Livsviktiga tips för en brandsäker laddning

Livsviktiga tips för en brandsäker laddning
En illustration av ett par litiumbatterier.

Livsviktiga tips för en brandsäker laddning

Antalet bränder och brandtillbud kopplade till laddning av elprodukter har ökat i takt med att vi äger allt fler laddbara prylar. Litiumjonbatterier finns i mobiltelefoner, datorer, elcyklar, elsparkcyklar och verktyg i nästan alla hem idag.

Brandsäkerhet

Trivas

Ladda bara när du är hemma och vaken

En brand i ett litiumjonbatteri startar inte som en vanlig brand utan har en väldigt snabb utveckling – som i vissa fall kan liknas vid en explosion. Brinnande litiumbatterier är svåra att släcka, branden kan sprida sig snabbt och röken innehåller mycket giftiga gaser. Spridningsrisken är också anledningen till att du inte ska ladda dina elprodukter nära brännbara material som soffan eller sängen. Därför ska du alltid ladda på ett hårt, obrännbart underlag – och bara när du är hemma och vaken.

Ladda aldrig ett skadat batteri

En mekanisk skada på den här typen av batteri kan göra att det börjar brinna när du laddar. Utsätts batteriet för stötar och slag ökar risken för brand. Det är inte alltid skadan syns utanpå – därför ska du inte ladda om du är osäker eller misstänker att batteriet kan vara skadat. Om batteriet är väldigt varmt innan du laddar, eller om det har stått ute och blivit väldigt kallt, finns också en ökad risk för brand.

Ladda aldrig i en utrymningsväg

Eftersom brandutvecklingen vid batteribränder kan vara snabb och intensiv finns det risk att du inte hinner eller kan ta dig ut om branden startar i hallen. Hallen är din främsta utrymningsväg och ska därför aldrig blockeras – varken med elprodukter, batterier, laddare eller andra saker som kan innebära brandrisk.

Om du måste ladda hemma

Ladda i ett rum där du kan stänga dörren för att förhindra brandspridning. Utrymmet ska självklart vara utrustat med brandvarnare för tidig upptäckt.

Checklista vid laddning

  • Läs alltid instruktionen från tillverkaren innan du laddar.
  • Kontrollera att batteri och laddare inte är skadat – kontakta tillverkaren om du är osäker.
  • Håll koll på temperaturen – batteriet ska ha rumstemperatur innan laddning och inte bli onormalt varmt under laddning.
  • Använd bara CE-märkta produkter och originalladdare.
  • Ladda inte nära brännbara material såsom soffa, säng eller kläder.
  • Täck aldrig över batteriet.
  • Ladda under uppsikt – alltså bara när du är hemma och vaken.
  • Ladda aldrig i utrymningsvägar så som i hallen eller nära dörrar.
  • Koppla ur batteriet när det är fulladdat.
  • Kontrollera att du har en fungerade brandvarnare i utrymmet där du laddar. En brandvarnare ger dig möjlighet att upptäcka branden och utrymma.
  • Säkerställ att du har en giltig hemförsäkring. Vid en brand kan hemförsäkringen ge stöd med tillfälligt boende och ersättning för saker som förstörts.

Om det börjar brinna

  • Rädda dig själv och andra.
  • Varna andra i din närhet.
  • Larma – ring 112.
  • Släck endast om du inte riskerar att utsätta dig själv eller andra för fara.
  • Om möjligt, stäng dörren till utrymmet där det brinner.

Livsviktiga tips för en brandsäker laddning

Antalet bränder och brandtillbud kopplade till laddning av elprodukter har ökat i takt med att vi äger allt fler laddbara prylar. Litiumjonbatterier finns i mobiltelefoner, datorer, elcyklar, elsparkcyklar och verktyg i nästan alla hem idag.

Brandsäkerhet

Trivas

Ladda bara när du är hemma och vaken

En brand i ett litiumjonbatteri startar inte som en vanlig brand utan har en väldigt snabb utveckling – som i vissa fall kan liknas vid en explosion. Brinnande litiumbatterier är svåra att släcka, branden kan sprida sig snabbt och röken innehåller mycket giftiga gaser. Spridningsrisken är också anledningen till att du inte ska ladda dina elprodukter nära brännbara material som soffan eller sängen. Därför ska du alltid ladda på ett hårt, obrännbart underlag – och bara när du är hemma och vaken.

Ladda aldrig ett skadat batteri

En mekanisk skada på den här typen av batteri kan göra att det börjar brinna när du laddar. Utsätts batteriet för stötar och slag ökar risken för brand. Det är inte alltid skadan syns utanpå – därför ska du inte ladda om du är osäker eller misstänker att batteriet kan vara skadat. Om batteriet är väldigt varmt innan du laddar, eller om det har stått ute och blivit väldigt kallt, finns också en ökad risk för brand.

Ladda aldrig i en utrymningsväg

Eftersom brandutvecklingen vid batteribränder kan vara snabb och intensiv finns det risk att du inte hinner eller kan ta dig ut om branden startar i hallen. Hallen är din främsta utrymningsväg och ska därför aldrig blockeras – varken med elprodukter, batterier, laddare eller andra saker som kan innebära brandrisk.

Om du måste ladda hemma

Ladda i ett rum där du kan stänga dörren för att förhindra brandspridning. Utrymmet ska självklart vara utrustat med brandvarnare för tidig upptäckt.

Checklista vid laddning

  • Läs alltid instruktionen från tillverkaren innan du laddar.
  • Kontrollera att batteri och laddare inte är skadat – kontakta tillverkaren om du är osäker.
  • Håll koll på temperaturen – batteriet ska ha rumstemperatur innan laddning och inte bli onormalt varmt under laddning.
  • Använd bara CE-märkta produkter och originalladdare.
  • Ladda inte nära brännbara material såsom soffa, säng eller kläder.
  • Täck aldrig över batteriet.
  • Ladda under uppsikt – alltså bara när du är hemma och vaken.
  • Ladda aldrig i utrymningsvägar så som i hallen eller nära dörrar.
  • Koppla ur batteriet när det är fulladdat.
  • Kontrollera att du har en fungerade brandvarnare i utrymmet där du laddar. En brandvarnare ger dig möjlighet att upptäcka branden och utrymma.
  • Säkerställ att du har en giltig hemförsäkring. Vid en brand kan hemförsäkringen ge stöd med tillfälligt boende och ersättning för saker som förstörts.

Om det börjar brinna

  • Rädda dig själv och andra.
  • Varna andra i din närhet.
  • Larma – ring 112.
  • Släck endast om du inte riskerar att utsätta dig själv eller andra för fara.
  • Om möjligt, stäng dörren till utrymmet där det brinner.

Ett hus lika unikt då som idag

Ett hus lika unikt då som idag
Experimenthuset, en hög byggnad med många fönster och en röd dörr på entréplan.

Ett hus lika unikt då som idag

Om du besöker Modulatorsgatan 15–17 i Järnbrott möts du av ett till synes vanligt lägenhetshus, men tar du dig innanför fasaden förstår du att det är insidan som räknas i det så kallade experimenthuset.

Författare: Moa Hellqvist

Ett hus berättar

Experimenthuset

Järnbrott

Trivas

Experimenthuset byggdes 1953 efter att Bostadsbolaget anordnat en tävling där nya sätt att utforma lägenheter efterlystes. Vinnarna i tävlingen var Tage William-Olsson och hans son Anders med idén om en varierande planlösning. Med hjälp av arkitekten Lars Ågren ritade de tillsammans detta unika hus. När det var färdigt bestod lägenheterna av ett stort rum, ett lite mindre kök och ett badrum – en typisk etta. Men det som var så unikt var att den här ettan hur enkelt som helst kunde göras om till en tvåa eller en trea, och sedan gå tillbaka till en etta igen. Med hjälp av flyttbara väggar kunde varje hyresgäst själv skapa en helt ny planlösning efter sitt behov.

– Om man hade flera barn så kunde man göra extra rum och när barnen flyttade hemifrån så kunde man i stället göra om rummen till ett större vardagsrum, säger Ulf Björck som var fastighetsvärd i huset mellan 1988 och 2012.

Men det var inte bara de flyttbara väggarna som var unika för tiden. Experimenthuset, som det kallas på grund av dess innovativa lösningar, hade golvvärme i stället för element – något som var väldigt nytänkande på 50-talet.

1989–1990 gjordes det omfattande renoveringar i huset. Huset var gammalt och det var mycket som behövde fixas. Med det togs golvvärmen bort, hissar byggdes in i varje trappuppgång och de flyttbara väggarna gjordes om. De tidigare lösa, målade väggarna var nu i stället tapetserade och därför mycket svårare att flytta på. Men även efter renoveringen var lägenheterna helt unika, eftersom hyresgästerna själva fick vara med och bestämma hur deras hem skulle se ut. Ulf menar att det tack vare det är något speciellt med att bo i experimenthuset än idag – vare sig man flyttade in efter renoveringarna eller före.

– Det är en viss gemenskap i området och man känner en stolthet över att bo i ett sådant unikt hus där ingen av grannarna kan möblera likadant, säger han.

Kuriosa

Barköket

Om man var sugen på ett barkök kunde man enkelt öppna upp mellan köket och det stora rummet tack vare att väggen mellan dessa hade skjutluckor på båda sidor. Arkitekterna sägs ha tagit det öppna barköket till Sverige och alla som flyttade in i det nybyggda huset valde den sortens kök.

Bostadsbolagets tävling

Tage William-Jonsson och hans son Anders vann tävlingen 1950. Men efter vinsten behövde de Lars Ågrens hjälp för att verkligen finslipa deras idé. Därefter tog det ett par år innan huset kunde stå färdigt. Lars Ågren bodde själv i en av lägenheterna i 10 år.

Gatunamnen

I Järnbrott kan man bland annat vandra längs Antenngatan och Bild­radiogatan eller slå sig ner på Radiotorget. Dessa gatunamn hämtar sin inspiration från att en rundradio­sändarstation etablerades i området år 1950. Även Modulatorsgatan tar sitt namn från det. Modulator är nämligen den del i ett modulerat mät- eller kommunikationssystem som överför information till en bärvåg.

Kort och gott

  • Experimenthuset byggdes 1953
  • Ritat av Tage William-Jonsson, Anders William-Jonsson och Lars Ågren
  • Är unikt eftersom väggarna går att flytta på för att skapa fler eller färre rum

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Ett hus lika unikt då som idag

Om du besöker Modulatorsgatan 15–17 i Järnbrott möts du av ett till synes vanligt lägenhetshus, men tar du dig innanför fasaden förstår du att det är insidan som räknas i det så kallade experimenthuset.

Författare: Moa Hellqvist

Ett hus berättar

Experimenthuset

Järnbrott

Trivas

Experimenthuset byggdes 1953 efter att Bostadsbolaget anordnat en tävling där nya sätt att utforma lägenheter efterlystes. Vinnarna i tävlingen var Tage William-Olsson och hans son Anders med idén om en varierande planlösning. Med hjälp av arkitekten Lars Ågren ritade de tillsammans detta unika hus. När det var färdigt bestod lägenheterna av ett stort rum, ett lite mindre kök och ett badrum – en typisk etta. Men det som var så unikt var att den här ettan hur enkelt som helst kunde göras om till en tvåa eller en trea, och sedan gå tillbaka till en etta igen. Med hjälp av flyttbara väggar kunde varje hyresgäst själv skapa en helt ny planlösning efter sitt behov.

– Om man hade flera barn så kunde man göra extra rum och när barnen flyttade hemifrån så kunde man i stället göra om rummen till ett större vardagsrum, säger Ulf Björck som var fastighetsvärd i huset mellan 1988 och 2012.

