglar: blanda en del ättika (12%) med fyra delar ljummet vatten i en sprayflaska – skaka, spraya på en mikrofiberduk, putsa och torka av med en torr mikrofiberduk.

För fönster: Blanda 5 l vatten, 1 dl ättika (12%) och 0,5 tsk diskmedel i en hink – tvätta fönstret ordentligt med en trasa. Hela fönsterrutan ska vara blöt. Sätt sedan fönsterskrapan högst upp på rutan och dra den rakt ner. Torka av skrapans blad och upprepa processen tills hela fönstret är torrt. Avsluta med att torka fönstrets kanter med en mikrofiberduk.

Tips: lägg en handduk på fönsterbrädan, tätt intill fönstret – den fångar upp eventuellt vatten och rengöringsmedel som rinner ner. Ättika kan även fungera som ett naturligt sköljmedel när du tvättar. Tillsätt 0,5 dl ättika i sköljmedelsfacket vid tvättstart. Den neutraliserar lukter, löser upp tvättmedelsrester och gör textilier mjuka utan onödiga kemikalier.

Genom att använda sådant du redan har hemma minskar du avfall, kemikalier och onödiga inköp. Dessutom kan vårstädningen bli både enklare och billigare.

Genom att använda sådant du redan har hemma minskar du avfall, kemikalier och onödiga inköp. Dessutom kan vårstädningen bli både enklare och billigare.

Vårstäda hållbart – med det du har hemma

När våren smyger sig på och solen åter kikar in i lägenheten syns det tydligt var vintern har satt sina spår. Dammet på listerna, fläckarna på kranen och ränderna på fönsterrutan. Ja, det är väl där någonstans man inser att det är dags för den årliga vårstädningen. Det behöver varken vara krångligt eller dyrt – mycket av det du behöver för ett rent hem finns troligtvis redan i ditt kök.

Smart hemma

Trivas

Citron

Med en citron och lite salt kan du rengöra både diskhon och skärbrädan. Dela citronen och pressa saften från ena halvan över skärbrädan eller diskhon. Strö sedan lite salt över citronsaften. Låt verka i några minuter, skrubba försiktigt med den andra citronhalvan och skölj av. Det rengör, fräschar upp och tar bort dålig lukt på ett naturligt sätt.

Blandar du citronsaft med några droppar såpa och lite vatten kan du, med svamp eller trasa, även rengöra kakel, handfat och badkar. Det tar bort kalkavlagringar, ger en fräsch doft och lämnar ytorna skinande rena.

Du kan också fylla en mikrovågssäker skål med vatten, pressa saften från en citron och värma skålen i mikron 1–2 minuter. Ångan gör smutsen lätt att torka bort och mikron luktar rent och fräscht.

Bikarbonat

Bikarbonat är milt men effektivt och passar bra där smutsen är envis. Det fungerar både som slipmedel och fettlösare och kan användas till spisen, ugnen, kylen och fogarna i badrummet. Blanda bikarbonat med lite varmt vatten så att det blir till en tjock pasta. Stryk pastan på ytan du vill rengöra och låt verka i ca 30 minuter. Skrubba sedan med svamp eller trasa och skölj eller torka rent.

Du kan också spraya lite ättiksblandning (1 del ättika + 2 delar vatten) på bikarbonatpastan. Då bildas en kemisk reaktion som hjälper till att lösa smutsen. Låt bubbla en stund innan du torkar eller sköljer bort.

Bikarbonat är också perfekt för att fräscha upp madrasser och mattor. Strö ett tunt lager över ytan, låt verka i några timmar och dammsug sedan. Det tar effektivt bort oönskad lukt.

Ättika

En annan vardagshjälte i hemmet är ättikan. Den löser effektivt kalk, ger ytor fin glans och gör både fönster och speglar fläckfria.

För speglar: blanda en del ättika (12%) med fyra delar ljummet vatten i en sprayflaska – skaka, spraya på en mikrofiberduk, putsa och torka av med en torr mikrofiberduk.

För fönster: Blanda 5 l vatten, 1 dl ättika (12%) och 0,5 tsk diskmedel i en hink – tvätta fönstret ordentligt med en trasa. Hela fönsterrutan ska vara blöt. Sätt sedan fönsterskrapan högst upp på rutan och dra den rakt ner. Torka av skrapans blad och upprepa processen tills hela fönstret är torrt. Avsluta med att torka fönstrets kanter med en mikrofiberduk.

Tips: lägg en handduk på fönsterbrädan, tätt intill fönstret – den fångar upp eventuellt vatten och rengöringsmedel som rinner ner. Ättika kan även fungera som ett naturligt sköljmedel när du tvättar. Tillsätt 0,5 dl ättika i sköljmedelsfacket vid tvättstart. Den neutraliserar lukter, löser upp tvättmedelsrester och gör textilier mjuka utan onödiga kemikalier.

Genom att använda sådant du redan har hemma minskar du avfall, kemikalier och onödiga inköp. Dessutom kan vårstädningen bli både enklare och billigare.

Genom att använda sådant du redan har hemma minskar du avfall, kemikalier och onödiga inköp. Dessutom kan vårstädningen bli både enklare och billigare.

Svartsjuka är inte romantiskt

Posted on by Ella Gruenberg
Svartsjuka är inte romantiskt
En illustration av en knniv genom ett hjärta, mot en turkos bakgrund.

Svartsjuka är inte romantiskt

Trivas

Många tänker på svartsjuka som ett tecken på kärlek – något som visar att man verkligen bryr sig. Men svartsjuka kan vara kopplad till kontroll, rädsla och i värsta fall våld.

Kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt vill öka kunskapen om våld i ungas nära relationer och hjälpa unga att förstå vad som kännetecknar en trygg och respektfull relation.

