Ren omtanke på Bredfjällsgatan

Ren omtanke på Bredfjällsgatan
En kvinna som står i skogen med händerna på höfterna.

Ren omtanke på Bredfjällsgatan

Sista fredagen i varje månad blir det extra helgfint på  Bredfjällsgatan i Hammarkullen. Hyresgästen Jessica drar ihop vänner och grannar för att plocka skärp runt husen.
– Vi vill lära barnen att ta ansvar, säger hon.

Författare: Gustaf Höök Fotograf: Daniel Petersson

Bredfjällsgatan

Hammarkullen

Trivas

Det blåser ljumma försommarvindar i Hammarkullen och eftermiddagssolen värmer. Barn i olika åldrar stimmar vid parkleken strax bredvid torget och några pojkar spelar fotboll på den lilla konstgräsplanen. Även vid Fixoteket hörs barnskratt. Hit kommer människor i vanliga fall för att låna verktyg, byta klädesplagg eller kanske få någon liten möbel eller pryl reparerad.
De som nu samlats på gården sätter dock på sig elastiska trädgårdshandskar och tar varsin griptång och svart plastsäck. Det är dags att plocka skräp.
– Hemma i Peru höll jag på med mycket volontärarbete genom Världsmissions samfundet Guds församling, som jag är medlem i. För fem år sedan flyttade jag till Sverige och har saknat att vara volontär, säger Jessica, som bor hos Bostadsbolaget på Bredfjällsgatan.

Hon berättar hur hon resonerade:
– Jag tänkte: ”vad kan jag göra för positiv sak i mitt område?”. I min kyrka bryr vi oss mycket om miljön. Vi vill ta hand om jorden till nästa generation.
I februari drog Jessica därför igång frivilligstädningen Rena gator tillsammans med några grannar och vänner från församlingen. Sista fredagen varje månad samlas man för att plocka skräp på några gårdar på Bredfjällsgatan. Mellan tio och femton personer i blandade åldrar brukar dyka upp.
– Vi vill lära barnen att ta ansvar och att inte skräpa ner. När vi går runt i området händer det att människor frågar vad vi gör. När vi förklarar är de jättetacksamma. Några har sagt ”berätta när ni gör det här nästa gång, så kommer jag”, säger Jessica.

Hon tar med sig femårige sonen Mattias och börjar plocka skräp på andra sidan huset, nedanför lekplatsen och pallkragarna. De andra skräpplockarna rör sig i lite olika riktningar och efter en timme i solen åter vänder alla med säckar, som nu innehåller bland annat godispapper, förpackningar och läskburkar.

Bostadsbolaget och Fixoteket, som lånat ut städutrustning, bjuder på kaffe, smörgåsar och kakor och känslan av att ha uträttat något bra hänger i luften. Ahmed är utvecklingsledare på Bostadsbolaget och för dagen även skräpplockare. Han sätter ord på något många av de församlade säkert känner.
– Detta visar på kraften som finns i Hammarkullen, att hyresgäster bryr sig om sitt område, säger han. En person som Jessica blir en naturlig förbild i området. Ideellt arbete är värdefullt och något vi gärna stöttar.

En kvinna i en park med en sopborste och en påse.
Ulrika jobbar på Öppna förskolan Hammarkullen och hyllar initiativet från Jessica. ”Särskilt att det involverar både barn och vuxna”, säger hon.
En kvinna som står i skogen med händerna på höfterna.
Jessica hoppas att hennes församling kan arrangera ännu mer volontärarbete.

Ren omtanke på Bredfjällsgatan

Sista fredagen i varje månad blir det extra helgfint på  Bredfjällsgatan i Hammarkullen. Hyresgästen Jessica drar ihop vänner och grannar för att plocka skärp runt husen.
– Vi vill lära barnen att ta ansvar, säger hon.

