Tag: Ett hus berättar

Ett hus lika unikt då som idag

Posted on by Ella Gruenberg
Ett hus lika unikt då som idag
Experimenthuset, en hög byggnad med många fönster och en röd dörr på entréplan.

Ett hus lika unikt då som idag

Om du besöker Modulatorsgatan 15–17 i Järnbrott möts du av ett till synes vanligt lägenhetshus, men tar du dig innanför fasaden förstår du att det är insidan som räknas i det så kallade experimenthuset.

Författare: Moa Hellqvist

Ett hus berättar

Experimenthuset

Järnbrott

Trivas

Experimenthuset byggdes 1953 efter att Bostadsbolaget anordnat en tävling där nya sätt att utforma lägenheter efterlystes. Vinnarna i tävlingen var Tage William-Olsson och hans son Anders med idén om en varierande planlösning. Med hjälp av arkitekten Lars Ågren ritade de tillsammans detta unika hus. När det var färdigt bestod lägenheterna av ett stort rum, ett lite mindre kök och ett badrum – en typisk etta. Men det som var så unikt var att den här ettan hur enkelt som helst kunde göras om till en tvåa eller en trea, och sedan gå tillbaka till en etta igen. Med hjälp av flyttbara väggar kunde varje hyresgäst själv skapa en helt ny planlösning efter sitt behov.

– Om man hade flera barn så kunde man göra extra rum och när barnen flyttade hemifrån så kunde man i stället göra om rummen till ett större vardagsrum, säger Ulf Björck som var fastighetsvärd i huset mellan 1988 och 2012.

Men det var inte bara de flyttbara väggarna som var unika för tiden. Experimenthuset, som det kallas på grund av dess innovativa lösningar, hade golvvärme i stället för element – något som var väldigt nytänkande på 50-talet.

1989–1990 gjordes det omfattande renoveringar i huset. Huset var gammalt och det var mycket som behövde fixas. Med det togs golvvärmen bort, hissar byggdes in i varje trappuppgång och de flyttbara väggarna gjordes om. De tidigare lösa, målade väggarna var nu i stället tapetserade och därför mycket svårare att flytta på. Men även efter renoveringen var lägenheterna helt unika, eftersom hyresgästerna själva fick vara med och bestämma hur deras hem skulle se ut. Ulf menar att det tack vare det är något speciellt med att bo i experimenthuset än idag – vare sig man flyttade in efter renoveringarna eller före.

– Det är en viss gemenskap i området och man känner en stolthet över att bo i ett sådant unikt hus där ingen av grannarna kan möblera likadant, säger han.

Kuriosa

Barköket

Om man var sugen på ett barkök kunde man enkelt öppna upp mellan köket och det stora rummet tack vare att väggen mellan dessa hade skjutluckor på båda sidor. Arkitekterna sägs ha tagit det öppna barköket till Sverige och alla som flyttade in i det nybyggda huset valde den sortens kök.

Bostadsbolagets tävling

Tage William-Jonsson och hans son Anders vann tävlingen 1950. Men efter vinsten behövde de Lars Ågrens hjälp för att verkligen finslipa deras idé. Därefter tog det ett par år innan huset kunde stå färdigt. Lars Ågren bodde själv i en av lägenheterna i 10 år.

Gatunamnen

I Järnbrott kan man bland annat vandra längs Antenngatan och Bild­radiogatan eller slå sig ner på Radiotorget. Dessa gatunamn hämtar sin inspiration från att en rundradio­sändarstation etablerades i området år 1950. Även Modulatorsgatan tar sitt namn från det. Modulator är nämligen den del i ett modulerat mät- eller kommunikationssystem som överför information till en bärvåg.

Kort och gott

  • Experimenthuset byggdes 1953
  • Ritat av Tage William-Jonsson, Anders William-Jonsson och Lars Ågren
  • Är unikt eftersom väggarna går att flytta på för att skapa fler eller färre rum

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Ett hus lika unikt då som idag

Om du besöker Modulatorsgatan 15–17 i Järnbrott möts du av ett till synes vanligt lägenhetshus, men tar du dig innanför fasaden förstår du att det är insidan som räknas i det så kallade experimenthuset.