Våld i ungas nära relationer är vanligare än många tror. Det kan handla om fysiskt våld, men också om psykiskt, sexuellt eller digitalt våld – till exempel hot, kränkningar eller att kontrollera någons mobil, meddelanden och sociala kontakter. Våldet kan ske i en pågående relation, i en dejtingrelation eller efter att en relation har tagit slut. Oavsett form är våld aldrig okej och kan ofta vara en brottslig handling.

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har 23 procent av tjejer i åldrarna 16–24 år utsatts för våld, jämfört med en mindre men ändå betydande andel unga killar, där siffran är 14 procent. Samtidigt kan personer av alla kön både utsättas för och utöva våld. Alla som drabbas har rätt till stöd och hjälp. För tionde året i rad pågår kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt, som 2026 fokuserar på ungas syn på en bra och nära relation, samt på ”red flags” – varningstecken på våld i en nära relation. Att vilja veta var ens partner är hela tiden, bestämma vem personen får träffa eller gå över någons gränser är inte tecken på kärlek. Det är uttryck för våld.

Kampanjen togs fram av Göteborgs Stad 2016, men drivs idag vidare av Jämställdhetsmyndigheten, Polisen, Länsstyrelserna och Ungarelationer.se. Den pågår nationellt varje år, mellan 1 februari och 31 mars, och syftar till att förebygga våld genom information och aktiviteter riktade till både unga och vuxna. Bostadsbolaget jobbar med kampanjen som en del i trygghetssatsningen Våga bry dig, och uppmanar både medarbetare och hyresgäster att agera om man är orolig för att någon far illa. Genom att sprida kunskap och våga prata om svåra frågor kan fler unga få stöd och fler relationer bli trygga och fria från våld. i

På svartsjukaarinteromantiskt.se finns kontaktuppgifter samlade, dit du kan vända dig om du eller någon du känner behöver stöd eller hjälp.

En bild från kampanjen: Svartsjuka är inte romantiskt.

 

En bild från kampanjen: Svartsjuka är inte romantiskt.

Så får du hjälp

På svartsjukaarinteromantiskt.se finns kontaktuppgifter samlade, dit du kan vända dig om du eller någon du känner behöver stöd eller hjälp.

Illustration av en dator med symbolen: Svartsjuka är inte romantiskt.

Svartsjuka är inte romantiskt

Trivas

Många tänker på svartsjuka som ett tecken på kärlek – något som visar att man verkligen bryr sig. Men svartsjuka kan vara kopplad till kontroll, rädsla och i värsta fall våld.

Kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt vill öka kunskapen om våld i ungas nära relationer och hjälpa unga att förstå vad som kännetecknar en trygg och respektfull relation.

Våld i ungas nära relationer är vanligare än många tror. Det kan handla om fysiskt våld, men också om psykiskt, sexuellt eller digitalt våld – till exempel hot, kränkningar eller att kontrollera någons mobil, meddelanden och sociala kontakter. Våldet kan ske i en pågående relation, i en dejtingrelation eller efter att en relation har tagit slut. Oavsett form är våld aldrig okej och kan ofta vara en brottslig handling.

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har 23 procent av tjejer i åldrarna 16–24 år utsatts för våld, jämfört med en mindre men ändå betydande andel unga killar, där siffran är 14 procent. Samtidigt kan personer av alla kön både utsättas för och utöva våld. Alla som drabbas har rätt till stöd och hjälp. För tionde året i rad pågår kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt, som 2026 fokuserar på ungas syn på en bra och nära relation, samt på ”red flags” – varningstecken på våld i en nära relation. Att vilja veta var ens partner är hela tiden, bestämma vem personen får träffa eller gå över någons gränser är inte tecken på kärlek. Det är uttryck för våld.

Kampanjen togs fram av Göteborgs Stad 2016, men drivs idag vidare av Jämställdhetsmyndigheten, Polisen, Länsstyrelserna och Ungarelationer.se. Den pågår nationellt varje år, mellan 1 februari och 31 mars, och syftar till att förebygga våld genom information och aktiviteter riktade till både unga och vuxna. Bostadsbolaget jobbar med kampanjen som en del i trygghetssatsningen Våga bry dig, och uppmanar både medarbetare och hyresgäster att agera om man är orolig för att någon far illa. Genom att sprida kunskap och våga prata om svåra frågor kan fler unga få stöd och fler relationer bli trygga och fria från våld. i

På svartsjukaarinteromantiskt.se finns kontaktuppgifter samlade, dit du kan vända dig om du eller någon du känner behöver stöd eller hjälp.

En bild från kampanjen: Svartsjuka är inte romantiskt.

 

En bild från kampanjen: Svartsjuka är inte romantiskt.

Så får du hjälp

På svartsjukaarinteromantiskt.se finns kontaktuppgifter samlade, dit du kan vända dig om du eller någon du känner behöver stöd eller hjälp.

Illustration av en dator med symbolen: Svartsjuka är inte romantiskt.

Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter

Posted on by Malin Pethrus
Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter
En kvinna tittar på en bok hon håller i handen.

Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter

När Maria fick frågan om att skapa ett jubileumskonstverk på temat ’’Mitt kvarter’’ var det självklart för henne att resultatet skulle bli en film:

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Trivas

– Jag är fotograf i grunden, men min passion är experimentell och analog film.
Som ett första steg i processen började Maria med research. Hon fördjupade sig i Vasastadens historia och upptäckte bland annat hur stadsdelen formades under 1800-talets andra hälft, inspirerad av flera europeiska städer.
– Det fanns stora visioner för Vasastaden när man började planera området runt 1850-talet.
Man tittade bland annat på Paris runt Triumfbågen när det gäller boulevarder och arkitektur. Man tittade också på Wien, Ringstrasse – och på London terraces, berättar hon.