Författare: Gustaf Höök Fotograf: Daniel Petersson

Bredfjällsgatan

Hammarkullen

Trivas

Det blåser ljumma försommarvindar i Hammarkullen och eftermiddagssolen värmer. Barn i olika åldrar stimmar vid parkleken strax bredvid torget och några pojkar spelar fotboll på den lilla konstgräsplanen. Även vid Fixoteket hörs barnskratt. Hit kommer människor i vanliga fall för att låna verktyg, byta klädesplagg eller kanske få någon liten möbel eller pryl reparerad.
De som nu samlats på gården sätter dock på sig elastiska trädgårdshandskar och tar varsin griptång och svart plastsäck. Det är dags att plocka skräp.
– Hemma i Peru höll jag på med mycket volontärarbete genom Världsmissions samfundet Guds församling, som jag är medlem i. För fem år sedan flyttade jag till Sverige och har saknat att vara volontär, säger Jessica, som bor hos Bostadsbolaget på Bredfjällsgatan.

Hon berättar hur hon resonerade:
– Jag tänkte: ”vad kan jag göra för positiv sak i mitt område?”. I min kyrka bryr vi oss mycket om miljön. Vi vill ta hand om jorden till nästa generation.
I februari drog Jessica därför igång frivilligstädningen Rena gator tillsammans med några grannar och vänner från församlingen. Sista fredagen varje månad samlas man för att plocka skräp på några gårdar på Bredfjällsgatan. Mellan tio och femton personer i blandade åldrar brukar dyka upp.
– Vi vill lära barnen att ta ansvar och att inte skräpa ner. När vi går runt i området händer det att människor frågar vad vi gör. När vi förklarar är de jättetacksamma. Några har sagt ”berätta när ni gör det här nästa gång, så kommer jag”, säger Jessica.

Hon tar med sig femårige sonen Mattias och börjar plocka skräp på andra sidan huset, nedanför lekplatsen och pallkragarna. De andra skräpplockarna rör sig i lite olika riktningar och efter en timme i solen åter vänder alla med säckar, som nu innehåller bland annat godispapper, förpackningar och läskburkar.

Bostadsbolaget och Fixoteket, som lånat ut städutrustning, bjuder på kaffe, smörgåsar och kakor och känslan av att ha uträttat något bra hänger i luften. Ahmed är utvecklingsledare på Bostadsbolaget och för dagen även skräpplockare. Han sätter ord på något många av de församlade säkert känner.
– Detta visar på kraften som finns i Hammarkullen, att hyresgäster bryr sig om sitt område, säger han. En person som Jessica blir en naturlig förbild i området. Ideellt arbete är värdefullt och något vi gärna stöttar.

En kvinna i en park med en sopborste och en påse.
Ulrika jobbar på Öppna förskolan Hammarkullen och hyllar initiativet från Jessica. ”Särskilt att det involverar både barn och vuxna”, säger hon.
En kvinna som står i skogen med händerna på höfterna.
Jessica hoppas att hennes församling kan arrangera ännu mer volontärarbete.

Bli trapphusvärd i Hammarkullen

Bli trapphusvärd i Hammarkullen

Bli trapphusvärd!

Nu söker vi dig som vill ansvara för att skapa trivsel och gemenskap bland grannarna i ditt trapphus.

Hammarkullen

Hyresgäst

Trapphusvärd är en frivillig insats och du väljer själv vad du vill
fokusera på. Bostadsbolaget står för allt material du behöver
och guidar dig när du behöver stöd.

Några förslag på vad du kan göra som trapphusvärd är:

• ansvara för plantering utanför entrén eller på gården
• hjälpa till att hålla ordning i trapphuset och de gemensamma utrymmena
• planera gårdsaktiviteter för dig och dina grannar

Anmäl ditt intresse

Skriv ditt namn, adress och telefonnummer till oss på:

utvecklinghammarkullen@bostadsbolaget.se

Vi kontaktar dig för vidare information.

Bli trapphusvärd!

Nu söker vi dig som vill ansvara för att skapa trivsel och gemenskap bland grannarna i ditt trapphus.