Författare: Moa Hellqvist

Ett hus berättar

Experimenthuset

Järnbrott

Trivas

Experimenthuset byggdes 1953 efter att Bostadsbolaget anordnat en tävling där nya sätt att utforma lägenheter efterlystes. Vinnarna i tävlingen var Tage William-Olsson och hans son Anders med idén om en varierande planlösning. Med hjälp av arkitekten Lars Ågren ritade de tillsammans detta unika hus. När det var färdigt bestod lägenheterna av ett stort rum, ett lite mindre kök och ett badrum – en typisk etta. Men det som var så unikt var att den här ettan hur enkelt som helst kunde göras om till en tvåa eller en trea, och sedan gå tillbaka till en etta igen. Med hjälp av flyttbara väggar kunde varje hyresgäst själv skapa en helt ny planlösning efter sitt behov.

– Om man hade flera barn så kunde man göra extra rum och när barnen flyttade hemifrån så kunde man i stället göra om rummen till ett större vardagsrum, säger Ulf Björck som var fastighetsvärd i huset mellan 1988 och 2012.

Men det var inte bara de flyttbara väggarna som var unika för tiden. Experimenthuset, som det kallas på grund av dess innovativa lösningar, hade golvvärme i stället för element – något som var väldigt nytänkande på 50-talet.

1989–1990 gjordes det omfattande renoveringar i huset. Huset var gammalt och det var mycket som behövde fixas. Med det togs golvvärmen bort, hissar byggdes in i varje trappuppgång och de flyttbara väggarna gjordes om. De tidigare lösa, målade väggarna var nu i stället tapetserade och därför mycket svårare att flytta på. Men även efter renoveringen var lägenheterna helt unika, eftersom hyresgästerna själva fick vara med och bestämma hur deras hem skulle se ut. Ulf menar att det tack vare det är något speciellt med att bo i experimenthuset än idag – vare sig man flyttade in efter renoveringarna eller före.

– Det är en viss gemenskap i området och man känner en stolthet över att bo i ett sådant unikt hus där ingen av grannarna kan möblera likadant, säger han.

Kuriosa

Barköket

Om man var sugen på ett barkök kunde man enkelt öppna upp mellan köket och det stora rummet tack vare att väggen mellan dessa hade skjutluckor på båda sidor. Arkitekterna sägs ha tagit det öppna barköket till Sverige och alla som flyttade in i det nybyggda huset valde den sortens kök.

Bostadsbolagets tävling

Tage William-Jonsson och hans son Anders vann tävlingen 1950. Men efter vinsten behövde de Lars Ågrens hjälp för att verkligen finslipa deras idé. Därefter tog det ett par år innan huset kunde stå färdigt. Lars Ågren bodde själv i en av lägenheterna i 10 år.

Gatunamnen

I Järnbrott kan man bland annat vandra längs Antenngatan och Bild­radiogatan eller slå sig ner på Radiotorget. Dessa gatunamn hämtar sin inspiration från att en rundradio­sändarstation etablerades i området år 1950. Även Modulatorsgatan tar sitt namn från det. Modulator är nämligen den del i ett modulerat mät- eller kommunikationssystem som överför information till en bärvåg.

Kort och gott

  • Experimenthuset byggdes 1953
  • Ritat av Tage William-Jonsson, Anders William-Jonsson och Lars Ågren
  • Är unikt eftersom väggarna går att flytta på för att skapa fler eller färre rum

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Framtiden är ljus på Friskväderstorget

Posted on by Ella Gruenberg
Framtiden är ljus på Friskväderstorget
En flygbild av Skivhuset i Biskopsgården, som är ett högt lägenhetshus med färgglada solpaneler.

Framtiden är ljus på Friskväderstorget

2010 utnämndes skivhuset på Friskväderstorget till Göteborgs fulaste hus. Men där historien en gång handlade om tråkiga och slitna fasader, handlar den idag om innovation, konst och framtidstro.

Författare: Minéa Palm

Ett hus berättar

Norra Biskopsgården

Trivas

Huset har länge varit omtalat för sin fasad i grå betong med rödbruna plåtpartier. Beläget på en höjd syns det över hela området och har blivit ett tydligt landmärke i Norra Biskopsgården. Med tiden har både fastigheten och området förändrats och förnyats.
– Det har hänt en hel del med huset både invändigt och utvändigt sedan Bostadsbolaget tog över det 2017. Den mest uppmärksammade förändringen är helt klart solcellsfasaden. Den är jättefin, säger Johan, som är fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Sedan panelerna installerades på husets gavel har de blivit den nya snackisen i området. Till skillnad från traditionella solceller, som oftast sitter på tak och sällan syns, är de här panelerna integrerade i fasaden och utformade med ett unikt mönster. Solcellsdesign är fortfarande relativt ovanligt och väcker därför nyfikenhet bland de som går förbi. Panelerna på gaveln kompletteras av solceller på taket – det är oftast mest effektivt att placera dem där eftersom solen lyser uppifrån. Men här fungerar även fasadpanelen väldigt bra, då husväggen vetter rakt mot söder. Utöver dekorativa solceller pryds byggnaden av en ljusgestaltning av konstnären Aleksandra Stratimirovic, som bidrar till trivsel kring Friskväderstorget genom att lysa upp tidiga morgnar och sena kvällar.