Men det var inte bara den stora historien som fångade hennes uppmärksamhet – även stadsdelens mer personliga detaljer blev viktiga:
– Genom min research fick jag reda på namnet på mitt kvarter som heter Aspen, kvarteret Aspen. Det fick mig att tänka på naturen runt omkring – aspen, bladens uppbyggnad. Det kan man associera till arkitekturens detaljer. Så i april började jag plocka växter på min gård, och så gjorde jag ett phytogram.
Hon förklarar att ett phytogram är ett slags växt­avtryck på film. För att skapa det läggs växterna i ett varmt bad med hushållssoda och C-vitamin. Sedan placeras de på filmens ljuskänsliga yta, där deras former och strukturer lämnar tydliga avtryck.

Precis som växterna lämnat avtryck i phytogrammet bär Vasastadens byggnader, gatunät och parker spår av sin historia. Även lägenhetshuset där Maria bor är en del av berättelsen, där dåtid möter nutid:
– Jag bor inte i A-trappen utan i B-trappen, vilket är intressant, eftersom det var pigingången förr. Det finns ingen hiss där, bara trappor. Jag bor på fjärde våningen av fem, så man springer upp och ner hela tiden. Trapporna blev därför en stor del av filmen. Dessutom är de otroligt vackert gjorda, med ett fint ljusinsläpp och synliga fossilavtryck. Man ser även att de är slitna, då det är många som har sprungit där.

Med sin handdrivna Bolex-kamera har Maria fångat delar av kvarterets minnen och berättelser på 16 mm svartvit film. Verket har vuxit fram utan manus, i det hon kallar Process Cinema. En metod där intuitionen får styra och där varje moment, även framkallningen, blir en del av processen.
I sin ateljé på Konstepidemin har hon framkallat filmen för hand med caffenol – en ekologisk blandning av kaffe, C-vitamin och hushållssoda som ersätter traditionella kemikalier och ger bilderna karaktär.
– Med Process Cinema kan det hända saker på vägen. Det är lite som jazz – man improviserar, fast man har hela kunskapen i ryggen, säger hon.
’’Kvarteret Aspen under ormens år’’ är Marias analoga porträtt av kvarteret, där natur, historia och arkitektur möts i en experimentell komposition.

Här kan du se filmen!

Om konstnären

I sina experimentella kortfilmer utforskar Maria Magnusson den rörliga bildens analoga, taktila och materiella dimensioner – samt hur ljudet färgar bilden och vice versa.

Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter

När Maria fick frågan om att skapa ett jubileumskonstverk på temat ’’Mitt kvarter’’ var det självklart för henne att resultatet skulle bli en film:

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Trivas

– Jag är fotograf i grunden, men min passion är experimentell och analog film.
Som ett första steg i processen började Maria med research. Hon fördjupade sig i Vasastadens historia och upptäckte bland annat hur stadsdelen formades under 1800-talets andra hälft, inspirerad av flera europeiska städer.
– Det fanns stora visioner för Vasastaden när man började planera området runt 1850-talet.
Man tittade bland annat på Paris runt Triumfbågen när det gäller boulevarder och arkitektur. Man tittade också på Wien, Ringstrasse – och på London terraces, berättar hon.

Men det var inte bara den stora historien som fångade hennes uppmärksamhet – även stadsdelens mer personliga detaljer blev viktiga:
– Genom min research fick jag reda på namnet på mitt kvarter som heter Aspen, kvarteret Aspen. Det fick mig att tänka på naturen runt omkring – aspen, bladens uppbyggnad. Det kan man associera till arkitekturens detaljer. Så i april började jag plocka växter på min gård, och så gjorde jag ett phytogram.
Hon förklarar att ett phytogram är ett slags växt­avtryck på film. För att skapa det läggs växterna i ett varmt bad med hushållssoda och C-vitamin. Sedan placeras de på filmens ljuskänsliga yta, där deras former och strukturer lämnar tydliga avtryck.

Precis som växterna lämnat avtryck i phytogrammet bär Vasastadens byggnader, gatunät och parker spår av sin historia. Även lägenhetshuset där Maria bor är en del av berättelsen, där dåtid möter nutid:
– Jag bor inte i A-trappen utan i B-trappen, vilket är intressant, eftersom det var pigingången förr. Det finns ingen hiss där, bara trappor. Jag bor på fjärde våningen av fem, så man springer upp och ner hela tiden. Trapporna blev därför en stor del av filmen. Dessutom är de otroligt vackert gjorda, med ett fint ljusinsläpp och synliga fossilavtryck. Man ser även att de är slitna, då det är många som har sprungit där.

Med sin handdrivna Bolex-kamera har Maria fångat delar av kvarterets minnen och berättelser på 16 mm svartvit film. Verket har vuxit fram utan manus, i det hon kallar Process Cinema. En metod där intuitionen får styra och där varje moment, även framkallningen, blir en del av processen.
I sin ateljé på Konstepidemin har hon framkallat filmen för hand med caffenol – en ekologisk blandning av kaffe, C-vitamin och hushållssoda som ersätter traditionella kemikalier och ger bilderna karaktär.
– Med Process Cinema kan det hända saker på vägen. Det är lite som jazz – man improviserar, fast man har hela kunskapen i ryggen, säger hon.
’’Kvarteret Aspen under ormens år’’ är Marias analoga porträtt av kvarteret, där natur, historia och arkitektur möts i en experimentell komposition.

Här kan du se filmen!

Om konstnären

I sina experimentella kortfilmer utforskar Maria Magnusson den rörliga bildens analoga, taktila och materiella dimensioner – samt hur ljudet färgar bilden och vice versa.

En kvinna tittar på en bok hon håller i handen.

Marias jubileumskonstverk

Uthyrare – Ger plats för nya hyresgäster

Posted on by Linda Kindvall
Uthyrare – Ger plats för nya hyresgäster
Två kvinnor som räcker över en nyckel.