Hammarkullen

Hyresgäst

Trapphusvärd är en frivillig insats och du väljer själv vad du vill
fokusera på. Bostadsbolaget står för allt material du behöver
och guidar dig när du behöver stöd.

Några förslag på vad du kan göra som trapphusvärd är:

• ansvara för plantering utanför entrén eller på gården
• hjälpa till att hålla ordning i trapphuset och de gemensamma utrymmena
• planera gårdsaktiviteter för dig och dina grannar

Anmäl ditt intresse

Skriv ditt namn, adress och telefonnummer till oss på:

utvecklinghammarkullen@bostadsbolaget.se

Vi kontaktar dig för vidare information.

Handslag för Hammarkullen

Handslag för Hammarkullen
En flygbild av Hammarkulletorget.

Handslag för Hammarkullen

I december 2025 tecknades ett Handslag för Hammarkullen. Det är Astra Zeneca, Business Region Göteborg, Göteborg & Co, Skanska Sverige och Framtidenkoncernen (genom Bostadsbolaget) som går ihop för att arbeta mot en positiv och långsiktig utveckling i stadsdelen.

Författare: Minéa Palm

Hammarkullen

Social hållbarhet

Trivas

– Vi har jobbat för att Göteborg inte ska ha några utsatta områden i några år nu, och från vår koncern finns det en strategi som är särskilt fokuserad på våra utvecklingsområden. Hammarkullen har jättemånga styrkor och stort engagemang, men vi ser fortfarande mycket utmaningar kring skolresultat. Vi har också lägre sysselsättningsgrad i Hammarkullen än Göteborg i snitt – vilket vi har i alla våra utvecklingsområden, säger Liza, tillförordnad avdelningschef för Social Hållbarhet på Bostadsbolaget.

Hon förklarar att Handslag för Hammarkullen kommer ha särskilt fokus på barn och unga. Syftet är att stärka deras chanser att lyckas i skolan och erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter, för att förbättra möjligheter till jobb och egenförsörjning i framtiden:
– Målet är bland annat att Hammarkullen ska nå Göteborgssnittet för gymnasiebehörighet, sysselsättning och företagande. Och på sikt så ska det inte längre klassas som särskilt utsatt.

Sedan tidigare finns det handslag för tre områden i staden – Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön. Hammarkullen blir nu det fjärde. Handslagen är ett samarbete mellan näringsliv, stad och fastighetsägare för att bidra till en positiv områdesutveckling. De fokuserar på utbildning, jobb, företagande och framtidstro, i kombination med stärkt trygghet och inkludering.
– Framtidstro grundläggs tidigt, därför börjar vi med barnen och ungdomarna. Men för att lyckas behöver vi även ha de vuxna med oss. Det kan handla om allt från stöd att komma ut i arbetslivet till att vara ett tryggt bollplank för sina barn i deras vägval framåt. Vi har redan en nära dialog med skolan för att ringa in de faktiska behoven. Näringslivet kan bidra med konkreta vägar in i det framtida arbetslivet genom till exempel praktikplatser och studiebesök. Det viktiga är att vi samordnar oss innan vi sätter igång, så att varje pusselbit hamnar rätt. Vår roll är att skapa nya kontaktytor och vara länken som krokar arm med dem som redan gör skillnad, så att våra olika styrkor kompletterar varandra, säger Lena, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg.

Liza berättar att arbetet i Hammarkullen startar i vår och att aktörerna tar med sig viktiga insikter och erfarenheter från tidigare handslag – vilket ger en stabil grund för det fortsatta initiativet:
– Vi ser fram emot att bygga en tydlig struktur och etablera rutiner för arbetet under våren och hela 2026. Tillsammans har vi alla förutsättningar att göra skillnad.