Men det var inte bara de flyttbara väggarna som var unika för tiden. Experimenthuset, som det kallas på grund av dess innovativa lösningar, hade golvvärme i stället för element – något som var väldigt nytänkande på 50-talet.

1989–1990 gjordes det omfattande renoveringar i huset. Huset var gammalt och det var mycket som behövde fixas. Med det togs golvvärmen bort, hissar byggdes in i varje trappuppgång och de flyttbara väggarna gjordes om. De tidigare lösa, målade väggarna var nu i stället tapetserade och därför mycket svårare att flytta på. Men även efter renoveringen var lägenheterna helt unika, eftersom hyresgästerna själva fick vara med och bestämma hur deras hem skulle se ut. Ulf menar att det tack vare det är något speciellt med att bo i experimenthuset än idag – vare sig man flyttade in efter renoveringarna eller före.

– Det är en viss gemenskap i området och man känner en stolthet över att bo i ett sådant unikt hus där ingen av grannarna kan möblera likadant, säger han.

Kuriosa

Barköket

Om man var sugen på ett barkök kunde man enkelt öppna upp mellan köket och det stora rummet tack vare att väggen mellan dessa hade skjutluckor på båda sidor. Arkitekterna sägs ha tagit det öppna barköket till Sverige och alla som flyttade in i det nybyggda huset valde den sortens kök.

Bostadsbolagets tävling

Tage William-Jonsson och hans son Anders vann tävlingen 1950. Men efter vinsten behövde de Lars Ågrens hjälp för att verkligen finslipa deras idé. Därefter tog det ett par år innan huset kunde stå färdigt. Lars Ågren bodde själv i en av lägenheterna i 10 år.

Gatunamnen

I Järnbrott kan man bland annat vandra längs Antenngatan och Bild­radiogatan eller slå sig ner på Radiotorget. Dessa gatunamn hämtar sin inspiration från att en rundradio­sändarstation etablerades i området år 1950. Även Modulatorsgatan tar sitt namn från det. Modulator är nämligen den del i ett modulerat mät- eller kommunikationssystem som överför information till en bärvåg.

Kort och gott

  • Experimenthuset byggdes 1953
  • Ritat av Tage William-Jonsson, Anders William-Jonsson och Lars Ågren
  • Är unikt eftersom väggarna går att flytta på för att skapa fler eller färre rum

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Mer jul

Mer jul
Ett julpyntat vardagsrum med öppen spis.

Mer jul

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Trivas

När december knackar på dörren vaknar julkänslan hos många – men för Cecilia har den aldrig riktigt lämnat. Sedan hon var liten har högtiden haft en särskild plats i hennes hjärta och julkänslan är något hon alltid bär med sig:

– Jag tänker jul året om. Det går inte att undvika. Jag lyssnar på julmusik även på sommaren. Det är liksom det som jag tycker är roligt, det som jag brinner för.

Cecilia, som är hyresgäst hos Bostadsbolaget, berättar att en av de saker hon uppskattar mest med högtiden är att fixa inför den:

– Jag gillar ju det här med att planera och julpynta. Jag brukar till exempel ha olika teman i granen. Ett par år har jag haft polkagris-tema, och i år tänkte jag stoppa in lite elf-tema också.

Det är mycket som ska förberedas inför julen och för den som dessutom är julfantast kan det bli ännu mer. Men den berömda julstressen försöker hon att undvika:

– Det är skönt att börja tidigt tycker jag, så att man slipper stressa. Skulle det vara något jag inte hinner med så får det vara.

Hemma hos Cecilia bestämmer inte kalendern när julpyntet ska fram. Tidigare kunde det dyka upp redan i oktober, men sedan hon började jobba i Göteborgs juligaste butik kan pyntandet få vänta till november, eftersom hon får en stor juldos på jobbet.

– Det bästa med att jobba på My Holly Decco är att man får stämningen. Och den kommer så fort man kliver in i butiken – man kan inte annat än att må bra här. Vi får besök av många stammisar som också älskar julen, och det är väldigt roligt, säger hon.

Oavsett om man pyntar tidigt, sent eller inte alls, kan det hända att stämningen lyser med sin frånvaro. Men små saker kan göra stor skillnad – och för den som vill höja julkänslan har Cecilia ett enkelt tips:

– Lyssna på julmusik och kolla på julfilm! Det kan man göra året om.

En leende kvinna står framför en julgran och en massa julpynt.

Cecilia, hyresgäst hos Bostadsbolaget.

Mer jul

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Trivas

När december knackar på dörren vaknar julkänslan hos många – men för Cecilia har den aldrig riktigt lämnat. Sedan hon var liten har högtiden haft en särskild plats i hennes hjärta och julkänslan är något hon alltid bär med sig:

– Jag tänker jul året om. Det går inte att undvika. Jag lyssnar på julmusik även på sommaren. Det är liksom det som jag tycker är roligt, det som jag brinner för.

Cecilia, som är hyresgäst hos Bostadsbolaget, berättar att en av de saker hon uppskattar mest med högtiden är att fixa inför den:

– Jag gillar ju det här med att planera och julpynta. Jag brukar till exempel ha olika teman i granen. Ett par år har jag haft polkagris-tema, och i år tänkte jag stoppa in lite elf-tema också.

Det är mycket som ska förberedas inför julen och för den som dessutom är julfantast kan det bli ännu mer. Men den berömda julstressen försöker hon att undvika:

– Det är skönt att börja tidigt tycker jag, så att man slipper stressa. Skulle det vara något jag inte hinner med så får det vara.

Hemma hos Cecilia bestämmer inte kalendern när julpyntet ska fram. Tidigare kunde det dyka upp redan i oktober, men sedan hon började jobba i Göteborgs juligaste butik kan pyntandet få vänta till november, eftersom hon får en stor juldos på jobbet.

– Det bästa med att jobba på My Holly Decco är att man får stämningen. Och den kommer så fort man kliver in i butiken – man kan inte annat än att må bra här. Vi får besök av många stammisar som också älskar julen, och det är väldigt roligt, säger hon.

Oavsett om man pyntar tidigt, sent eller inte alls, kan det hända att stämningen lyser med sin frånvaro. Men små saker kan göra stor skillnad – och för den som vill höja julkänslan har Cecilia ett enkelt tips:

– Lyssna på julmusik och kolla på julfilm! Det kan man göra året om.

En leende kvinna står framför en julgran och en massa julpynt.

Cecilia, hyresgäst hos Bostadsbolaget.

Ni svarar – vi lyssnar

Ni svarar – vi lyssnar

Ni svarar – vi lyssnar

Nu har vi fått ett definitivt årsresultat på enkätsvaren under åren från er hyresgäster.

Författare: Minea Palm Fotograf: Bostadsbolaget

Hyresgästenkäten

Trivas

Som vi berättat förut så mäter vi nu på ett nytt sätt. Tidigare fick hälften av hyresgästerna svara på enkäten varje höst. Från och med år 2025 får alla hyresgäster svara på enkäten men under olika tider under hela året. I november stängde enkäten och vi har nu ett samlat resultat att jämföra förra årets siffror med.

Varje område kommer nu ta fram en handlingsplan utifrån enkätsvaren och arbeta för att förbättra de siffror som ligger lägre och se till att bevara det som upplevs som positivt.
Procenttalen anger hur många som gett betyget ”bra” eller ”mycket bra” till respektive område. Se sid 14 och 15 i Trivas för att se siffror som vi lyft: Trivas nr 4 2025 (PDF)

Unga håller rent och snyggt på Bredfjällsgatan

Fyra kvällar i veckan jobbar ungdomar från Hammarkullen med att hålla rent och snyggt i trapphusen på Bredfjällsgatan. Satsningen görs av Bostadsbolaget för att minska nedskräpningen och samtidigt ge unga ett meningsfullt extrajobb.
– Vi ser en utmaning i att det ställs mycket grovsopor i trapphusen. Det hindrar vår personal från att städa och skapar missnöje hos våra hyresgäster. Samtidigt vill vi ge unga i Hammarkullen en chans till ett första jobb, med lön och erfarenhet, säger Anni-Frid, utvecklingsledare på Bostadsbolaget.

De nyanställda ungdomarna har fått utbildning i avfallshantering och lärt sig varför det är viktigt att hålla hissar, trappor och avsatser fria från saker som möbler och cyklar. De har också fått tips om hur man möter och pratar med hyresgästerna på ett bra sätt.
– De gör verkligen en insats för sitt område och är goda förebilder när det gäller att hålla rent och snyggt. De bidrar också med kunskap som vi hoppas kan leda till en beteendeförändring gällande grovsopor på sikt.

En illustration av en man och en kvinna som städar.

Tio ungdomar har varit med i projektet under fem månader. De jobbar i team som leds av två fantastiska handledare, Miran och Moge. Dessutom har många olika delar av Bostadsbolaget hjälpt till med satsningen, berättar Anni-Frid:
– För allas trivsel och säkerhet behöver vi hjälpas åt att hålla trapphusen fria från grovsopor. Så insatsen är inte en extra service, eller en ersättning för att ta eget ansvar, utan ett steg mot att vi alla skapar en bättre boendemiljö tillsammans.

Tillsammans för tryggare bostadsområden

Camilla Tjernberg, chef för strategisk trygghet på Bostadsbolaget.
Camilla Tjernberg, chef för strategisk trygghet på Bostadsbolaget.

Under året har Bostadsbolaget haft särskilt stort fokus på trygghet och arbetat aktivt för att stärka den, bland annat i Landala och Ramberget. Genom dialog med både hyresgäster och personal, ökad närvaro i områdena och konkreta åtgärder har vi gjort ett gemensamt trygghetslyft.
– Inom det trygghetsskapande arbetet pratar vi om att arbeta kunskapsbaserat. Det innebär att vi först gör en ordentlig kartläggning för att identifiera problemen och sedan analyserar vad de beror på. Därefter sätter vi in åtgärder som riktas mot orsakerna, inte symtomen, och följer upp resultaten, säger Camilla, chef på Strategisk Trygghet, Bostadsbolaget. Hon fortsätter:
– Det är lätt att man går direkt till åtgärder utan att faktiskt reflektera och noggrant titta på siffror, men då når man inte samma resultat.
För att få en heltäckande bild av områdena har både personal och hyresgäster intervjuats, i syfte att identifiera otrygga platser som sedan har kartlagts och granskats under olika årstider och tider på dygnet. Tillsammans har Bostadsbolagets utvecklingsledare, ihop med förvaltaren och områdespersonal, hjälpts åt att analysera resultaten av kartläggningen. Därefter har gemensamma insatser gjorts för att öka tryggheten.

I Landala har till exempel träd och buskar klippts ned för att skapa bättre sikt. Även belysningen har förstärkts på flera platser, för att göra området tryggare. I Ramberget har inbrottssäkra dörrar installerats i allmänna utrymmen, trapphusen har rensats upp och städnivån har höjts för att skapa en tryggare och trivsammare miljö för de boende.

Vill du veta mer om hyresgästenkäten?

Här kan du läsa mer: Hyresgästenkäten

Ni svarar – vi lyssnar

Nu har vi fått ett definitivt årsresultat på enkätsvaren under åren från er hyresgäster.

Författare: Minea Palm Fotograf: Bostadsbolaget

Hyresgästenkäten

Trivas

Som vi berättat förut så mäter vi nu på ett nytt sätt. Tidigare fick hälften av hyresgästerna svara på enkäten varje höst. Från och med år 2025 får alla hyresgäster svara på enkäten men under olika tider under hela året. I november stängde enkäten och vi har nu ett samlat resultat att jämföra förra årets siffror med.