Uthyrare – Ger plats för nya hyresgäster

På Bostadsbolaget jobbar tolv personer heltid med att hyra ut lägenheter. Av de totalt 25 000 lägenheterna är oftast ett par hundra lägenheter uppsagda och därmed snart lediga för en ny hyresgäst. Men hur fungerar jobbet? Vad gör egentligen en uthyrare på dagarna?

Författare: Joachim Larsson Fotograf: Peter Nilsson

Spela Roll

Trivas

Bostadsbolagets huvudkontor ligger nära Heden i centrala Göteborg. Här, en våning upp, möter vi Jonna som har jobbat på Bostadsbolaget i 19 år. Hon har haft olika arbetsuppgifter genom åren, men idag är hon alltså uthyrare. Lena har också hon lång erfarenhet, och har idag rollen som samordnare för de tolv uthyrarna.

Som uthyrare kan man räkna med att ofta få frågorna: ”Hur lång tid tar det att få en lägenhet?” och ”Kan ni hjälpa mig att få en större lägenhet?”.
– De frågorna försöker vi lösa så fort det bara går, men det finns inte alltid ett snabbt eller enkelt svar. Som uthyrare styrs vi av två viktiga bestämmelser: hyreslagen och vår uthyrningspolicy. De ger oss tydliga regler och anvisningar för att det ska bli så rättvist som möjligt för alla som söker en bostad hos oss, förklarar Jonna.
– Alla behandlas lika. Ingen kan gå före i kön eller få specialbehandling. Det är tryggt både för hyresgästerna och för oss.

– Vår avdelning tar hand om uthyrningsfrågor, uppsägningar, andrahandsuthyrning, direktbyten och överlåtelser. Vi sköter alla avtal som styr uthyrningen och ger även information kring lägenheten, parkering och allt annat som är kan vara aktuellt för hyresgästen, säger Lena.

Målet för alla som arbetar med uthyrning är att hitta en lösning för den som söker en lägenhet, men ibland går det helt enkelt inte.
– Folk kan både bli arga och ledsna, vilket vi såklart förstår. Det är så många som vill ha en bostad idag, men utbudet är begränsat vilket vi tyvärr inte kan göra så mycket åt.
Tidigare träffades man alltid på Bostadsbolagets huvudkontor med den blivande hyresgästen när det var dags att skriva nytt hyresavtal. I dag sker det mesta av hanteringen digitalt och med hjälp av till exempel BankID.
– Men som hyresgäst är du alltid i goda händer, du kan alltid fråga oss om du undrar något, försäkrar Jonna. Och när lägenheten väl är din så är vårt jobb klart. Då är det fastighetsvärden och fastighetsskötarna som blir dina nya kontakter.

På frågan om vad som är det bästa med jobbet svarar alla tre samma sak:
– Att få se och uppleva glädjen hos den nya hyresgästen när vi ger beskedet att ”du har fått en lägenhet”. Den känslan är oslagbar och är såklart något som vi skulle vilja göra mer och oftare med tanke på den bostadsbrist som råder. Och vi gör allt vad vi kan, varenda dag!

 

Bostadsbolagets uthyrare Jonna och Lena. De står i snön framför en beige lägenhetsbyggnad och skrattar.
Jonna och Lena gör alltid sitt bästa för att hitta en lösning för alla som söker en ny bostad. ”Men utbudet är förstås begränsat.”

Uthyrare – Ger plats för nya hyresgäster

På Bostadsbolaget jobbar tolv personer heltid med att hyra ut lägenheter. Av de totalt 25 000 lägenheterna är oftast ett par hundra lägenheter uppsagda och därmed snart lediga för en ny hyresgäst. Men hur fungerar jobbet? Vad gör egentligen en uthyrare på dagarna?

Författare: Joachim Larsson Fotograf: Peter Nilsson

Spela Roll

Trivas

Bostadsbolagets huvudkontor ligger nära Heden i centrala Göteborg. Här, en våning upp, möter vi Jonna som har jobbat på Bostadsbolaget i 19 år. Hon har haft olika arbetsuppgifter genom åren, men idag är hon alltså uthyrare. Lena har också hon lång erfarenhet, och har idag rollen som samordnare för de tolv uthyrarna.

Som uthyrare kan man räkna med att ofta få frågorna: ”Hur lång tid tar det att få en lägenhet?” och ”Kan ni hjälpa mig att få en större lägenhet?”.
– De frågorna försöker vi lösa så fort det bara går, men det finns inte alltid ett snabbt eller enkelt svar. Som uthyrare styrs vi av två viktiga bestämmelser: hyreslagen och vår uthyrningspolicy. De ger oss tydliga regler och anvisningar för att det ska bli så rättvist som möjligt för alla som söker en bostad hos oss, förklarar Jonna.
– Alla behandlas lika. Ingen kan gå före i kön eller få specialbehandling. Det är tryggt både för hyresgästerna och för oss.

– Vår avdelning tar hand om uthyrningsfrågor, uppsägningar, andrahandsuthyrning, direktbyten och överlåtelser. Vi sköter alla avtal som styr uthyrningen och ger även information kring lägenheten, parkering och allt annat som är kan vara aktuellt för hyresgästen, säger Lena.

Målet för alla som arbetar med uthyrning är att hitta en lösning för den som söker en lägenhet, men ibland går det helt enkelt inte.
– Folk kan både bli arga och ledsna, vilket vi såklart förstår. Det är så många som vill ha en bostad idag, men utbudet är begränsat vilket vi tyvärr inte kan göra så mycket åt.
Tidigare träffades man alltid på Bostadsbolagets huvudkontor med den blivande hyresgästen när det var dags att skriva nytt hyresavtal. I dag sker det mesta av hanteringen digitalt och med hjälp av till exempel BankID.
– Men som hyresgäst är du alltid i goda händer, du kan alltid fråga oss om du undrar något, försäkrar Jonna. Och när lägenheten väl är din så är vårt jobb klart. Då är det fastighetsvärden och fastighetsskötarna som blir dina nya kontakter.