– Vi har lärt oss att förtroende tar tid att bygga och att verklig skillnad kräver att vi är konkreta och närvarande. De bästa lösningarna kommer alltid från dem som faktiskt bor och verkar i området. Vi ser att vi gör störst nytta som ”möjliggörare” – genom att bidra med struktur, nätverk och resurser. Detta är en långsiktig satsning för ett hållbart Göteborg. Vi börjar med skolan och gymnasiebehörigheten, då det är en avgörande faktor för en god framtid. Genom att vara uthålliga och arbeta metodiskt skapar vi en förändring som håller över tid, säger Lena.

Hon understryker:
– Ingen av oss kan skapa verklig förändring helt på egen hand. Genom Handslaget samlar vi stora aktörer för att tillsammans med lokala krafter öppna nya möjligheter för både unga och vuxna. För oss är det avgörande att gå in med ödmjukhet och lyssna på dem som känner området bäst – det är så vi kan förstärka det som faktiskt fungerar och bidra till jämnare livsvillkor i hela vår stad.

En kvinna i svart jacka och vit skjorta.
Liza, tillförordnad avdelningschef för Social Hållbarhet på Bostadsbolaget.
En kvinna ler in i kameran.
Lena, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg.

Fakta om handslagen

  • Handslagen är ett samarbete mellan näringsliv, stad och fastighetsägare för att bidra till en positiv områdesutveckling.
  • Det finns handslag för fyra områden i staden – Hammarkullen, Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön.

Handslag för Hammarkullen

I december 2025 tecknades ett Handslag för Hammarkullen. Det är Astra Zeneca, Business Region Göteborg, Göteborg & Co, Skanska Sverige och Framtidenkoncernen (genom Bostadsbolaget) som går ihop för att arbeta mot en positiv och långsiktig utveckling i stadsdelen.

Författare: Minéa Palm

Hammarkullen

Social hållbarhet

Trivas

– Vi har jobbat för att Göteborg inte ska ha några utsatta områden i några år nu, och från vår koncern finns det en strategi som är särskilt fokuserad på våra utvecklingsområden. Hammarkullen har jättemånga styrkor och stort engagemang, men vi ser fortfarande mycket utmaningar kring skolresultat. Vi har också lägre sysselsättningsgrad i Hammarkullen än Göteborg i snitt – vilket vi har i alla våra utvecklingsområden, säger Liza, tillförordnad avdelningschef för Social Hållbarhet på Bostadsbolaget.

Hon förklarar att Handslag för Hammarkullen kommer ha särskilt fokus på barn och unga. Syftet är att stärka deras chanser att lyckas i skolan och erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter, för att förbättra möjligheter till jobb och egenförsörjning i framtiden:
– Målet är bland annat att Hammarkullen ska nå Göteborgssnittet för gymnasiebehörighet, sysselsättning och företagande. Och på sikt så ska det inte längre klassas som särskilt utsatt.

Sedan tidigare finns det handslag för tre områden i staden – Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön. Hammarkullen blir nu det fjärde. Handslagen är ett samarbete mellan näringsliv, stad och fastighetsägare för att bidra till en positiv områdesutveckling. De fokuserar på utbildning, jobb, företagande och framtidstro, i kombination med stärkt trygghet och inkludering.
– Framtidstro grundläggs tidigt, därför börjar vi med barnen och ungdomarna. Men för att lyckas behöver vi även ha de vuxna med oss. Det kan handla om allt från stöd att komma ut i arbetslivet till att vara ett tryggt bollplank för sina barn i deras vägval framåt. Vi har redan en nära dialog med skolan för att ringa in de faktiska behoven. Näringslivet kan bidra med konkreta vägar in i det framtida arbetslivet genom till exempel praktikplatser och studiebesök. Det viktiga är att vi samordnar oss innan vi sätter igång, så att varje pusselbit hamnar rätt. Vår roll är att skapa nya kontaktytor och vara länken som krokar arm med dem som redan gör skillnad, så att våra olika styrkor kompletterar varandra, säger Lena, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg.