Bostadsbolagets fastighetsvärd Johan står framför Skivhuset i Biskopsgården med glasögon på.
Johan, fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Ett område i förändring

Utvecklingen stannar inte vid huset. Torget och omgivningarna i Biskopsgården är en del av Göteborg Stads större vision om Trädgårdsstaden – en stadsbyggnadsidé där täthet och grönska balanseras för att skapa trygga och trevliga bostadsområden. I Biskopsgården finns stora ytor, gröna stråk och närhet till naturen, och här vill staden bygga vidare på det som redan finns. Med nya bostäder, bättre service och tryggare mötesplatser ska området växa och formas till en modern trädgårdsstad.
– Friskväderstorget är unikt – kuperat och högt med fin utsikt och Svarte Mosse strax intill. På sikt planeras en utveckling av torget och redan i höst påbörjas bland annat anpassningar för ett nytt bibliotek, vilket känns väldigt roligt. I Biskopsgården finns mycket yta, vilket ger utrymme att förtäta, men det ska göras på ett begåvat sätt – både genom att skapa nya miljöer som delvis överträffar de gamla och samtidigt förbättra det som redan finns, säger
Niklas, områdesutvecklare på Bostadsbolaget.

En stor byggnad med en skylt där det står "Du är drömmen, du är längtan, du är guld".
Ljusgestaltning av konstnären Aleksandra Stratimirovic.
En stor byggnad med en skylt där det står "Du är drömmen, du är längtan, du är guld".

Solcellsfakta

Panelerna är uppbyggda av moduler med tryckta färgfält som kombineras i ett mosaikmönster
inspirerat av nordafrikanska kakelmönster och svensk folklore. Tillsammans med solcellerna på husets tak produceras cirka 145 kW, vilket täcker det mesta av den el som förbrukas i husets gemensamma ytor.

Ljusa ord

Aleksandra Stratimirovic är konstnären bakom det lysande budskapet. Hon föddes 1968 i Serbien och är utbildad vid glas- och keramiklinjen vid Konsthögskolan i Belgrad samt
i ljusdesign vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Landmärke

Det har hänt en hel del med huset både invändigt och utvändigt sedan Bostadsbolaget tog över det 2017. Den mest uppmärksammade förändringen är helt klart solcellsfasaden. Den är jättefin, säger Johan, som är fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Kort och gott om Skivhuset
  • Huset byggdes 1959–1960
  • 140 lägenheter fördelade på sju våningar
  • Representerar efterkrigstidens folkhemsarkitektur: modernistiskt, funktionellt och enkelt

Kort och gott om Skivhuset

  • Huset byggdes 1959–1960
  • 140 lägenheter fördelade på sju våningar
  • Representerar efterkrigstidens folkhemsarkitektur: modernistiskt, funktionellt och enkelt

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Framtiden är ljus på Friskväderstorget

2010 utnämndes skivhuset på Friskväderstorget till Göteborgs fulaste hus. Men där historien en gång handlade om tråkiga och slitna fasader, handlar den idag om innovation, konst och framtidstro.

Författare: Minéa Palm

Ett hus berättar

Norra Biskopsgården

Trivas

Huset har länge varit omtalat för sin fasad i grå betong med rödbruna plåtpartier. Beläget på en höjd syns det över hela området och har blivit ett tydligt landmärke i Norra Biskopsgården. Med tiden har både fastigheten och området förändrats och förnyats.
– Det har hänt en hel del med huset både invändigt och utvändigt sedan Bostadsbolaget tog över det 2017. Den mest uppmärksammade förändringen är helt klart solcellsfasaden. Den är jättefin, säger Johan, som är fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Sedan panelerna installerades på husets gavel har de blivit den nya snackisen i området. Till skillnad från traditionella solceller, som oftast sitter på tak och sällan syns, är de här panelerna integrerade i fasaden och utformade med ett unikt mönster. Solcellsdesign är fortfarande relativt ovanligt och väcker därför nyfikenhet bland de som går förbi. Panelerna på gaveln kompletteras av solceller på taket – det är oftast mest effektivt att placera dem där eftersom solen lyser uppifrån. Men här fungerar även fasadpanelen väldigt bra, då husväggen vetter rakt mot söder. Utöver dekorativa solceller pryds byggnaden av en ljusgestaltning av konstnären Aleksandra Stratimirovic, som bidrar till trivsel kring Friskväderstorget genom att lysa upp tidiga morgnar och sena kvällar.