På frågan om vad som är det bästa med jobbet svarar alla tre samma sak:
– Att få se och uppleva glädjen hos den nya hyresgästen när vi ger beskedet att ”du har fått en lägenhet”. Den känslan är oslagbar och är såklart något som vi skulle vilja göra mer och oftare med tanke på den bostadsbrist som råder. Och vi gör allt vad vi kan, varenda dag!

 

Bostadsbolagets uthyrare Jonna och Lena. De står i snön framför en beige lägenhetsbyggnad och skrattar.
Jonna och Lena gör alltid sitt bästa för att hitta en lösning för alla som söker en ny bostad. ”Men utbudet är förstås begränsat.”

Säkerhetschef – ”Säkerhet är mer än lås och larm”

Posted on by Ella Gruenberg
Säkerhetschef – ”Säkerhet är mer än lås och larm”
Sara, Bostadsbolagets säkerhetschef, tittar ut i fjärran. I bakgrunden syns ett bostadskvarter i kvällssol.

Säkerhetschef – ”Säkerhet är mer än lås och larm”

Att det känns tryggt och säkert där man bor kan vara av­görande för att man ska må bra.
– De flesta tänker nog på det fysiska, som lås och larm. Men säkerhet handlar om så mycket mer, säger Sara Fischer, säkerhetschef på Bostadsbolaget.

Författare: Karin Andréen Olsson Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

Området ”säkerhet” på Bostads­bolaget involverar många fler än Sara och hennes två kollegor i säkerhetsenheten. Utvecklingschefer, utvecklingsledare, trygghetsvärdar och tekniska förvaltare arbetar varje dag med trygghet och säkerhet i någon form för hyresgäster och medarbetare. Självklart måste även alla fastighetsvärdar och annan personal ute i områdena känna till alla säkerhetsrutiner.

Sara delar in arbetet i fyra olika områden:

• Fysisk säkerhet. Skalskyddet runt fastigheterna, till exempel lås och larm.
• Informationssäkerhet. IT-system måste vara säkra och robusta och ska inte kunna nås av obehöriga. Papper ska hanteras så de får rätt skydd. Hyresgästernas personuppgifter och kritisk information får inte läcka ut.
• Personsäkerhet. Alla medarbetare ska vara säkra och trygga på sin arbetsplats. Det är nolltolerans mot hot och våld. Som en del i det arbetet har Bostadsbolaget utbildat alla kollegor under hösten 2021 i personsäkerhetsprocessen inom Framtidenkoncernen.
• Krishantering. Det behövs en organisation för att hantera oönskade händelser. Det kan vara både något akut som brand eller olycksfall – eller en stegrande kris med pandemin som färskt exempel.

Organisationen behöver vara övad för att tackla en kris

Sara, som började på Bostadsbolaget i maj förra året, har en utbildning som civilingenjör med inriktning på riskhan­tering. Hon har arbetat både inom industrin och räddningstjänsten och ju närmare säkerhet och mänskligt beteende kommer varandra, desto mer intressant blir det tycker hon.
– Det var därför jag sökte mig hit. Här hänger säkerhet och trygghet så tätt ihop och medarbetarna känner sina områden otroligt väl. Boendemiljön är ju så avgörande för hur det är i livet. Som bostads­bolag kan man verkligen göra skillnad – det är häftigt.

Hon pratar om det som kallas för MTO-perspektiv – människa, teknik och organisation. Det innebär att man behöver ha en helhetssyn för säkerhetsarbetet ska få effekt. Det hjälper inte med larm om man inte vet hur det ska hanteras. För att kunna fatta kloka beslut behöver man också veta varför man ska göra – eller inte göra – något på ett visst sätt.
Det handlar om att bygga en säkerhetskultur. ”Från pärmen till att det sitter i väggarna”, som Sara uttrycker det.
Hon menar att Bostadsbolaget redan har en grundmurad kultur när det gäller säkerhet och trygghet. Nu handlar det mycket om att få ihop rutiner och instruktioner så att det blir effektivt och samma för alla.
– Det är viktigt att prata om säkerhetsfrågor hela tiden. Vi måste förstå vilka risker som finns och hur vi ska hantera dem. Vi är ju varandras arbetsmiljö och hyresgästernas boendemiljö.
Sara pekar på några faktorer som rent allmänt är viktiga för att ett område ska kännas tryggt – att det är rent och snyggt, att det som är trasigt lagas, att utemiljön är trivsam och att det finns belysning och växtlighet som inte skymmer för mycket. Bra kontakt med grannarna är också viktig för trygghetskänslan.

Men det finns också sådant som kan uppfattas väldigt olika, beroende både på person och sammanhang. Höga staket och kameror kan av någon upplevas som tryggt, men som något hotfullt av en annan.
– Det gäller att vi är tydliga med varför vi gör som vi gör, säger Sara. Vi behöver samarbeta med våra hyresgäster för att skapa riktigt trygga och bra miljöer både för dem och oss.

Tryggt och trevligt

Som hyresgäst kan du också bidra till att ditt bostadsområde känns tryggt och säkert. Sara Fischer tipsar om vad du kan tänka på:
• Var vaksam på vem du släpper in i huset. Dra dig inte för att fråga vad personen har för ärende.
• Sortera dina sopor och lägg dem på rätt ställe. En ren miljö känns trygg och trevlig.
• Ställ ingenting i trapphuset. Det är en brandfara och en säkerhetsrisk om räddningstjänsten behöver komma in, eller du och dina grannar snabbt behöver utrymma.
• Lär dig hur man förhindrar bränder och hur man släcker en brand. Gratis webbutbildning på flera språk hittar du här: brandskyddsbanken.se.
• Lär känna dina grannar. Att bry sig om varandra skapar både trygghet och trivsel i vardagen.