Liza berättar att arbetet i Hammarkullen startar i vår och att aktörerna tar med sig viktiga insikter och erfarenheter från tidigare handslag – vilket ger en stabil grund för det fortsatta initiativet:
– Vi ser fram emot att bygga en tydlig struktur och etablera rutiner för arbetet under våren och hela 2026. Tillsammans har vi alla förutsättningar att göra skillnad.

– Vi har lärt oss att förtroende tar tid att bygga och att verklig skillnad kräver att vi är konkreta och närvarande. De bästa lösningarna kommer alltid från dem som faktiskt bor och verkar i området. Vi ser att vi gör störst nytta som ”möjliggörare” – genom att bidra med struktur, nätverk och resurser. Detta är en långsiktig satsning för ett hållbart Göteborg. Vi börjar med skolan och gymnasiebehörigheten, då det är en avgörande faktor för en god framtid. Genom att vara uthålliga och arbeta metodiskt skapar vi en förändring som håller över tid, säger Lena.

Hon understryker:
– Ingen av oss kan skapa verklig förändring helt på egen hand. Genom Handslaget samlar vi stora aktörer för att tillsammans med lokala krafter öppna nya möjligheter för både unga och vuxna. För oss är det avgörande att gå in med ödmjukhet och lyssna på dem som känner området bäst – det är så vi kan förstärka det som faktiskt fungerar och bidra till jämnare livsvillkor i hela vår stad.

En kvinna i svart jacka och vit skjorta.
Liza, tillförordnad avdelningschef för Social Hållbarhet på Bostadsbolaget.
En kvinna ler in i kameran.
Lena, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg.

Fakta om handslagen

  • Handslagen är ett samarbete mellan näringsliv, stad och fastighetsägare för att bidra till en positiv områdesutveckling.
  • Det finns handslag för fyra områden i staden – Hammarkullen, Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön.

En pärla i Hammarkullens grönska

En pärla i Hammarkullens grönska

En pärla i Hammarkullens grönska

Bara ett stenkast från Hammarkulletorget ligger Sandeslätt. Ett område som få utanför Hammarkullen känner till, men som de boende håller nära hjärtat.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Hammarkullen

Trivas

Sandeslätt byggdes som en del av miljonprogrammet i slutet av 60-talet och med sina välskötta gårdar, lekplatser och relativt låga hus skiljer det sig från människors vanliga bild av Hammarkullen och andra stadsdelar som byggdes vid den här tiden.
– På Sandeslätt har vi alltid varit väldigt stolta över våra gårdar och här finns en underbar miljö för barn med stora grönområden, skog, porlande bäckar och närhet till Lärjeån, berättar Marie som flyttade hit 1984.
Redan då hade Hammarkullen börjat få den mångkulturella prägel som området är känt för idag. Något som Marie alltid tyckt varit en styrka:
– Det finns så mycket gemenskap och kärlek här. Folk pratar väldigt mycket med sina grannar, stannar och frågar hur det är, hejar från balkongerna och bjuder gärna in till fika. Det gör att du känner dig både trygg och glad.

 

Maries dotter Ida håller med. Hon är född och uppvuxen i Sandeslätt och när hon själv skaffade barn var det självklart att bo kvar. Här har de familj och vänner runt knuten, det är nära till naturen och barnen får lära känna andra kulturer.
– Jag är jättetacksam för min uppväxt här. Det finns alltid någon att gå hem till om föräldrarna inte är hemma och att vi som bor här kommer från olika bakgrund tror jag bara är positivt. Det bidrar till nyfikenhet, spännande samtal och att vi är mer öppna för olikheter. I Hammarkullen är man helt enkelt väldigt social, säger Ida.
Marie och Ida är också överens om att mycket förändrats i Hammarkullen. Förr kunde det vara en hel del klotter, brända bänkar och skräp. Idag upplever de att allt är lugnare och mer välskött och att de boende verkligen anstränger sig för att hålla ordning och skapa en trivsam miljö. Som Hammarkullebo vill man känna sig stolt, precis som Marie:
– Jag brukar säga att jag vill dö i Hammarkullen. Och det beror på att det är så härligt att bo här. Det finns inga barriärer mellan människor och du känner dig fri.