Varje område kommer nu ta fram en handlingsplan utifrån enkätsvaren och arbeta för att förbättra de siffror som ligger lägre och se till att bevara det som upplevs som positivt.
Procenttalen anger hur många som gett betyget ”bra” eller ”mycket bra” till respektive område. Se sid 14 och 15 i Trivas för att se siffror som vi lyft: Trivas nr 4 2025 (PDF)

Unga håller rent och snyggt på Bredfjällsgatan

Fyra kvällar i veckan jobbar ungdomar från Hammarkullen med att hålla rent och snyggt i trapphusen på Bredfjällsgatan. Satsningen görs av Bostadsbolaget för att minska nedskräpningen och samtidigt ge unga ett meningsfullt extrajobb.
– Vi ser en utmaning i att det ställs mycket grovsopor i trapphusen. Det hindrar vår personal från att städa och skapar missnöje hos våra hyresgäster. Samtidigt vill vi ge unga i Hammarkullen en chans till ett första jobb, med lön och erfarenhet, säger Anni-Frid, utvecklingsledare på Bostadsbolaget.

De nyanställda ungdomarna har fått utbildning i avfallshantering och lärt sig varför det är viktigt att hålla hissar, trappor och avsatser fria från saker som möbler och cyklar. De har också fått tips om hur man möter och pratar med hyresgästerna på ett bra sätt.
– De gör verkligen en insats för sitt område och är goda förebilder när det gäller att hålla rent och snyggt. De bidrar också med kunskap som vi hoppas kan leda till en beteendeförändring gällande grovsopor på sikt.

En illustration av en man och en kvinna som städar.

Tio ungdomar har varit med i projektet under fem månader. De jobbar i team som leds av två fantastiska handledare, Miran och Moge. Dessutom har många olika delar av Bostadsbolaget hjälpt till med satsningen, berättar Anni-Frid:
– För allas trivsel och säkerhet behöver vi hjälpas åt att hålla trapphusen fria från grovsopor. Så insatsen är inte en extra service, eller en ersättning för att ta eget ansvar, utan ett steg mot att vi alla skapar en bättre boendemiljö tillsammans.

Tillsammans för tryggare bostadsområden

Camilla Tjernberg, chef för strategisk trygghet på Bostadsbolaget.
Camilla Tjernberg, chef för strategisk trygghet på Bostadsbolaget.

Under året har Bostadsbolaget haft särskilt stort fokus på trygghet och arbetat aktivt för att stärka den, bland annat i Landala och Ramberget. Genom dialog med både hyresgäster och personal, ökad närvaro i områdena och konkreta åtgärder har vi gjort ett gemensamt trygghetslyft.
– Inom det trygghetsskapande arbetet pratar vi om att arbeta kunskapsbaserat. Det innebär att vi först gör en ordentlig kartläggning för att identifiera problemen och sedan analyserar vad de beror på. Därefter sätter vi in åtgärder som riktas mot orsakerna, inte symtomen, och följer upp resultaten, säger Camilla, chef på Strategisk Trygghet, Bostadsbolaget. Hon fortsätter:
– Det är lätt att man går direkt till åtgärder utan att faktiskt reflektera och noggrant titta på siffror, men då når man inte samma resultat.
För att få en heltäckande bild av områdena har både personal och hyresgäster intervjuats, i syfte att identifiera otrygga platser som sedan har kartlagts och granskats under olika årstider och tider på dygnet. Tillsammans har Bostadsbolagets utvecklingsledare, ihop med förvaltaren och områdespersonal, hjälpts åt att analysera resultaten av kartläggningen. Därefter har gemensamma insatser gjorts för att öka tryggheten.

I Landala har till exempel träd och buskar klippts ned för att skapa bättre sikt. Även belysningen har förstärkts på flera platser, för att göra området tryggare. I Ramberget har inbrottssäkra dörrar installerats i allmänna utrymmen, trapphusen har rensats upp och städnivån har höjts för att skapa en tryggare och trivsammare miljö för de boende.

Vill du veta mer om hyresgästenkäten?

Här kan du läsa mer: Hyresgästenkäten

Utvecklingsledare – vad är det?

Utvecklingsledare – vad är det?
En grupp människor som står bredvid varandra på en grusväg, iklädda Bostadsbolagets arbetskläder.

Utvecklingsledare – vad är det?

Sedan ett par år tillbaka finns idag ett antal utvecklingsledare på Bostadsbolaget. Hammarkullen har fyra, Biskopsgården sex, Rannebergen en och Frölunda/Tynnered två. Men vad gör en utvecklingsledare och vad är det som utvecklas? Trivas hälsade på gänget i Hammarkullen för att ta reda på saken.

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Robert Lipic

Social hållbarhet

Trivas

Vi träffar Anders, Suraya, Natalie och Rebecca som alla varit lite olika länge på Bostadsbolaget.
– Man kan säga att det här med utvecklingsledare är ett resultat av den strategi som finns inom Framtidenkoncernen för att skapa trygghet och trivsel i våra områden. Strategin kallas ”superförvaltning” och i begreppet ryms en mängd olika saker. Från ökad närvaro, trygghetssäkrade fastigheter till dialog och nolltolerans mot kriminell verksamhet. Ett av målen med superförvaltningen är att vi inte ska ha några särskilt utsatta områden på polisens lista 2030, säger Anders.

Alla utvecklingsledare arbetar med strategins fokusområden men det skiljer sig åt vilka projekt och aktiviteter man ägnar sig åt i områdena under ett år. I Hammarkullen genomfördes till exempel en Boendebudget för första gången i år.
– Hyresgästerna fick lämna in förslag på vilka aktiviteter man skulle vilja genomföra tillsammans med sina grannar i syfte att öka gemenskapen, skapa inblick i demokratiska processer samt öka inflytande och stärka tilliten i området.
De 300 000 kronor som fanns i budgeten har hittills använts för att förverkliga två av de fyra förslagen som fick flest röster. Årets tema var ”Tillsammans igen” och de vinnande förslagen var, en dag på Liseberg, ett besök på Leo’s Lekland, köra gokart och en dag med skidskola, berättar Suraya som arbetat med Boendebudgeten under året.

Ett stort fokus har också legat på olika arbetsmarknadsinsatser. Inte minst via den jobbhubb som nu finns på plats mitt på torget.
– Den kallas Framtidshubben och är öppen flera dagar i veckan. Två koordinatorer från Stadsmissionen finns då på plats och man kan gå dit och skriva CV, söka jobb eller vara med på olika rekryteringsträffar. Vi har också satsat mycket på olika ungdomsjobb och anställt unga vuxna i kortare eller längre perioder på Bostadsbolaget, berättar Rebecca som ansvarar för olika jobbsatsningar.

Natalie har bland annat ansvarat för ett projekt som handlat om att engagera hyresgästerna för att bli trapphusvärdar.
– Det är ett bra projekt som bidrar till gemenskap, trivsel och trygghet för de boende. Man lär känna sina grannar och kan göra olika aktiviteter tillsammans. Till exempel grilla korv på gården eller baka tillsammans i aktivitetshuset. Bostadsbolaget står för allt material som behöver köpas in och hyresgästerna för engagemanget, säger hon.

Se filmen från besöket hos utvecklingsledarna!

Nyfiken på allt som händer?

Listan på de olika insatser som enheten för Social hållbarhet driver pågår kan göras lång. Allt från trygghetsvandringar till Familjeakademin och olika skolprojekt i Nytorpsskolan till trapphusmöten, sambafotboll och löparakademi för unga.

Är du nyfiken på vad som händer?
Kontakta utvecklingsledarna i Hammarkullen

Utvecklingsledare – vad är det?

Sedan ett par år tillbaka finns idag ett antal utvecklingsledare på Bostadsbolaget. Hammarkullen har fyra, Biskopsgården sex, Rannebergen en och Frölunda/Tynnered två. Men vad gör en utvecklingsledare och vad är det som utvecklas? Trivas hälsade på gänget i Hammarkullen för att ta reda på saken.

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Robert Lipic

Social hållbarhet

Trivas

Vi träffar Anders, Suraya, Natalie och Rebecca som alla varit lite olika länge på Bostadsbolaget.
– Man kan säga att det här med utvecklingsledare är ett resultat av den strategi som finns inom Framtidenkoncernen för att skapa trygghet och trivsel i våra områden. Strategin kallas ”superförvaltning” och i begreppet ryms en mängd olika saker. Från ökad närvaro, trygghetssäkrade fastigheter till dialog och nolltolerans mot kriminell verksamhet. Ett av målen med superförvaltningen är att vi inte ska ha några särskilt utsatta områden på polisens lista 2030, säger Anders.

Alla utvecklingsledare arbetar med strategins fokusområden men det skiljer sig åt vilka projekt och aktiviteter man ägnar sig åt i områdena under ett år. I Hammarkullen genomfördes till exempel en Boendebudget för första gången i år.
– Hyresgästerna fick lämna in förslag på vilka aktiviteter man skulle vilja genomföra tillsammans med sina grannar i syfte att öka gemenskapen, skapa inblick i demokratiska processer samt öka inflytande och stärka tilliten i området.
De 300 000 kronor som fanns i budgeten har hittills använts för att förverkliga två av de fyra förslagen som fick flest röster. Årets tema var ”Tillsammans igen” och de vinnande förslagen var, en dag på Liseberg, ett besök på Leo’s Lekland, köra gokart och en dag med skidskola, berättar Suraya som arbetat med Boendebudgeten under året.

Ett stort fokus har också legat på olika arbetsmarknadsinsatser. Inte minst via den jobbhubb som nu finns på plats mitt på torget.
– Den kallas Framtidshubben och är öppen flera dagar i veckan. Två koordinatorer från Stadsmissionen finns då på plats och man kan gå dit och skriva CV, söka jobb eller vara med på olika rekryteringsträffar. Vi har också satsat mycket på olika ungdomsjobb och anställt unga vuxna i kortare eller längre perioder på Bostadsbolaget, berättar Rebecca som ansvarar för olika jobbsatsningar.

Natalie har bland annat ansvarat för ett projekt som handlat om att engagera hyresgästerna för att bli trapphusvärdar.
– Det är ett bra projekt som bidrar till gemenskap, trivsel och trygghet för de boende. Man lär känna sina grannar och kan göra olika aktiviteter tillsammans. Till exempel grilla korv på gården eller baka tillsammans i aktivitetshuset. Bostadsbolaget står för allt material som behöver köpas in och hyresgästerna för engagemanget, säger hon.

Se filmen från besöket hos utvecklingsledarna!

Nyfiken på allt som händer?

Listan på de olika insatser som enheten för Social hållbarhet driver pågår kan göras lång. Allt från trygghetsvandringar till Familjeakademin och olika skolprojekt i Nytorpsskolan till trapphusmöten, sambafotboll och löparakademi för unga.

Är du nyfiken på vad som händer?
Kontakta utvecklingsledarna i Hammarkullen

Hur är jobbet som trygghetsvärd på Bostadsbolaget?

Hur är jobbet som trygghetsvärd på Bostadsbolaget?
En kvinna pratar med en man och en kvinna i röda tröjor.

Hur är jobbet som trygghetsvärd på Bostadsbolaget?

Sedan 2018 har trygghetsvärdar funnits på plats i våra utsatta områden för att bidra till ökad trygghet. Det har gett resultat, vilket vi bland annat ser genom att trygghetsbetygen har gått upp i våra utsatta områden. Men hur är det att jobba som trygghetsvärd? Vi träffade trygghetsvärdarna Mohamed och Oumar för att ta reda på lite mer.

Spela Roll

Trivas

Beskriv hur ett arbetspass kan se ut!