Sara, Bostadsbolagets säkerhetschef, tittar in i kameran och ler. Bakom henne syns ett rött hus, en bänk och ett stort träd.
Sara Fischer, säkerhetschef på Bostadsbolaget.

 

Säkerhetschef – ”Säkerhet är mer än lås och larm”

Att det känns tryggt och säkert där man bor kan vara av­görande för att man ska må bra.
– De flesta tänker nog på det fysiska, som lås och larm. Men säkerhet handlar om så mycket mer, säger Sara Fischer, säkerhetschef på Bostadsbolaget.

Författare: Karin Andréen Olsson Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

Området ”säkerhet” på Bostads­bolaget involverar många fler än Sara och hennes två kollegor i säkerhetsenheten. Utvecklingschefer, utvecklingsledare, trygghetsvärdar och tekniska förvaltare arbetar varje dag med trygghet och säkerhet i någon form för hyresgäster och medarbetare. Självklart måste även alla fastighetsvärdar och annan personal ute i områdena känna till alla säkerhetsrutiner.

Sara delar in arbetet i fyra olika områden:

• Fysisk säkerhet. Skalskyddet runt fastigheterna, till exempel lås och larm.
• Informationssäkerhet. IT-system måste vara säkra och robusta och ska inte kunna nås av obehöriga. Papper ska hanteras så de får rätt skydd. Hyresgästernas personuppgifter och kritisk information får inte läcka ut.
• Personsäkerhet. Alla medarbetare ska vara säkra och trygga på sin arbetsplats. Det är nolltolerans mot hot och våld. Som en del i det arbetet har Bostadsbolaget utbildat alla kollegor under hösten 2021 i personsäkerhetsprocessen inom Framtidenkoncernen.
• Krishantering. Det behövs en organisation för att hantera oönskade händelser. Det kan vara både något akut som brand eller olycksfall – eller en stegrande kris med pandemin som färskt exempel.

Organisationen behöver vara övad för att tackla en kris

Sara, som började på Bostadsbolaget i maj förra året, har en utbildning som civilingenjör med inriktning på riskhan­tering. Hon har arbetat både inom industrin och räddningstjänsten och ju närmare säkerhet och mänskligt beteende kommer varandra, desto mer intressant blir det tycker hon.
– Det var därför jag sökte mig hit. Här hänger säkerhet och trygghet så tätt ihop och medarbetarna känner sina områden otroligt väl. Boendemiljön är ju så avgörande för hur det är i livet. Som bostads­bolag kan man verkligen göra skillnad – det är häftigt.

Hon pratar om det som kallas för MTO-perspektiv – människa, teknik och organisation. Det innebär att man behöver ha en helhetssyn för säkerhetsarbetet ska få effekt. Det hjälper inte med larm om man inte vet hur det ska hanteras. För att kunna fatta kloka beslut behöver man också veta varför man ska göra – eller inte göra – något på ett visst sätt.
Det handlar om att bygga en säkerhetskultur. ”Från pärmen till att det sitter i väggarna”, som Sara uttrycker det.
Hon menar att Bostadsbolaget redan har en grundmurad kultur när det gäller säkerhet och trygghet. Nu handlar det mycket om att få ihop rutiner och instruktioner så att det blir effektivt och samma för alla.
– Det är viktigt att prata om säkerhetsfrågor hela tiden. Vi måste förstå vilka risker som finns och hur vi ska hantera dem. Vi är ju varandras arbetsmiljö och hyresgästernas boendemiljö.
Sara pekar på några faktorer som rent allmänt är viktiga för att ett område ska kännas tryggt – att det är rent och snyggt, att det som är trasigt lagas, att utemiljön är trivsam och att det finns belysning och växtlighet som inte skymmer för mycket. Bra kontakt med grannarna är också viktig för trygghetskänslan.

Men det finns också sådant som kan uppfattas väldigt olika, beroende både på person och sammanhang. Höga staket och kameror kan av någon upplevas som tryggt, men som något hotfullt av en annan.
– Det gäller att vi är tydliga med varför vi gör som vi gör, säger Sara. Vi behöver samarbeta med våra hyresgäster för att skapa riktigt trygga och bra miljöer både för dem och oss.

Tryggt och trevligt

Som hyresgäst kan du också bidra till att ditt bostadsområde känns tryggt och säkert. Sara Fischer tipsar om vad du kan tänka på:
• Var vaksam på vem du släpper in i huset. Dra dig inte för att fråga vad personen har för ärende.
• Sortera dina sopor och lägg dem på rätt ställe. En ren miljö känns trygg och trevlig.
• Ställ ingenting i trapphuset. Det är en brandfara och en säkerhetsrisk om räddningstjänsten behöver komma in, eller du och dina grannar snabbt behöver utrymma.
• Lär dig hur man förhindrar bränder och hur man släcker en brand. Gratis webbutbildning på flera språk hittar du här: brandskyddsbanken.se.
• Lär känna dina grannar. Att bry sig om varandra skapar både trygghet och trivsel i vardagen.

Sara, Bostadsbolagets säkerhetschef, tittar in i kameran och ler. Bakom henne syns ett rött hus, en bänk och ett stort träd.
Sara Fischer, säkerhetschef på Bostadsbolaget.

 

Kalassiffror

Posted on by Ella Gruenberg
Kalassiffror
Bostadsbolagets maskot Trygga, en hund med röda hängselbyxor och brun päls. I den suddigare bakgrunden syns ett par skrattande personer och en lägenhetsbyggnad.

Kalassiffror

Det blev ett årslångt 80-årsfirande med hela 25 kalas i våra olika bostadsområden – tillsammans med alla hyresgäster. Kalasen bjöd på gemenskap, skratt, sol, grannbingo, popcorn, ballonger, hinderbana, guldmedaljer och mycket, mycket mer. Tack för ett helt år av roliga stunder och minnen – här kommer kalasen i siffror!