Bostadsbolagets fastighetsvärd Johan står framför Skivhuset i Biskopsgården med glasögon på.
Johan, fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Ett område i förändring

Utvecklingen stannar inte vid huset. Torget och omgivningarna i Biskopsgården är en del av Göteborg Stads större vision om Trädgårdsstaden – en stadsbyggnadsidé där täthet och grönska balanseras för att skapa trygga och trevliga bostadsområden. I Biskopsgården finns stora ytor, gröna stråk och närhet till naturen, och här vill staden bygga vidare på det som redan finns. Med nya bostäder, bättre service och tryggare mötesplatser ska området växa och formas till en modern trädgårdsstad.
– Friskväderstorget är unikt – kuperat och högt med fin utsikt och Svarte Mosse strax intill. På sikt planeras en utveckling av torget och redan i höst påbörjas bland annat anpassningar för ett nytt bibliotek, vilket känns väldigt roligt. I Biskopsgården finns mycket yta, vilket ger utrymme att förtäta, men det ska göras på ett begåvat sätt – både genom att skapa nya miljöer som delvis överträffar de gamla och samtidigt förbättra det som redan finns, säger
Niklas, områdesutvecklare på Bostadsbolaget.

En stor byggnad med en skylt där det står "Du är drömmen, du är längtan, du är guld".
Ljusgestaltning av konstnären Aleksandra Stratimirovic.
En stor byggnad med en skylt där det står "Du är drömmen, du är längtan, du är guld".

Solcellsfakta

Panelerna är uppbyggda av moduler med tryckta färgfält som kombineras i ett mosaikmönster
inspirerat av nordafrikanska kakelmönster och svensk folklore. Tillsammans med solcellerna på husets tak produceras cirka 145 kW, vilket täcker det mesta av den el som förbrukas i husets gemensamma ytor.

Ljusa ord

Aleksandra Stratimirovic är konstnären bakom det lysande budskapet. Hon föddes 1968 i Serbien och är utbildad vid glas- och keramiklinjen vid Konsthögskolan i Belgrad samt
i ljusdesign vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Landmärke

Det har hänt en hel del med huset både invändigt och utvändigt sedan Bostadsbolaget tog över det 2017. Den mest uppmärksammade förändringen är helt klart solcellsfasaden. Den är jättefin, säger Johan, som är fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Kort och gott om Skivhuset
  • Huset byggdes 1959–1960
  • 140 lägenheter fördelade på sju våningar
  • Representerar efterkrigstidens folkhemsarkitektur: modernistiskt, funktionellt och enkelt

Kort och gott om Skivhuset

  • Huset byggdes 1959–1960
  • 140 lägenheter fördelade på sju våningar
  • Representerar efterkrigstidens folkhemsarkitektur: modernistiskt, funktionellt och enkelt

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

En pärla i Hammarkullens grönska

Posted on by
En pärla i Hammarkullens grönska

En pärla i Hammarkullens grönska

Bara ett stenkast från Hammarkulletorget ligger Sandeslätt. Ett område som få utanför Hammarkullen känner till, men som de boende håller nära hjärtat.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Hammarkullen

Trivas

Sandeslätt byggdes som en del av miljonprogrammet i slutet av 60-talet och med sina välskötta gårdar, lekplatser och relativt låga hus skiljer det sig från människors vanliga bild av Hammarkullen och andra stadsdelar som byggdes vid den här tiden.
– På Sandeslätt har vi alltid varit väldigt stolta över våra gårdar och här finns en underbar miljö för barn med stora grönområden, skog, porlande bäckar och närhet till Lärjeån, berättar Marie som flyttade hit 1984.
Redan då hade Hammarkullen börjat få den mångkulturella prägel som området är känt för idag. Något som Marie alltid tyckt varit en styrka:
– Det finns så mycket gemenskap och kärlek här. Folk pratar väldigt mycket med sina grannar, stannar och frågar hur det är, hejar från balkongerna och bjuder gärna in till fika. Det gör att du känner dig både trygg och glad.