Vi börjar dagen med ett uppstartsmöte där vi går igenom kvällsrapporten och planerar arbetet. Vi går ut i bostadsområdena vid 16-tiden och arbetar minst två trygghetsvärdar tillsammans. Vi varierar våra rundor och har ibland extra tillsyn på vissa ställen. Jobbet handlar mycket om att skapa tillit och bygga relationer vilket är ett långsiktigt arbete. Det gör vi genom att gå fram till folk, samtala och hjälpa till på olika sätt om det behövs. Ibland ringer hyresgäster och vill ha sällskap hem från spårvagnen till exempel, men det kan också handla om att rädda en katt ur en håla, eller att agera översättare i olika situationer. Vi bidrar också till ordning och trivsel genom att informera och sätta gränser. En annan del av jobbet är av mer praktisk förvaltningskaraktär där vi hjälper till med enklare akuta fastighetssysslor eftersom vi är dem som är på plats på kvällen. Man kan säga att vi arbetar väldigt brett med trygghet, trivsel och tillitsskapande och i nära samarbete med förvaltningen och andra aktörer.

Har något förändrats när det kommer till tryggheten i ert område under de år som ni varit trygghetsvärdar?

När vi började som trygghetsvärdar och det var en nyhet i området, så möttes vi av misstro framför allt från unga. Men tack vare vårt uthålliga arbete märker vi nu att fler och fler anförtror sig till oss och det underlättar vårt jobb. Vi upplever också att hyresgäster känner sig tryggare bara av att veta att vi finns i närheten, till exempel vågar fler hyresgäster sig ut även på kvällstid för att handla eller tar sig ensamma till och från kollektivtrafiken.

Vad är det bästa med jobbet?

Det finns många delar med jobbet som känns extra bra, bland annat får vi mycket positiv respons ifrån hyresgäster som kommer fram och tackar för att vi finns och vi känner att vår närvaro gör skillnad i området. Sedan har vi kollegor och andra samverkansaktörer ett bra samarbete, vi har kul ihop och stöttar varandra.

Tack Mohamed och Oumar för att ni delade med er och tack för era arbetsinsatser!

Bostadsbolagets trygghetsvärdar i Biskopsgården, iklädda röda jackor där det står "Trygghetsvärd" på ryggen. I bakgrunden syns juliga ljusdekorationer.

Kort fakta om våra trygghetsvärdar

  • Vi har 22 anställda trygghetsvärdar på Bostadsbolaget som främst arbetar i våra utvecklingsområden.
  • Trygghetsvärdarna arbetar i team och finns på plats alla dagar i veckan mellan kl 15-23. Som trygghetsvärd arbetar man varannan helg.
  • För att arbeta som trygghetsvärd ska du ha erfarenhet från liknande bostadsområden antingen genom att ha bott eller arbetat där.
  • Erfarenhet av socialt arbete och av att bemöta alla typer av människor är också meriterande.
    Det är även en stor fördel om man kan tala fler språk än svenska och engelska.
  • Alla trygghetsvärdar genomgår en enklare fastighetserviceutbildning.
    Med den kunskapen kan de utföra enklare servicearbeten, något som förbättrar servicen för våra hyresgäster.

Hur är jobbet som trygghetsvärd på Bostadsbolaget?

Sedan 2018 har trygghetsvärdar funnits på plats i våra utsatta områden för att bidra till ökad trygghet. Det har gett resultat, vilket vi bland annat ser genom att trygghetsbetygen har gått upp i våra utsatta områden. Men hur är det att jobba som trygghetsvärd? Vi träffade trygghetsvärdarna Mohamed och Oumar för att ta reda på lite mer.

Spela Roll

Trivas

Beskriv hur ett arbetspass kan se ut!

Vi börjar dagen med ett uppstartsmöte där vi går igenom kvällsrapporten och planerar arbetet. Vi går ut i bostadsområdena vid 16-tiden och arbetar minst två trygghetsvärdar tillsammans. Vi varierar våra rundor och har ibland extra tillsyn på vissa ställen. Jobbet handlar mycket om att skapa tillit och bygga relationer vilket är ett långsiktigt arbete. Det gör vi genom att gå fram till folk, samtala och hjälpa till på olika sätt om det behövs. Ibland ringer hyresgäster och vill ha sällskap hem från spårvagnen till exempel, men det kan också handla om att rädda en katt ur en håla, eller att agera översättare i olika situationer. Vi bidrar också till ordning och trivsel genom att informera och sätta gränser. En annan del av jobbet är av mer praktisk förvaltningskaraktär där vi hjälper till med enklare akuta fastighetssysslor eftersom vi är dem som är på plats på kvällen. Man kan säga att vi arbetar väldigt brett med trygghet, trivsel och tillitsskapande och i nära samarbete med förvaltningen och andra aktörer.

Har något förändrats när det kommer till tryggheten i ert område under de år som ni varit trygghetsvärdar?

När vi började som trygghetsvärdar och det var en nyhet i området, så möttes vi av misstro framför allt från unga. Men tack vare vårt uthålliga arbete märker vi nu att fler och fler anförtror sig till oss och det underlättar vårt jobb. Vi upplever också att hyresgäster känner sig tryggare bara av att veta att vi finns i närheten, till exempel vågar fler hyresgäster sig ut även på kvällstid för att handla eller tar sig ensamma till och från kollektivtrafiken.

Vad är det bästa med jobbet?

Det finns många delar med jobbet som känns extra bra, bland annat får vi mycket positiv respons ifrån hyresgäster som kommer fram och tackar för att vi finns och vi känner att vår närvaro gör skillnad i området. Sedan har vi kollegor och andra samverkansaktörer ett bra samarbete, vi har kul ihop och stöttar varandra.

Tack Mohamed och Oumar för att ni delade med er och tack för era arbetsinsatser!

Bostadsbolagets trygghetsvärdar i Biskopsgården, iklädda röda jackor där det står "Trygghetsvärd" på ryggen. I bakgrunden syns juliga ljusdekorationer.

Kort fakta om våra trygghetsvärdar

  • Vi har 22 anställda trygghetsvärdar på Bostadsbolaget som främst arbetar i våra utvecklingsområden.
  • Trygghetsvärdarna arbetar i team och finns på plats alla dagar i veckan mellan kl 15-23. Som trygghetsvärd arbetar man varannan helg.
  • För att arbeta som trygghetsvärd ska du ha erfarenhet från liknande bostadsområden antingen genom att ha bott eller arbetat där.
  • Erfarenhet av socialt arbete och av att bemöta alla typer av människor är också meriterande.
    Det är även en stor fördel om man kan tala fler språk än svenska och engelska.
  • Alla trygghetsvärdar genomgår en enklare fastighetserviceutbildning.
    Med den kunskapen kan de utföra enklare servicearbeten, något som förbättrar servicen för våra hyresgäster.

Miljövärd – Designern som blev trädgårdsmästare

Miljövärd – Designern som blev trädgårdsmästare
Bostadsbolagets miljövärd Pia sitter på en flakmoped och ler mot kameran. I bakgrunden syns pallkragar, gröna växter och beiga fastigheter.

Miljövärd – Designern som blev trädgårdsmästare

Rambergsstaden ger ett lummigt intryck med många träd och buskar där det ligger vid foten av Ramberget. Här samsas höga hus från 1970-talet med trevåningshus från 1930-talet omgärdade av grönområden och små sparade ängar mellan huskropparna.

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

När man ger sig tid att promenera runt och kika in på gårdarna är det inte bara lummigt. Här bjuds på en blomsterprakt som närmast för tankarna till Botaniska trädgården. Variationsrikedomen i de färgstarka rabatterna är stor. Här finns frukt- och bärbuskar och flera odlingslådor där hyresgästerna kan låta sig väl smaka. Miljövärden Pia, som ansvarar för utemiljön i Rambergsstaden, säger att hon brukar tänka ”trädgård” när hon planerar och arbetar i området.
– Det här är ju hyresgästernas trädgård. Här ska man kunna sitta ute och njuta i skuggan av ett träd. Eller kunna gå ut och plocka lite blåbär och krusbär. Det är roligt att vara med och utveckla en miljö där människor bor och skapa platser där man kan komma ut och umgås med varandra, säger hon.

Pia är inne på sitt fjärde år som miljövärd i området och började efter en tvåårig utbildning till trädgårdsmästare. Hon hade då ett 15-årigt förflutet som designer på olika klädföretag men kände att hon ville göra något annat.
Att ägna sig åt träd och buskar låg nära till hands.
– Ja, man kan säga att både kläddesign och trädgårdsarbete ligger i släkten sedan tre generationer bakåt. Herrarna har varit trädgårdsmästare och damerna har varit skräddare, säger hon.

Under halva året har Pia hjälp av säsongsanställda som är ute varje dag och klipper, rensar, planterar och ser till att det är fint överallt. De har delat upp området i fyra delar och varje del får en egen dag i veckan för trädgårdsarbete. På fredagarna brukar de städa och hålla rent i hela området.
Pia, med sin bakgrund som designer, vill gärna skapa en enhetlig bild inne på gårdarna och göra dem till platser som både är vackra att se på och härliga att vara i. Färgerna på träden, buskarna och blommorna ska vara i harmoni med varandra och locka ögat.
– Det här är ett helt fantastiskt roligt arbete. Man har mycket kontakt med hyresgästerna och det är ett fritt, omväxlande arbete under ansvar att skapa en fin boendemiljö där människor trivs. Jag får nypa mig i armen ibland – jag trivs så oerhört bra med det jag gör, säger hon.

Bostadsbolagets miljövärd Pia står och ler framför ett par blommor i lila och gula nyanser. Bakom henne syns ett hus i gult och brunt tegel.
”Jag får nypa mig i armen ibland. Jag trivs så oerhört bra med det jag håller på med” säger Pia som arbetar som miljövärd på Hisingen.
Ett hav av färsk, grön mynta, tillsammans med en skylt där det står "Mynta. Varsågod!".
Överallt finns möjlighet för hyresgästerna att plocka och smaka på det som odlas – mynta, smultron, rabarber eller äpplen.
Solig sommardag i Bostadsbolagets bostadskvarter i Rambergsstaden. På bilden syns en sittgrupp, gröna växter och gula lägenhetsbygnader.
En plats att mötas och trivas tillsammans på.
Bostadsbolagets miljövärd Pia ler och beskär en grön buske med en trimmer.
Pia röjer med häcksaxen – ett av hennes mest använda redskap i arbetet som miljövärd.

Miljövärd – Designern som blev trädgårdsmästare

Rambergsstaden ger ett lummigt intryck med många träd och buskar där det ligger vid foten av Ramberget. Här samsas höga hus från 1970-talet med trevåningshus från 1930-talet omgärdade av grönområden och små sparade ängar mellan huskropparna.

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

När man ger sig tid att promenera runt och kika in på gårdarna är det inte bara lummigt. Här bjuds på en blomsterprakt som närmast för tankarna till Botaniska trädgården. Variationsrikedomen i de färgstarka rabatterna är stor. Här finns frukt- och bärbuskar och flera odlingslådor där hyresgästerna kan låta sig väl smaka. Miljövärden Pia, som ansvarar för utemiljön i Rambergsstaden, säger att hon brukar tänka ”trädgård” när hon planerar och arbetar i området.
– Det här är ju hyresgästernas trädgård. Här ska man kunna sitta ute och njuta i skuggan av ett träd. Eller kunna gå ut och plocka lite blåbär och krusbär. Det är roligt att vara med och utveckla en miljö där människor bor och skapa platser där man kan komma ut och umgås med varandra, säger hon.

Pia är inne på sitt fjärde år som miljövärd i området och började efter en tvåårig utbildning till trädgårdsmästare. Hon hade då ett 15-årigt förflutet som designer på olika klädföretag men kände att hon ville göra något annat.
Att ägna sig åt träd och buskar låg nära till hands.
– Ja, man kan säga att både kläddesign och trädgårdsarbete ligger i släkten sedan tre generationer bakåt. Herrarna har varit trädgårdsmästare och damerna har varit skräddare, säger hon.