80-årsjubileum

Kalas

Trivas

Kalassiffror

Det blev ett årslångt 80-årsfirande med hela 25 kalas i våra olika bostadsområden – tillsammans med alla hyresgäster. Kalasen bjöd på gemenskap, skratt, sol, grannbingo, popcorn, ballonger, hinderbana, guldmedaljer och mycket, mycket mer. Tack för ett helt år av roliga stunder och minnen – här kommer kalasen i siffror!

80-årsjubileum

Kalas

Trivas

Kalasen i siffror

25

kalas

 

250

kilo popcorn har ätits upp

 

En kvinna i Bostadsbolagets arbetskläder räcker över popcorn till sin kollega.

513

ballonger har delats ut

 

En person som håller en blå ballong med Bostadsbolagets logotyp på.

3895

guldmedaljer har delats ut

 

En man som står bredvid en liten pojke på en gräsplan. Framför dem finns en skylt där det står "Trygga loppet, start".

833

hyresgäster har deltagit i grannbingo

 

En person som håller upp ett kort där det står "Grannbingo".

300

personer har jobbat på kalasen

 

Två män iklädda Bostadsbolagets arbetskläder räcker över korv till ett par hyresgäster.

Träffat drygt

5000

hyresgäster

 

En man gör ansiktsmålning på ett litet barn, bredvid ett bord fyllt med pyssel.

Hej Nikola!

@foodandcoffeegbg på Instagram och TikTok
En leende man i grå hoodie sitter vid ett bord och äter en macka.

Du har varit en del av Hej-kampanjen under hösten. Vad fick dig att vilja vara med?

– Jag ville vara med för att det är något jag genuint tror på. Jag har träffat många äldre människor (min pappa är 91 år gammal) och jag har sett med egna ögon vad ett enkelt hej kan innebära. Jag tror verkligen att ett hej kan förbättra många människors dagar!

Vad har varit roligast med det här samarbetet?

– Två grejer! 1: Det här är något jag brinner för, så allt jag gjort har kommit från hjärtat. 2: Alla otroliga reaktioner! Oavsett om det har varit kommentarer från mina följare som sett videorna, eller människorna jag har pratat med “i det verkliga livet”, så har jag fått massvis med positiv respons.

Vilken påverkan hoppas du att kampanjen har haft på dem som sett den?

– Jag hoppas att kampanjen fått människor att tänka till. Det låter kanske lite löjligt eller möjligtvis överdrivet, men om jag lyckats få fler människor att säga hej till sina grannar, så tror jag att världen blir till en bättre, roligare och varmare plats.

Sist men inte minst. Varför tycker du att det är viktigt att säga hej?

– Det finns många anledningar till att jag tycker det är viktigt. Kanske är det just ett hej till din nya granne som leder till ett trevligt samtal – och vips så är det kanske ni som bjuder varandra på något hembakat och gött. Ett hej kan också få människor att känna sig sedda. Man vet aldrig vad människor går igenom och kanske är det just ditt trevliga hejande som gör personens dag.

Hej Nikola!

@foodandcoffeegbg på Instagram och TikTok
En leende man i grå hoodie sitter vid ett bord och äter en macka.

Du har varit en del av Hej-kampanjen under hösten. Vad fick dig att vilja vara med?

– Jag ville vara med för att det är något jag genuint tror på. Jag har träffat många äldre människor (min pappa är 91 år gammal) och jag har sett med egna ögon vad ett enkelt hej kan innebära. Jag tror verkligen att ett hej kan förbättra många människors dagar!

Vad har varit roligast med det här samarbetet?

– Två grejer! 1: Det här är något jag brinner för, så allt jag gjort har kommit från hjärtat. 2: Alla otroliga reaktioner! Oavsett om det har varit kommentarer från mina följare som sett videorna, eller människorna jag har pratat med “i det verkliga livet”, så har jag fått massvis med positiv respons.

Vilken påverkan hoppas du att kampanjen har haft på dem som sett den?

– Jag hoppas att kampanjen fått människor att tänka till. Det låter kanske lite löjligt eller möjligtvis överdrivet, men om jag lyckats få fler människor att säga hej till sina grannar, så tror jag att världen blir till en bättre, roligare och varmare plats.

Sist men inte minst. Varför tycker du att det är viktigt att säga hej?

– Det finns många anledningar till att jag tycker det är viktigt. Kanske är det just ett hej till din nya granne som leder till ett trevligt samtal – och vips så är det kanske ni som bjuder varandra på något hembakat och gött. Ett hej kan också få människor att känna sig sedda. Man vet aldrig vad människor går igenom och kanske är det just ditt trevliga hejande som gör personens dag.

Bli textilsmart – ta hand om dina kläder på rätt sätt

Posted on by Ella Gruenberg
Bli textilsmart – ta hand om dina kläder på rätt sätt
Ett rum fyllt med massor av kläder och en barnvagn.

Bli textilsmart – ta hand om dina kläder på rätt sätt

Kläder och annan textil utgör en fjärdedel av svenskarnas klimatpåverkan och varje år slänger vi fyra kilo kläder och tyg rakt ner i soppåsen, trots att nästan hälften av det hade kunnat återanvändas. Det kan bero på att det kan kännas omständligt att göra sig av med kläder man inte längre använder, eller att man helt enkelt inte vet hur man ska göra. Här får du tips på hur du kan bli lite mer textilsmart.

Författare: Moa Hellqvist

Klädvård

Smart hemma

Trivas

Så blir du mer textilsmart

För att verkligen förlänga livslängden på dina plagg gäller det att tänka hållbart i varje steg. När du handlar second hand ger du kläder ett nytt liv istället för att sätta igång en helt ny cykel. Och även när secondhand inte är ett alternativ finns det mycket du kan göra. Välj till exempel plagg i hållbara material – de håller längre och kan användas fler gånger. Försök att undvika impulsköp och ge dig själv tid att tänka efter innan du bestämmer dig. Fundera på om du verkligen behöver plagget, eller om det bara är något du villhöver. Ofta är det det senare.