 

Maries dotter Ida håller med. Hon är född och uppvuxen i Sandeslätt och när hon själv skaffade barn var det självklart att bo kvar. Här har de familj och vänner runt knuten, det är nära till naturen och barnen får lära känna andra kulturer.
– Jag är jättetacksam för min uppväxt här. Det finns alltid någon att gå hem till om föräldrarna inte är hemma och att vi som bor här kommer från olika bakgrund tror jag bara är positivt. Det bidrar till nyfikenhet, spännande samtal och att vi är mer öppna för olikheter. I Hammarkullen är man helt enkelt väldigt social, säger Ida.
Marie och Ida är också överens om att mycket förändrats i Hammarkullen. Förr kunde det vara en hel del klotter, brända bänkar och skräp. Idag upplever de att allt är lugnare och mer välskött och att de boende verkligen anstränger sig för att hålla ordning och skapa en trivsam miljö. Som Hammarkullebo vill man känna sig stolt, precis som Marie:
– Jag brukar säga att jag vill dö i Hammarkullen. Och det beror på att det är så härligt att bo här. Det finns inga barriärer mellan människor och du känner dig fri.

muralmålning

Kort och gott om Sandeslätt
  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Kort och gott om Sandeslätt

  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Hammarkullebor

2016 köpte Bostadsbolaget ut den sista privata hyresvärden i området. Sedan dess har vi jobbat systematiskt tillsammans med de boende för att minska segregationen, öka tryggheten och bygga gemenskap. I dag känner allt fler sig stolta över att kalla sig Hammarkullebor.

Självförsörjande stadsdel

Hammarkullen byggdes 1968–1972 på en kuperad bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring 2 700 lägenheter uppfördes i flerbostadshus och småhus, enligt modellen för ABC-staden. Hammarkullen var från början tänkt att fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och ett centrum med service och kontor.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

En pärla i Hammarkullens grönska

Bara ett stenkast från Hammarkulletorget ligger Sandeslätt. Ett område som få utanför Hammarkullen känner till, men som de boende håller nära hjärtat.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Hammarkullen

Trivas

Sandeslätt byggdes som en del av miljonprogrammet i slutet av 60-talet och med sina välskötta gårdar, lekplatser och relativt låga hus skiljer det sig från människors vanliga bild av Hammarkullen och andra stadsdelar som byggdes vid den här tiden.
– På Sandeslätt har vi alltid varit väldigt stolta över våra gårdar och här finns en underbar miljö för barn med stora grönområden, skog, porlande bäckar och närhet till Lärjeån, berättar Marie som flyttade hit 1984.
Redan då hade Hammarkullen börjat få den mångkulturella prägel som området är känt för idag. Något som Marie alltid tyckt varit en styrka:
– Det finns så mycket gemenskap och kärlek här. Folk pratar väldigt mycket med sina grannar, stannar och frågar hur det är, hejar från balkongerna och bjuder gärna in till fika. Det gör att du känner dig både trygg och glad.

 

Maries dotter Ida håller med. Hon är född och uppvuxen i Sandeslätt och när hon själv skaffade barn var det självklart att bo kvar. Här har de familj och vänner runt knuten, det är nära till naturen och barnen får lära känna andra kulturer.
– Jag är jättetacksam för min uppväxt här. Det finns alltid någon att gå hem till om föräldrarna inte är hemma och att vi som bor här kommer från olika bakgrund tror jag bara är positivt. Det bidrar till nyfikenhet, spännande samtal och att vi är mer öppna för olikheter. I Hammarkullen är man helt enkelt väldigt social, säger Ida.
Marie och Ida är också överens om att mycket förändrats i Hammarkullen. Förr kunde det vara en hel del klotter, brända bänkar och skräp. Idag upplever de att allt är lugnare och mer välskött och att de boende verkligen anstränger sig för att hålla ordning och skapa en trivsam miljö. Som Hammarkullebo vill man känna sig stolt, precis som Marie:
– Jag brukar säga att jag vill dö i Hammarkullen. Och det beror på att det är så härligt att bo här. Det finns inga barriärer mellan människor och du känner dig fri.

muralmålning
Kort och gott om Sandeslätt
  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Kort och gott om Sandeslätt

  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Hammarkullebor

2016 köpte Bostadsbolaget ut den sista privata hyresvärden i området. Sedan dess har vi jobbat systematiskt tillsammans med de boende för att minska segregationen, öka tryggheten och bygga gemenskap. I dag känner allt fler sig stolta över att kalla sig Hammarkullebor.

Självförsörjande stadsdel

Hammarkullen byggdes 1968–1972 på en kuperad bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring 2 700 lägenheter uppfördes i flerbostadshus och småhus, enligt modellen för ABC-staden. Hammarkullen var från början tänkt att fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och ett centrum med service och kontor.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.