Under halva året har Pia hjälp av säsongsanställda som är ute varje dag och klipper, rensar, planterar och ser till att det är fint överallt. De har delat upp området i fyra delar och varje del får en egen dag i veckan för trädgårdsarbete. På fredagarna brukar de städa och hålla rent i hela området.
Pia, med sin bakgrund som designer, vill gärna skapa en enhetlig bild inne på gårdarna och göra dem till platser som både är vackra att se på och härliga att vara i. Färgerna på träden, buskarna och blommorna ska vara i harmoni med varandra och locka ögat.
– Det här är ett helt fantastiskt roligt arbete. Man har mycket kontakt med hyresgästerna och det är ett fritt, omväxlande arbete under ansvar att skapa en fin boendemiljö där människor trivs. Jag får nypa mig i armen ibland – jag trivs så oerhört bra med det jag gör, säger hon.

Bostadsbolagets miljövärd Pia står och ler framför ett par blommor i lila och gula nyanser. Bakom henne syns ett hus i gult och brunt tegel.
”Jag får nypa mig i armen ibland. Jag trivs så oerhört bra med det jag håller på med” säger Pia som arbetar som miljövärd på Hisingen.
Ett hav av färsk, grön mynta, tillsammans med en skylt där det står "Mynta. Varsågod!".
Överallt finns möjlighet för hyresgästerna att plocka och smaka på det som odlas – mynta, smultron, rabarber eller äpplen.
Solig sommardag i Bostadsbolagets bostadskvarter i Rambergsstaden. På bilden syns en sittgrupp, gröna växter och gula lägenhetsbygnader.
En plats att mötas och trivas tillsammans på.
Bostadsbolagets miljövärd Pia ler och beskär en grön buske med en trimmer.
Pia röjer med häcksaxen – ett av hennes mest använda redskap i arbetet som miljövärd.

Lokalvårdare – På hög nivå i Vasastan

Lokalvårdare – På hög nivå i Vasastan
Bostadsbolagets lokalvårdare Spomenka i en trappuppgång i Vasa. Hon lutar sig mot trappräcket och pekar upp i taket.

Lokalvårdare – På hög nivå i Vasastan

Takstuckaturer, värmeelement utsirade som tårtpapper och fyra meter eller mer i takhöjd. Bostadsbolagets fastigheter i Vasastan som byggdes i slutet på 1800-talet skulle se pampiga ut. Att det blev opraktiskt och svårstädat var inte så viktigt.
Ändå stortrivs Spomenka Milisic på sitt jobb som lokalvårdare här.

Författare: Karin Andréen Olsson Fotograf: Robert Lipic

Trivas

Det är bra träning med alla trappsteg, skrattar Spomenka Milisic och visar hur högt hon måste kliva i B-trapphuset på Bellmansgatan. Kökstrapporna med ingång från gården användes inte av herrskapen som bodde i lägenheterna. De var till för tjänstefolk och springpojkar, utan hiss och med högre trappsteg än i de storslagna entréerna mot gatan. Där är det däremot många meter i tak, med dekorativa målningar, paneler, utsirade elementskydd, arbetade trappräcken och vackra mosaikgolv. På Karl Gustavsgatan 22 är det så högt i tak att takkronan har en fjärrstyrd hiss så att glödlampan kan bytas utan att man behöver riskera livet.

Spomenka drar ut dammvippan på teleskopskaftet så långt det går, sträcker sig på tå och dammar stuckaturerna med krusiduller uppe under taket. ”Som gjorda för att samla damm”, tänker Trivas-teamet.
– Jag har faktiskt inte ont någonstans, säger Spomenka, när vi undrar över arbetsställningen. Nu under corona har vi tagit paus, men annars träffas vi i ett friskteam på jobbet och tränar, speciellt anpassat för vårt yrke.
– Det hjälper jättebra. Men dammvippan kan jag inte jobba med varje dag, det blir för mycket för axlarna.

Spomenka är ensam om sitt städområde i Vasastan. Eftersom det är för besvärligt att dra städvagnen över spårvagnsspår, gatsten och trottoarkanter mellan Bostadsbolagets elva olika adresser, har hon placerat ut städmaterial i förråd på varje ställe. Hon lägger själv upp arbetsdagen så att hon hinner med alla moment och ser till att de utförs regelbundet överallt. Det rör sig bland annat om att damma fönsterbrädor och alla andra ytor, torka av trappräcken, putsa dörrglas och ibland sopa bort löv som blåst in. Och så förstås moppa golv och trappor. En micromopp räcker till ett våningsplan – sedan är den smutsig och stoppas i en brun matavfallspåse för att tvättas och tas med tillbaka lagom till nästa moppning. Allt har hon i huvudet.
– Om man sköter sitt jobb bra, går det att hålla rent överallt, försäkrar hon.
– Jag tycker det är roligt att städa och göra rent och fint för hyresgästerna så att de är nöjda. Många av dem har bott här länge så vi har lärt känna varandra. Jag tycker också om att det är annorlunda här. Det är så vackra hus som alla är olika.

Cykelrum, vindar och källare städas också med jämna mellanrum. Då brukar fastighetsvärdar, miljövärdar och lokalvårdare hjälpas åt och passa på att träffas och ha lite trevligt tillsammans.
– Jag har jättebra arbetskamrater, säger Spomenka. Man kommer till jobbet med glädje!

I kvarteren runt Viktoriagatan finns det många restauranger och pubar och det är tyvärr inte bara torra löv som samlas i entréerna. Men fimpar, urin och utspilld öl behöver inte Spomenka ta hand om utan det sköts av en spoltjänst som Bostadsbolaget anlitar en gång i veckan.
Men trots att det är lite stökigt med både mycket trafik och folk i omlopp i stort sett dygnet runt, trivs Spomenka.
– Jag känner mig aldrig otrygg, säger hon. Jag tycker det är roligt att det alltid är folk och rörelse här i Vasastan!

Bostadsbolagets lokalvårdare Spomenka i en trappuppgång i Vasa, som håller i en dammvippa som hon dammar taket med.
De pampiga entréerna mot gatan med takmålningar, lampkronor, mosaikgolv och utsirade trappräcken och stuckaturer är vackra – men inte direkt lättstädade.
En städvagn fylld med rengöringsmedel i ett rum.
Eftersom det är långt mellan de olika uppgångarna får Spomenca förvara en städvagn i varje trapphus.
Bostadsbolagets lokalvårdare Spomenka i en trappuppgång i Vasa. Hon lutar sig mot trappräcket och pekar upp i taket.
Spomenka trivs som lokalvårdare i Vasastan. ”Det är så vackra hus som alla är olika. Och det är roligt med så mycket folk och rörelse!”
Vacker takkrona i Bostadsbolagets fastighet i Vasa.
I flera av entréerna i Vasastan finns fantastiska takmålningar.

Lokalvårdare – På hög nivå i Vasastan

Takstuckaturer, värmeelement utsirade som tårtpapper och fyra meter eller mer i takhöjd. Bostadsbolagets fastigheter i Vasastan som byggdes i slutet på 1800-talet skulle se pampiga ut. Att det blev opraktiskt och svårstädat var inte så viktigt.
Ändå stortrivs Spomenka Milisic på sitt jobb som lokalvårdare här.

Författare: Karin Andréen Olsson Fotograf: Robert Lipic

Trivas

Det är bra träning med alla trappsteg, skrattar Spomenka Milisic och visar hur högt hon måste kliva i B-trapphuset på Bellmansgatan. Kökstrapporna med ingång från gården användes inte av herrskapen som bodde i lägenheterna. De var till för tjänstefolk och springpojkar, utan hiss och med högre trappsteg än i de storslagna entréerna mot gatan. Där är det däremot många meter i tak, med dekorativa målningar, paneler, utsirade elementskydd, arbetade trappräcken och vackra mosaikgolv. På Karl Gustavsgatan 22 är det så högt i tak att takkronan har en fjärrstyrd hiss så att glödlampan kan bytas utan att man behöver riskera livet.

Spomenka drar ut dammvippan på teleskopskaftet så långt det går, sträcker sig på tå och dammar stuckaturerna med krusiduller uppe under taket. ”Som gjorda för att samla damm”, tänker Trivas-teamet.
– Jag har faktiskt inte ont någonstans, säger Spomenka, när vi undrar över arbetsställningen. Nu under corona har vi tagit paus, men annars träffas vi i ett friskteam på jobbet och tränar, speciellt anpassat för vårt yrke.
– Det hjälper jättebra. Men dammvippan kan jag inte jobba med varje dag, det blir för mycket för axlarna.

Spomenka är ensam om sitt städområde i Vasastan. Eftersom det är för besvärligt att dra städvagnen över spårvagnsspår, gatsten och trottoarkanter mellan Bostadsbolagets elva olika adresser, har hon placerat ut städmaterial i förråd på varje ställe. Hon lägger själv upp arbetsdagen så att hon hinner med alla moment och ser till att de utförs regelbundet överallt. Det rör sig bland annat om att damma fönsterbrädor och alla andra ytor, torka av trappräcken, putsa dörrglas och ibland sopa bort löv som blåst in. Och så förstås moppa golv och trappor. En micromopp räcker till ett våningsplan – sedan är den smutsig och stoppas i en brun matavfallspåse för att tvättas och tas med tillbaka lagom till nästa moppning. Allt har hon i huvudet.
– Om man sköter sitt jobb bra, går det att hålla rent överallt, försäkrar hon.
– Jag tycker det är roligt att städa och göra rent och fint för hyresgästerna så att de är nöjda. Många av dem har bott här länge så vi har lärt känna varandra. Jag tycker också om att det är annorlunda här. Det är så vackra hus som alla är olika.

Cykelrum, vindar och källare städas också med jämna mellanrum. Då brukar fastighetsvärdar, miljövärdar och lokalvårdare hjälpas åt och passa på att träffas och ha lite trevligt tillsammans.
– Jag har jättebra arbetskamrater, säger Spomenka. Man kommer till jobbet med glädje!

I kvarteren runt Viktoriagatan finns det många restauranger och pubar och det är tyvärr inte bara torra löv som samlas i entréerna. Men fimpar, urin och utspilld öl behöver inte Spomenka ta hand om utan det sköts av en spoltjänst som Bostadsbolaget anlitar en gång i veckan.
Men trots att det är lite stökigt med både mycket trafik och folk i omlopp i stort sett dygnet runt, trivs Spomenka.
– Jag känner mig aldrig otrygg, säger hon. Jag tycker det är roligt att det alltid är folk och rörelse här i Vasastan!

Bostadsbolagets lokalvårdare Spomenka i en trappuppgång i Vasa, som håller i en dammvippa som hon dammar taket med.
De pampiga entréerna mot gatan med takmålningar, lampkronor, mosaikgolv och utsirade trappräcken och stuckaturer är vackra – men inte direkt lättstädade.
En städvagn fylld med rengöringsmedel i ett rum.
Eftersom det är långt mellan de olika uppgångarna får Spomenca förvara en städvagn i varje trapphus.
Bostadsbolagets lokalvårdare Spomenka i en trappuppgång i Vasa. Hon lutar sig mot trappräcket och pekar upp i taket.
Spomenka trivs som lokalvårdare i Vasastan. ”Det är så vackra hus som alla är olika. Och det är roligt med så mycket folk och rörelse!”
Vacker takkrona i Bostadsbolagets fastighet i Vasa.
I flera av entréerna i Vasastan finns fantastiska takmålningar.

Zdenka Kalisky fångar Brunnsbo med nål och tråd

Zdenka Kalisky fångar Brunnsbo med nål och tråd
Konstnären Zdenka Kalisky tittar in i kameran och ler med stängd mun framför en grön byggnad.