Andra hand i första hand

Förr eller senare kommer dagen då vissa plagg inte längre används. Kanske har du redan en hög kvar från den senaste garderobsrensningen? Då finns det flera sätt att ge dem nytt liv. Ordna en kläd­bytardag med grannar eller vänner, eller sälj vidare online och på loppis om du vill tjäna en extra slant. På Brunnsbotorget 5 hittar du exempelvis secondhand-butiken RE:Backa som mer än gärna tar emot dina plagg. Alla intäkter från butiken går till föreningar i området och de erbjuder även unika och prisvärda fynd om garderoben ekar tom efter rensningen.

Dags att säga adjö

När ett plagg har använts så mycket att det gått sönder eller tappat sin glans, finns det flera sätt att ta hand om det – beroende på skick. Om du kan, laga hål och små skador – eller sy om plagget till något nytt. I Hammarkullen, Rannebergen och Norra Biskopsgården finns Bostadsbolagets Fixotek. Där kan du bland annat lämna dina saker till återbruk eller låna sy­maskin. Men till slut kommer du faktiskt behöva slänga ett och annat plagg. Då kan det vara bra att veta vilka lagar och regler som gäller.

Sedan 1 januari 2025 är det lag på att sortera ut textilavfall. Hela och rena textilier ska återvinnas i insamlingskärlen på återvinningscentraler, eller i insamlingsboxarna som finns i Bostads­bolagets områden tack vare samarbeten med Human Bridge och Myrorna. I restavfallet får bara strumpor, underkläder och kläder som är smutsiga, mögliga, blöta eller rejält trasiga slängas.

Tips

  • Välj kläder som håller längre – ju längre du använder ett plagg desto bättre är det för miljön.
  • Ordna en klädbytardag med grannar eller vänner, eller sälj vidare online och på loppis sånt som du inte längre använder.
  • Fynda i din egen garderob. Försök hitta nya kombinationer av det du redan har eller piffa upp gamla plagg.
  • Om du kan, laga hål och små skador – eller sy om plagget till något nytt.
  • Sedan 1 januari 2025 är det lag på att sortera ut textilavfall. I restavfallet får bara strumpor, underkläder och kläder som är smutsiga, mögliga, blöta eller rejält trasiga slängas.

Bli textilsmart – ta hand om dina kläder på rätt sätt

Kläder och annan textil utgör en fjärdedel av svenskarnas klimatpåverkan och varje år slänger vi fyra kilo kläder och tyg rakt ner i soppåsen, trots att nästan hälften av det hade kunnat återanvändas. Det kan bero på att det kan kännas omständligt att göra sig av med kläder man inte längre använder, eller att man helt enkelt inte vet hur man ska göra. Här får du tips på hur du kan bli lite mer textilsmart.

Författare: Moa Hellqvist

Klädvård

Smart hemma

Trivas

Så blir du mer textilsmart

För att verkligen förlänga livslängden på dina plagg gäller det att tänka hållbart i varje steg. När du handlar second hand ger du kläder ett nytt liv istället för att sätta igång en helt ny cykel. Och även när secondhand inte är ett alternativ finns det mycket du kan göra. Välj till exempel plagg i hållbara material – de håller längre och kan användas fler gånger. Försök att undvika impulsköp och ge dig själv tid att tänka efter innan du bestämmer dig. Fundera på om du verkligen behöver plagget, eller om det bara är något du villhöver. Ofta är det det senare.

Andra hand i första hand

Förr eller senare kommer dagen då vissa plagg inte längre används. Kanske har du redan en hög kvar från den senaste garderobsrensningen? Då finns det flera sätt att ge dem nytt liv. Ordna en kläd­bytardag med grannar eller vänner, eller sälj vidare online och på loppis om du vill tjäna en extra slant. På Brunnsbotorget 5 hittar du exempelvis secondhand-butiken RE:Backa som mer än gärna tar emot dina plagg. Alla intäkter från butiken går till föreningar i området och de erbjuder även unika och prisvärda fynd om garderoben ekar tom efter rensningen.

Dags att säga adjö

När ett plagg har använts så mycket att det gått sönder eller tappat sin glans, finns det flera sätt att ta hand om det – beroende på skick. Om du kan, laga hål och små skador – eller sy om plagget till något nytt. I Hammarkullen, Rannebergen och Norra Biskopsgården finns Bostadsbolagets Fixotek. Där kan du bland annat lämna dina saker till återbruk eller låna sy­maskin. Men till slut kommer du faktiskt behöva slänga ett och annat plagg. Då kan det vara bra att veta vilka lagar och regler som gäller.

Sedan 1 januari 2025 är det lag på att sortera ut textilavfall. Hela och rena textilier ska återvinnas i insamlingskärlen på återvinningscentraler, eller i insamlingsboxarna som finns i Bostads­bolagets områden tack vare samarbeten med Human Bridge och Myrorna. I restavfallet får bara strumpor, underkläder och kläder som är smutsiga, mögliga, blöta eller rejält trasiga slängas.

Tips

  • Välj kläder som håller längre – ju längre du använder ett plagg desto bättre är det för miljön.
  • Ordna en klädbytardag med grannar eller vänner, eller sälj vidare online och på loppis sånt som du inte längre använder.
  • Fynda i din egen garderob. Försök hitta nya kombinationer av det du redan har eller piffa upp gamla plagg.
  • Om du kan, laga hål och små skador – eller sy om plagget till något nytt.
  • Sedan 1 januari 2025 är det lag på att sortera ut textilavfall. I restavfallet får bara strumpor, underkläder och kläder som är smutsiga, mögliga, blöta eller rejält trasiga slängas.