muralmålning
Kort och gott om Sandeslätt
  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Kort och gott om Sandeslätt

  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Hammarkullebor

2016 köpte Bostadsbolaget ut den sista privata hyresvärden i området. Sedan dess har vi jobbat systematiskt tillsammans med de boende för att minska segregationen, öka tryggheten och bygga gemenskap. I dag känner allt fler sig stolta över att kalla sig Hammarkullebor.

Självförsörjande stadsdel

Hammarkullen byggdes 1968–1972 på en kuperad bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring 2 700 lägenheter uppfördes i flerbostadshus och småhus, enligt modellen för ABC-staden. Hammarkullen var från början tänkt att fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och ett centrum med service och kontor.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

En pärla i Hammarkullens grönska

Bara ett stenkast från Hammarkulletorget ligger Sandeslätt. Ett område som få utanför Hammarkullen känner till, men som de boende håller nära hjärtat.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Hammarkullen

Trivas

Sandeslätt byggdes som en del av miljonprogrammet i slutet av 60-talet och med sina välskötta gårdar, lekplatser och relativt låga hus skiljer det sig från människors vanliga bild av Hammarkullen och andra stadsdelar som byggdes vid den här tiden.
– På Sandeslätt har vi alltid varit väldigt stolta över våra gårdar och här finns en underbar miljö för barn med stora grönområden, skog, porlande bäckar och närhet till Lärjeån, berättar Marie som flyttade hit 1984.
Redan då hade Hammarkullen börjat få den mångkulturella prägel som området är känt för idag. Något som Marie alltid tyckt varit en styrka:
– Det finns så mycket gemenskap och kärlek här. Folk pratar väldigt mycket med sina grannar, stannar och frågar hur det är, hejar från balkongerna och bjuder gärna in till fika. Det gör att du känner dig både trygg och glad.

 

Maries dotter Ida håller med. Hon är född och uppvuxen i Sandeslätt och när hon själv skaffade barn var det självklart att bo kvar. Här har de familj och vänner runt knuten, det är nära till naturen och barnen får lära känna andra kulturer.
– Jag är jättetacksam för min uppväxt här. Det finns alltid någon att gå hem till om föräldrarna inte är hemma och att vi som bor här kommer från olika bakgrund tror jag bara är positivt. Det bidrar till nyfikenhet, spännande samtal och att vi är mer öppna för olikheter. I Hammarkullen är man helt enkelt väldigt social, säger Ida.
Marie och Ida är också överens om att mycket förändrats i Hammarkullen. Förr kunde det vara en hel del klotter, brända bänkar och skräp. Idag upplever de att allt är lugnare och mer välskött och att de boende verkligen anstränger sig för att hålla ordning och skapa en trivsam miljö. Som Hammarkullebo vill man känna sig stolt, precis som Marie:
– Jag brukar säga att jag vill dö i Hammarkullen. Och det beror på att det är så härligt att bo här. Det finns inga barriärer mellan människor och du känner dig fri.

muralmålning
Kort och gott om Sandeslätt
  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Kort och gott om Sandeslätt

  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Hammarkullebor

2016 köpte Bostadsbolaget ut den sista privata hyresvärden i området. Sedan dess har vi jobbat systematiskt tillsammans med de boende för att minska segregationen, öka tryggheten och bygga gemenskap. I dag känner allt fler sig stolta över att kalla sig Hammarkullebor.

Självförsörjande stadsdel

Hammarkullen byggdes 1968–1972 på en kuperad bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring 2 700 lägenheter uppfördes i flerbostadshus och småhus, enligt modellen för ABC-staden. Hammarkullen var från början tänkt att fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och ett centrum med service och kontor.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.