Zdenka fångar Brunnsbo med nål och tråd

– När jag var yngre tyckte jag att broderi var något tråkigt som bara gamla tanter höll på med. Det intresserade mig inte alls – tills jag insåg hur mycket jag faktiskt älskar det, säger Zdenka.

Brunnsbo

Jubileumskonst

Trivas

Zdenka flyttade till Sverige från Tjeckien under 70-talet och har sedan dess bott i flera olika länder. Hon tillbringade bland annat 14 år i Zimbabwe via ett biståndsprojekt, och det var där hennes intresse för broderi och textilkonst tog fart på riktigt. Där var hon, tillsammans med andra kvinnor, aktiv i en lapptäcksförening som varje år kom med nya teman och kreativa utmaningar.

När hon senare flyttade hem till Sverige fortsatte Zdenka sitt textilarbete – den här gången som konstnärlig handledare på Kvinnocenter i Bergsjön, vilket hon fortsatt gör idag. Här samlas kvinnor med olika bakgrunder för att skapa tillsammans. De blandar traditionella tekniker med nya idéer och formar broderade väggbonader och tavlor som speglar både det personliga och det gemensamma.
– För broderigruppen blir hantverket mer än bara ett skapande. Det är ett sätt att uttrycka sina livserfarenheter samtidigt som det är en plats för gemenskap, samtal och kaffe, säger hon.

Zdenkas jubileumskonstverk är ett broderat porträtt av hennes eget kvarter i Brunnsbo, där hon bott i två decennier. Hon berättar att skaparprocessen började tidigt på våren, då hon gick runt med ett skissblock för att fånga områdets olika vinklar och vyer. Höghusen, träden, lekplatserna – hon ville få med allt som kändes viktigt. Även om inte allt fick plats har mycket fått rum, bland annat två välkända landmärken som skymtar på avstånd – Karlatornet och Älvsborgsbron.
– Det var fint att gå runt i sitt eget kvarter och upptäcka det på nytt, jag blev påmind om varför jag trivs så bra här. Vi har skogen runt hörnet, kolonilotten bakom huset och bara några få hållplatser in till stan. Det är en lyxig kombination.

De första skisserna gjorde Zdenka när träden stod utan löv, och färgerna i verket var från början mer dova. I takt med att värmen kom och träden blev gröna fick broderiet nytt liv:
– Det var roligare att jobba när färgerna kom in i bilden. Det var som om kvarteret växte fram på nytt, både utanför och i broderiet, säger hon.
Zdenka gillar att utforska innovativa tekniker i sitt arbete och när hon jobbade fram det mindre broderiet använde hon en metod som var ny för henne: hon broderade på ett vattenlösligt underlag som sedan sköljdes bort, så att bara trådarna och stygnen blev kvar. Det gjorde att broderiet fick ett lätt och svävande uttryck. Hon skapade också en större version av samma motiv, som maskinbroderad textilapplikation.
– Jag vill att människor ska se att Brunnsbo är en fin och mångkulturell plats. Att det finns så mycket att uppskatta här – både för ögat och hjärtat. Jag hoppas att mitt broderi är något de kan känna igen sig i.

Om konstnären

Zdenka Kalisky skapar broderier och textilkonst som sprakar av färg, form och textur, inspirerad av mönster och motiv från hela världen.

Zdenka fångar Brunnsbo med nål och tråd

– När jag var yngre tyckte jag att broderi var något tråkigt som bara gamla tanter höll på med. Det intresserade mig inte alls – tills jag insåg hur mycket jag faktiskt älskar det, säger Zdenka.

Brunnsbo

Jubileumskonst

Trivas

Zdenka flyttade till Sverige från Tjeckien under 70-talet och har sedan dess bott i flera olika länder. Hon tillbringade bland annat 14 år i Zimbabwe via ett biståndsprojekt, och det var där hennes intresse för broderi och textilkonst tog fart på riktigt. Där var hon, tillsammans med andra kvinnor, aktiv i en lapptäcksförening som varje år kom med nya teman och kreativa utmaningar.

När hon senare flyttade hem till Sverige fortsatte Zdenka sitt textilarbete – den här gången som konstnärlig handledare på Kvinnocenter i Bergsjön, vilket hon fortsatt gör idag. Här samlas kvinnor med olika bakgrunder för att skapa tillsammans. De blandar traditionella tekniker med nya idéer och formar broderade väggbonader och tavlor som speglar både det personliga och det gemensamma.
– För broderigruppen blir hantverket mer än bara ett skapande. Det är ett sätt att uttrycka sina livserfarenheter samtidigt som det är en plats för gemenskap, samtal och kaffe, säger hon.

Zdenkas jubileumskonstverk är ett broderat porträtt av hennes eget kvarter i Brunnsbo, där hon bott i två decennier. Hon berättar att skaparprocessen började tidigt på våren, då hon gick runt med ett skissblock för att fånga områdets olika vinklar och vyer. Höghusen, träden, lekplatserna – hon ville få med allt som kändes viktigt. Även om inte allt fick plats har mycket fått rum, bland annat två välkända landmärken som skymtar på avstånd – Karlatornet och Älvsborgsbron.
– Det var fint att gå runt i sitt eget kvarter och upptäcka det på nytt, jag blev påmind om varför jag trivs så bra här. Vi har skogen runt hörnet, kolonilotten bakom huset och bara några få hållplatser in till stan. Det är en lyxig kombination.

De första skisserna gjorde Zdenka när träden stod utan löv, och färgerna i verket var från början mer dova. I takt med att värmen kom och träden blev gröna fick broderiet nytt liv:
– Det var roligare att jobba när färgerna kom in i bilden. Det var som om kvarteret växte fram på nytt, både utanför och i broderiet, säger hon.
Zdenka gillar att utforska innovativa tekniker i sitt arbete och när hon jobbade fram det mindre broderiet använde hon en metod som var ny för henne: hon broderade på ett vattenlösligt underlag som sedan sköljdes bort, så att bara trådarna och stygnen blev kvar. Det gjorde att broderiet fick ett lätt och svävande uttryck. Hon skapade också en större version av samma motiv, som maskinbroderad textilapplikation.
– Jag vill att människor ska se att Brunnsbo är en fin och mångkulturell plats. Att det finns så mycket att uppskatta här – både för ögat och hjärtat. Jag hoppas att mitt broderi är något de kan känna igen sig i.

Om konstnären

Zdenka Kalisky skapar broderier och textilkonst som sprakar av färg, form och textur, inspirerad av mönster och motiv från hela världen.

Zdenkas jubileumskonstverk

Framtiden är ljus på Friskväderstorget

Framtiden är ljus på Friskväderstorget
En flygbild av Skivhuset i Biskopsgården, som är ett högt lägenhetshus med färgglada solpaneler.

Framtiden är ljus på Friskväderstorget

2010 utnämndes skivhuset på Friskväderstorget till Göteborgs fulaste hus. Men där historien en gång handlade om tråkiga och slitna fasader, handlar den idag om innovation, konst och framtidstro.

Författare: Minéa Palm

Ett hus berättar

Norra Biskopsgården

Trivas

Huset har länge varit omtalat för sin fasad i grå betong med rödbruna plåtpartier. Beläget på en höjd syns det över hela området och har blivit ett tydligt landmärke i Norra Biskopsgården. Med tiden har både fastigheten och området förändrats och förnyats.
– Det har hänt en hel del med huset både invändigt och utvändigt sedan Bostadsbolaget tog över det 2017. Den mest uppmärksammade förändringen är helt klart solcellsfasaden. Den är jättefin, säger Johan, som är fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Sedan panelerna installerades på husets gavel har de blivit den nya snackisen i området. Till skillnad från traditionella solceller, som oftast sitter på tak och sällan syns, är de här panelerna integrerade i fasaden och utformade med ett unikt mönster. Solcellsdesign är fortfarande relativt ovanligt och väcker därför nyfikenhet bland de som går förbi. Panelerna på gaveln kompletteras av solceller på taket – det är oftast mest effektivt att placera dem där eftersom solen lyser uppifrån. Men här fungerar även fasadpanelen väldigt bra, då husväggen vetter rakt mot söder. Utöver dekorativa solceller pryds byggnaden av en ljusgestaltning av konstnären Aleksandra Stratimirovic, som bidrar till trivsel kring Friskväderstorget genom att lysa upp tidiga morgnar och sena kvällar.

Bostadsbolagets fastighetsvärd Johan står framför Skivhuset i Biskopsgården med glasögon på.
Johan, fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Ett område i förändring

Utvecklingen stannar inte vid huset. Torget och omgivningarna i Biskopsgården är en del av Göteborg Stads större vision om Trädgårdsstaden – en stadsbyggnadsidé där täthet och grönska balanseras för att skapa trygga och trevliga bostadsområden. I Biskopsgården finns stora ytor, gröna stråk och närhet till naturen, och här vill staden bygga vidare på det som redan finns. Med nya bostäder, bättre service och tryggare mötesplatser ska området växa och formas till en modern trädgårdsstad.
– Friskväderstorget är unikt – kuperat och högt med fin utsikt och Svarte Mosse strax intill. På sikt planeras en utveckling av torget och redan i höst påbörjas bland annat anpassningar för ett nytt bibliotek, vilket känns väldigt roligt. I Biskopsgården finns mycket yta, vilket ger utrymme att förtäta, men det ska göras på ett begåvat sätt – både genom att skapa nya miljöer som delvis överträffar de gamla och samtidigt förbättra det som redan finns, säger
Niklas, områdesutvecklare på Bostadsbolaget.

En stor byggnad med en skylt där det står "Du är drömmen, du är längtan, du är guld".
Ljusgestaltning av konstnären Aleksandra Stratimirovic.
En stor byggnad med en skylt där det står "Du är drömmen, du är längtan, du är guld".

Solcellsfakta

Panelerna är uppbyggda av moduler med tryckta färgfält som kombineras i ett mosaikmönster
inspirerat av nordafrikanska kakelmönster och svensk folklore. Tillsammans med solcellerna på husets tak produceras cirka 145 kW, vilket täcker det mesta av den el som förbrukas i husets gemensamma ytor.

Ljusa ord

Aleksandra Stratimirovic är konstnären bakom det lysande budskapet. Hon föddes 1968 i Serbien och är utbildad vid glas- och keramiklinjen vid Konsthögskolan i Belgrad samt
i ljusdesign vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Landmärke

Det har hänt en hel del med huset både invändigt och utvändigt sedan Bostadsbolaget tog över det 2017. Den mest uppmärksammade förändringen är helt klart solcellsfasaden. Den är jättefin, säger Johan, som är fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Kort och gott om Skivhuset
  • Huset byggdes 1959–1960
  • 140 lägenheter fördelade på sju våningar
  • Representerar efterkrigstidens folkhemsarkitektur: modernistiskt, funktionellt och enkelt

Kort och gott om Skivhuset

  • Huset byggdes 1959–1960
  • 140 lägenheter fördelade på sju våningar
  • Representerar efterkrigstidens folkhemsarkitektur: modernistiskt, funktionellt och enkelt

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Framtiden är ljus på Friskväderstorget

2010 utnämndes skivhuset på Friskväderstorget till Göteborgs fulaste hus. Men där historien en gång handlade om tråkiga och slitna fasader, handlar den idag om innovation, konst och framtidstro.

Författare: Minéa Palm

Ett hus berättar

Norra Biskopsgården

Trivas

Huset har länge varit omtalat för sin fasad i grå betong med rödbruna plåtpartier. Beläget på en höjd syns det över hela området och har blivit ett tydligt landmärke i Norra Biskopsgården. Med tiden har både fastigheten och området förändrats och förnyats.
– Det har hänt en hel del med huset både invändigt och utvändigt sedan Bostadsbolaget tog över det 2017. Den mest uppmärksammade förändringen är helt klart solcellsfasaden. Den är jättefin, säger Johan, som är fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Sedan panelerna installerades på husets gavel har de blivit den nya snackisen i området. Till skillnad från traditionella solceller, som oftast sitter på tak och sällan syns, är de här panelerna integrerade i fasaden och utformade med ett unikt mönster. Solcellsdesign är fortfarande relativt ovanligt och väcker därför nyfikenhet bland de som går förbi. Panelerna på gaveln kompletteras av solceller på taket – det är oftast mest effektivt att placera dem där eftersom solen lyser uppifrån. Men här fungerar även fasadpanelen väldigt bra, då husväggen vetter rakt mot söder. Utöver dekorativa solceller pryds byggnaden av en ljusgestaltning av konstnären Aleksandra Stratimirovic, som bidrar till trivsel kring Friskväderstorget genom att lysa upp tidiga morgnar och sena kvällar.

Bostadsbolagets fastighetsvärd Johan står framför Skivhuset i Biskopsgården med glasögon på.
Johan, fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Ett område i förändring

Utvecklingen stannar inte vid huset. Torget och omgivningarna i Biskopsgården är en del av Göteborg Stads större vision om Trädgårdsstaden – en stadsbyggnadsidé där täthet och grönska balanseras för att skapa trygga och trevliga bostadsområden. I Biskopsgården finns stora ytor, gröna stråk och närhet till naturen, och här vill staden bygga vidare på det som redan finns. Med nya bostäder, bättre service och tryggare mötesplatser ska området växa och formas till en modern trädgårdsstad.
– Friskväderstorget är unikt – kuperat och högt med fin utsikt och Svarte Mosse strax intill. På sikt planeras en utveckling av torget och redan i höst påbörjas bland annat anpassningar för ett nytt bibliotek, vilket känns väldigt roligt. I Biskopsgården finns mycket yta, vilket ger utrymme att förtäta, men det ska göras på ett begåvat sätt – både genom att skapa nya miljöer som delvis överträffar de gamla och samtidigt förbättra det som redan finns, säger
Niklas, områdesutvecklare på Bostadsbolaget.

En stor byggnad med en skylt där det står "Du är drömmen, du är längtan, du är guld".
Ljusgestaltning av konstnären Aleksandra Stratimirovic.
En stor byggnad med en skylt där det står "Du är drömmen, du är längtan, du är guld".

Solcellsfakta

Panelerna är uppbyggda av moduler med tryckta färgfält som kombineras i ett mosaikmönster
inspirerat av nordafrikanska kakelmönster och svensk folklore. Tillsammans med solcellerna på husets tak produceras cirka 145 kW, vilket täcker det mesta av den el som förbrukas i husets gemensamma ytor.

Ljusa ord

Aleksandra Stratimirovic är konstnären bakom det lysande budskapet. Hon föddes 1968 i Serbien och är utbildad vid glas- och keramiklinjen vid Konsthögskolan i Belgrad samt
i ljusdesign vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Landmärke

Det har hänt en hel del med huset både invändigt och utvändigt sedan Bostadsbolaget tog över det 2017. Den mest uppmärksammade förändringen är helt klart solcellsfasaden. Den är jättefin, säger Johan, som är fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Kort och gott om Skivhuset
  • Huset byggdes 1959–1960
  • 140 lägenheter fördelade på sju våningar
  • Representerar efterkrigstidens folkhemsarkitektur: modernistiskt, funktionellt och enkelt

Kort och gott om Skivhuset

  • Huset byggdes 1959–1960
  • 140 lägenheter fördelade på sju våningar
  • Representerar efterkrigstidens folkhemsarkitektur: modernistiskt, funktionellt och enkelt

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Med raka ryggar och varma hjärtan

Med raka ryggar och varma hjärtan
Bostadsbolagets trygghetsvärdar Mio och Masoud iklädda Bostadsbolagets arbetskläder. De står framför ett Boservice och tittar in i kameran och ler.

Med raka ryggar och varma hjärtan

När de flesta andra går hem börjar trygghetsvärdarna jobba.

Du har kanske sett dem. De rör sig i de allmänna utrymmena, men också på parkeringsplatser, gårdar, hållplatser och torg för att bidra till trygghet och gemenskap.

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Nyfiken på

Trivas

Trygghetsvärdar

Mio och Masoud är två av Bostadsbolagets trygghetsvärdar. De beskriver jobbet som
omväxlande. Ibland handlar det om konkreta uppgifter, som att byta en propp, hjälpa någon att komma in i tvättstugan, göra enklare reparationer, prata med ungdomsgäng eller följa en
hyresgäst som just klivit av spårvagnen och inte vill gå ensam i mörkret. Andra gånger handlar det helt enkelt om att bara synas och finnas där.
– Vårt mål är att alltid vara på rätt plats vid rätt tid, med rätt resurs. Eftersom vi rör oss i området varje dag kan vi tidigt upptäcka saker som trasiga lås eller andra säkerhets- och trygghetsproblem, och se till att de rapporteras så att de snabbt kan åtgärdas. Vi fungerar som en länk mellan hyresgästerna, området och Bostadsbolaget, säger Mio.

Trygghetsvärdarna jobbar mellan 15:00 och 23:00 och inleder varje pass med ett möte tillsammans med trygghetscheferna. Där diskuteras gårdagenshändelser och observationer – en rutin som säkerställer att närvaro, information, uppföljning och säkerhet hänger ihop, och att hyresgästerna alltid möts av uppdaterad personal.
– Det finns en tydlig skillnad mellan säkerhet och trygghet. Säkerhet handlar om saker som lås, dörrar och larm. Trygghet, däremot, är en känsla – och det är framför allt den vi jobbar med. För även den mest säkra bostaden spelar liten roll om hyresgästerna inte känner sig trygga, förklarar Masoud.

Trygghetsvärdarna finns på plats i Hammarkullen, Rannebergen, Tynnered, Västra Järnbrott, Biskopsgården och Brunnsbo – från eftermiddagar till sena kvällar, varje dag, året runt. Du känner oftast igen dem på deras röda kläder med Bostadsbolagets logga, även om kläderna ibland kan variera då de samarbetar med andra bostadsbolag i området. På Hisingen, där Mio och Masoud jobbar, är trygghetsvärdarna indelade i tre grupper med sex personer i varje grupp. De går oftast ut i team om två eller tre och rör sig nästan alltid i samma område – just för att de ska lära känna både platserna och människorna som befinner sig där.

I grupperna finns personer med olika åldrar, bakgrunder och erfarenheter, vilket underlättar kontakten med hyresgästerna.
– Här bor det människor från över 80 olika nationaliteter. Det gör att vi ständigt får lära oss om olika kulturer, behov och perspektiv, vilket är både spännande och utvecklande. Det hjälper oss att bemöta alla med respekt och bygga ett genuint förtroende i området, säger Mio.
Masoud fyller i:
– Det är viktigt att hitta balansen mellan relationsbyggande och gränssättande som trygghetsvärd. Om vi till exempel möter ett ungdomsgäng som röker i en källare visar vi värme genom att lugnt och sansat förklarar varför det inte är tillåtet att röka här – bland annat på grund av brandrisken. Samtidigt som vi är raka och tydliga med att de måste gå någon annanstans.

Trygghetsvärdarna arbetar efter mottot “Med raka ryggar och varma hjärtan”, vilket för dem betyder att alltid möta människor med värme, respekt och tydlighet – oavsett situation.
– Jag har varit trygghetsvärd i tio år nu och det har verkligen format min karaktär. Jag tror inte att jag hade haft tålamodet eller förmågan att stötta och uppmuntra människor i min omgivning på samma sätt om jag inte hade haft den erfarenheten. Att vara varmhjärtad och
rakryggad har blivit en del av min personlighet, säger Mio.

Under åren har han sett hur området utvecklats och hur små insatser, som att hälsa, prata och finnas till hands, gradvis har stärkt tryggheten och skapat mer levande och sammanhållna kvarter.
– Vi får vara med och göra skillnad varje dag, det är en av de bästa sakerna med att vara trygghetsvärd. När hyresgästerna tackar oss och berättar hur mycket vårt arbete påverkar deras vardag känns jobbet extra meningsfullt, säger Masoud.

Med raka ryggar och varma hjärtan

När de flesta andra går hem börjar trygghetsvärdarna jobba.

Du har kanske sett dem. De rör sig i de allmänna utrymmena, men också på parkeringsplatser, gårdar, hållplatser och torg för att bidra till trygghet och gemenskap.

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Nyfiken på

Trivas

Trygghetsvärdar

Mio och Masoud är två av Bostadsbolagets trygghetsvärdar. De beskriver jobbet som
omväxlande. Ibland handlar det om konkreta uppgifter, som att byta en propp, hjälpa någon att komma in i tvättstugan, göra enklare reparationer, prata med ungdomsgäng eller följa en
hyresgäst som just klivit av spårvagnen och inte vill gå ensam i mörkret. Andra gånger handlar det helt enkelt om att bara synas och finnas där.
– Vårt mål är att alltid vara på rätt plats vid rätt tid, med rätt resurs. Eftersom vi rör oss i området varje dag kan vi tidigt upptäcka saker som trasiga lås eller andra säkerhets- och trygghetsproblem, och se till att de rapporteras så att de snabbt kan åtgärdas. Vi fungerar som en länk mellan hyresgästerna, området och Bostadsbolaget, säger Mio.

Trygghetsvärdarna jobbar mellan 15:00 och 23:00 och inleder varje pass med ett möte tillsammans med trygghetscheferna. Där diskuteras gårdagenshändelser och observationer – en rutin som säkerställer att närvaro, information, uppföljning och säkerhet hänger ihop, och att hyresgästerna alltid möts av uppdaterad personal.
– Det finns en tydlig skillnad mellan säkerhet och trygghet. Säkerhet handlar om saker som lås, dörrar och larm. Trygghet, däremot, är en känsla – och det är framför allt den vi jobbar med. För även den mest säkra bostaden spelar liten roll om hyresgästerna inte känner sig trygga, förklarar Masoud.

Trygghetsvärdarna finns på plats i Hammarkullen, Rannebergen, Tynnered, Västra Järnbrott, Biskopsgården och Brunnsbo – från eftermiddagar till sena kvällar, varje dag, året runt. Du känner oftast igen dem på deras röda kläder med Bostadsbolagets logga, även om kläderna ibland kan variera då de samarbetar med andra bostadsbolag i området. På Hisingen, där Mio och Masoud jobbar, är trygghetsvärdarna indelade i tre grupper med sex personer i varje grupp. De går oftast ut i team om två eller tre och rör sig nästan alltid i samma område – just för att de ska lära känna både platserna och människorna som befinner sig där.

I grupperna finns personer med olika åldrar, bakgrunder och erfarenheter, vilket underlättar kontakten med hyresgästerna.
– Här bor det människor från över 80 olika nationaliteter. Det gör att vi ständigt får lära oss om olika kulturer, behov och perspektiv, vilket är både spännande och utvecklande. Det hjälper oss att bemöta alla med respekt och bygga ett genuint förtroende i området, säger Mio.
Masoud fyller i:
– Det är viktigt att hitta balansen mellan relationsbyggande och gränssättande som trygghetsvärd. Om vi till exempel möter ett ungdomsgäng som röker i en källare visar vi värme genom att lugnt och sansat förklarar varför det inte är tillåtet att röka här – bland annat på grund av brandrisken. Samtidigt som vi är raka och tydliga med att de måste gå någon annanstans.

Trygghetsvärdarna arbetar efter mottot “Med raka ryggar och varma hjärtan”, vilket för dem betyder att alltid möta människor med värme, respekt och tydlighet – oavsett situation.
– Jag har varit trygghetsvärd i tio år nu och det har verkligen format min karaktär. Jag tror inte att jag hade haft tålamodet eller förmågan att stötta och uppmuntra människor i min omgivning på samma sätt om jag inte hade haft den erfarenheten. Att vara varmhjärtad och
rakryggad har blivit en del av min personlighet, säger Mio.

Under åren har han sett hur området utvecklats och hur små insatser, som att hälsa, prata och finnas till hands, gradvis har stärkt tryggheten och skapat mer levande och sammanhållna kvarter.
– Vi får vara med och göra skillnad varje dag, det är en av de bästa sakerna med att vara trygghetsvärd. När hyresgästerna tackar oss och berättar hur mycket vårt arbete påverkar deras vardag känns jobbet extra meningsfullt, säger Masoud.

Säg hej, det är bara en jättestor grej

Säg hej, det är bara en jättestor grej
Två kvinnor sitter vid ett bord med tallrikar med fika och ler mot varandra. I bakgrunden syns gröna träd.

Säg hej, det är bara en jättestor grej

Det tar knappt en sekund men kan förändra någons dag. Ett hej i trapphuset, på gården eller i hissen är kanske det enklaste vi kan ge varandra för att skapa trygghet och gemenskap i vardagen. Nu vill Bostadsbolaget hjälpa fler grannar att ta det första steget.

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Säg hej

Trivas

Tynnered

Idén är enkel, men effekten är större än man kan tro. Med Hej-kampanjen vill Bostadsbolaget bjuda in alla hyresgäster att vara med och bygga starkare gemenskap och tryggare bostadsområden, ett hej i taget. För när vi hälsar på varandra stärks inte bara relationerna mellan människor, det ökar också känslan av tillhörighet och trygghet.

Carina är en av dem som vet hur mycket ett hej kan betyda. Hon har i flera år jobbat för att stärka gemenskapen bland grannar, både tillsammans med Bostadsbolaget och på egen hand – genom kaffe, samtal och initiativ. Allt för att människor i området ska lära känna varandra lite bättre, eller åtminstone känna igen varandra.
– Jag tror att Hej-kampanjen är jättebra! Då kanske fler vågar och förstår att det inte är konstigt eller farligt att hälsa. Många är nog rädda för att sticka ut, men det är just det som behövs.

Carina säger själv att hon inte är rädd för att sticka ut, och berättar att hon för några år sedan tog initiativet och knackade på hos två barnfamiljer för att bjuda in dem till en gårdsfika – något som visade sig bli starten på något större:
– Barnen började leka, föräldrarna började prata och en vänskap växte fram. Efter det bjöd jag in några av damerna i huset till en fika också. Nu ses vi regelbundet och de har mitt nummer om de behöver hjälp med något. Det är så lite som krävs, men det betyder så mycket.

Hon berättar också om en större gårdsfika hon ordnade med bidrag från Bostadsbolaget, där hon bjöd in hela trapphuset, och över 15 personer dök upp. Samtalen flöt på och många blev kvar llängre än planerat för att de hade så trevligt. För henne är det ett bevis på att viljan finns – ibland krävs bara någon som tar initiativet.
– Det handlar inte om att alla ska bli bästa vänner, men om att inte vara främlingar för varandra. Ett leende, en nick, ett hej. Det skapar igenkänning – igenkänning öppnar upp för samtal, och samtal bygger trygghet och gemenskap, säger Carina.

 

En skylt som hänger på fönstret till en trappuppgång. På skylten står det: "Säg hej!".
Så här ser kampanjen ut – håll utkik i ditt trapphus eller i sociala medier!
Tema trygghet när Bostadsbolaget fyller 80 år

Under Bostadsbolagets jubileumsår ligger stort fokus på att skapa hållbara, trygga och livfulla bostadsområden där människor trivs och känner sig hemma. Därför jobbar Bostadsbolaget lite extra med trygghetsfrågor – både genom konkreta insatser och
genom att uppmuntra till gemenskap i vardagen.

I Sverige upplever nästan var femte person ofrivillig ensamhet, något som i längden
kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa. Forskning visar att social kontakt, även i form av korta, tillfälliga möten, har stor betydelse för vårt välmående och hälsa  – och att något så enkelt som att säga hej kan motverka känslan av ensamhet, skapa trygghet och till och med förlänga livet.

Trots att många känner sig ensamma och längtar efter mer kontakt i vardagen är det lätt att känna sig osäker. Hur uppfattas det om jag säger hej? Vill folk ens prata med någon de inte känner? Det är precis det som Bostadsbolaget vill utmana. Och till den som känner sig tveksam har Carina några uppmuntrande ord:
– Världen behöver bli både tryggare och trevligare, och det kan börja med oss som bor här. Det måste inte vara i form av ord. Ett leende, en nick, eller bara ögonkontakt – det räcker långt. Då har man hälsat, på sitt sätt.

Så nästa gång du möter någon i trapphuset, på gården, eller i hissen – testa att säga hej, på ditt sätt. Det kan göra mer än du tror, både för dig och den du hälsar på.

Tema trygghet när Bostadsbolaget fyller 80 år

Under Bostadsbolagets jubileumsår ligger stort fokus på att skapa hållbara, trygga och livfulla bostadsområden där människor trivs och känner sig hemma. Därför jobbar Bostadsbolaget lite extra med trygghetsfrågor – både genom konkreta insatser och
genom att uppmuntra till gemenskap i vardagen.

I Sverige upplever nästan var femte person ofrivillig ensamhet, något som i längden
kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa. Forskning visar att social kontakt, även i form av korta, tillfälliga möten, har stor betydelse för vårt välmående och hälsa  – och att något så enkelt som att säga hej kan motverka känslan av ensamhet, skapa trygghet och till och med förlänga livet.

Trots att många känner sig ensamma och längtar efter mer kontakt i vardagen är det lätt att känna sig osäker. Hur uppfattas det om jag säger hej? Vill folk ens prata med någon de inte känner? Det är precis det som Bostadsbolaget vill utmana. Och till den som känner sig tveksam har Carina några uppmuntrande ord:
– Världen behöver bli både tryggare och trevligare, och det kan börja med oss som bor här. Det måste inte vara i form av ord. Ett leende, en nick, eller bara ögonkontakt – det räcker långt. Då har man hälsat, på sitt sätt.

Så nästa gång du möter någon i trapphuset, på gården, eller i hissen – testa att säga hej, på ditt sätt. Det kan göra mer än du tror, både för dig och den du hälsar på.

Säg hej, det är bara en jättestor grej

Det tar knappt en sekund men kan förändra någons dag. Ett hej i trapphuset, på gården eller i hissen är kanske det enklaste vi kan ge varandra för att skapa trygghet och gemenskap i vardagen. Nu vill Bostadsbolaget hjälpa fler grannar att ta det första steget.

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Säg hej

Trivas

Tynnered

Idén är enkel, men effekten är större än man kan tro. Med Hej-kampanjen vill Bostadsbolaget bjuda in alla hyresgäster att vara med och bygga starkare gemenskap och tryggare bostadsområden, ett hej i taget. För när vi hälsar på varandra stärks inte bara relationerna mellan människor, det ökar också känslan av tillhörighet och trygghet.

Carina är en av dem som vet hur mycket ett hej kan betyda. Hon har i flera år jobbat för att stärka gemenskapen bland grannar, både tillsammans med Bostadsbolaget och på egen hand – genom kaffe, samtal och initiativ. Allt för att människor i området ska lära känna varandra lite bättre, eller åtminstone känna igen varandra.
– Jag tror att Hej-kampanjen är jättebra! Då kanske fler vågar och förstår att det inte är konstigt eller farligt att hälsa. Många är nog rädda för att sticka ut, men det är just det som behövs.

Carina säger själv att hon inte är rädd för att sticka ut, och berättar att hon för några år sedan tog initiativet och knackade på hos två barnfamiljer för att bjuda in dem till en gårdsfika – något som visade sig bli starten på något större:
– Barnen började leka, föräldrarna började prata och en vänskap växte fram. Efter det bjöd jag in några av damerna i huset till en fika också. Nu ses vi regelbundet och de har mitt nummer om de behöver hjälp med något. Det är så lite som krävs, men det betyder så mycket.

Hon berättar också om en större gårdsfika hon ordnade med bidrag från Bostadsbolaget, där hon bjöd in hela trapphuset, och över 15 personer dök upp. Samtalen flöt på och många blev kvar llängre än planerat för att de hade så trevligt. För henne är det ett bevis på att viljan finns – ibland krävs bara någon som tar initiativet.
– Det handlar inte om att alla ska bli bästa vänner, men om att inte vara främlingar för varandra. Ett leende, en nick, ett hej. Det skapar igenkänning – igenkänning öppnar upp för samtal, och samtal bygger trygghet och gemenskap, säger Carina.

 

En skylt som hänger på fönstret till en trappuppgång. På skylten står det: "Säg hej!".
Så här ser kampanjen ut – håll utkik i ditt trapphus eller i sociala medier!
Tema trygghet när Bostadsbolaget fyller 80 år

Under Bostadsbolagets jubileumsår ligger stort fokus på att skapa hållbara, trygga och livfulla bostadsområden där människor trivs och känner sig hemma. Därför jobbar Bostadsbolaget lite extra med trygghetsfrågor – både genom konkreta insatser och
genom att uppmuntra till gemenskap i vardagen.

I Sverige upplever nästan var femte person ofrivillig ensamhet, något som i längden
kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa. Forskning visar att social kontakt, även i form av korta, tillfälliga möten, har stor betydelse för vårt välmående och hälsa  – och att något så enkelt som att säga hej kan motverka känslan av ensamhet, skapa trygghet och till och med förlänga livet.

Trots att många känner sig ensamma och längtar efter mer kontakt i vardagen är det lätt att känna sig osäker. Hur uppfattas det om jag säger hej? Vill folk ens prata med någon de inte känner? Det är precis det som Bostadsbolaget vill utmana. Och till den som känner sig tveksam har Carina några uppmuntrande ord:
– Världen behöver bli både tryggare och trevligare, och det kan börja med oss som bor här. Det måste inte vara i form av ord. Ett leende, en nick, eller bara ögonkontakt – det räcker långt. Då har man hälsat, på sitt sätt.

Så nästa gång du möter någon i trapphuset, på gården, eller i hissen – testa att säga hej, på ditt sätt. Det kan göra mer än du tror, både för dig och den du hälsar på.

Tema trygghet när Bostadsbolaget fyller 80 år

Under Bostadsbolagets jubileumsår ligger stort fokus på att skapa hållbara, trygga och livfulla bostadsområden där människor trivs och känner sig hemma. Därför jobbar Bostadsbolaget lite extra med trygghetsfrågor – både genom konkreta insatser och
genom att uppmuntra till gemenskap i vardagen.

I Sverige upplever nästan var femte person ofrivillig ensamhet, något som i längden
kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa. Forskning visar att social kontakt, även i form av korta, tillfälliga möten, har stor betydelse för vårt välmående och hälsa  – och att något så enkelt som att säga hej kan motverka känslan av ensamhet, skapa trygghet och till och med förlänga livet.

Trots att många känner sig ensamma och längtar efter mer kontakt i vardagen är det lätt att känna sig osäker. Hur uppfattas det om jag säger hej? Vill folk ens prata med någon de inte känner? Det är precis det som Bostadsbolaget vill utmana. Och till den som känner sig tveksam har Carina några uppmuntrande ord:
– Världen behöver bli både tryggare och trevligare, och det kan börja med oss som bor här. Det måste inte vara i form av ord. Ett leende, en nick, eller bara ögonkontakt – det räcker långt. Då har man hälsat, på sitt sätt.

Så nästa gång du möter någon i trapphuset, på gården, eller i hissen – testa att säga hej, på ditt sätt. Det kan göra mer än du tror, både för dig och den du hälsar på.