Handslag för Hammarkullen

Handslag för Hammarkullen
En flygbild av Hammarkulletorget.

Handslag för Hammarkullen

I december 2025 tecknades ett Handslag för Hammarkullen. Det är Astra Zeneca, Business Region Göteborg, Göteborg & Co, Skanska Sverige och Framtidenkoncernen (genom Bostadsbolaget) som går ihop för att arbeta mot en positiv och långsiktig utveckling i stadsdelen.

Författare: Minéa Palm

Hammarkullen

Social hållbarhet

Trivas

– Vi har jobbat för att Göteborg inte ska ha några utsatta områden i några år nu, och från vår koncern finns det en strategi som är särskilt fokuserad på våra utvecklingsområden. Hammarkullen har jättemånga styrkor och stort engagemang, men vi ser fortfarande mycket utmaningar kring skolresultat. Vi har också lägre sysselsättningsgrad i Hammarkullen än Göteborg i snitt – vilket vi har i alla våra utvecklingsområden, säger Liza, tillförordnad avdelningschef för Social Hållbarhet på Bostadsbolaget.

Hon förklarar att Handslag för Hammarkullen kommer ha särskilt fokus på barn och unga. Syftet är att stärka deras chanser att lyckas i skolan och erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter, för att förbättra möjligheter till jobb och egenförsörjning i framtiden:
– Målet är bland annat att Hammarkullen ska nå Göteborgssnittet för gymnasiebehörighet, sysselsättning och företagande. Och på sikt så ska det inte längre klassas som särskilt utsatt.

Sedan tidigare finns det handslag för tre områden i staden – Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön. Hammarkullen blir nu det fjärde. Handslagen är ett samarbete mellan näringsliv, stad och fastighetsägare för att bidra till en positiv områdesutveckling. De fokuserar på utbildning, jobb, företagande och framtidstro, i kombination med stärkt trygghet och inkludering.
– Framtidstro grundläggs tidigt, därför börjar vi med barnen och ungdomarna. Men för att lyckas behöver vi även ha de vuxna med oss. Det kan handla om allt från stöd att komma ut i arbetslivet till att vara ett tryggt bollplank för sina barn i deras vägval framåt. Vi har redan en nära dialog med skolan för att ringa in de faktiska behoven. Näringslivet kan bidra med konkreta vägar in i det framtida arbetslivet genom till exempel praktikplatser och studiebesök. Det viktiga är att vi samordnar oss innan vi sätter igång, så att varje pusselbit hamnar rätt. Vår roll är att skapa nya kontaktytor och vara länken som krokar arm med dem som redan gör skillnad, så att våra olika styrkor kompletterar varandra, säger Lena, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg.

Liza berättar att arbetet i Hammarkullen startar i vår och att aktörerna tar med sig viktiga insikter och erfarenheter från tidigare handslag – vilket ger en stabil grund för det fortsatta initiativet:
– Vi ser fram emot att bygga en tydlig struktur och etablera rutiner för arbetet under våren och hela 2026. Tillsammans har vi alla förutsättningar att göra skillnad.

– Vi har lärt oss att förtroende tar tid att bygga och att verklig skillnad kräver att vi är konkreta och närvarande. De bästa lösningarna kommer alltid från dem som faktiskt bor och verkar i området. Vi ser att vi gör störst nytta som ”möjliggörare” – genom att bidra med struktur, nätverk och resurser. Detta är en långsiktig satsning för ett hållbart Göteborg. Vi börjar med skolan och gymnasiebehörigheten, då det är en avgörande faktor för en god framtid. Genom att vara uthålliga och arbeta metodiskt skapar vi en förändring som håller över tid, säger Lena.

Hon understryker:
– Ingen av oss kan skapa verklig förändring helt på egen hand. Genom Handslaget samlar vi stora aktörer för att tillsammans med lokala krafter öppna nya möjligheter för både unga och vuxna. För oss är det avgörande att gå in med ödmjukhet och lyssna på dem som känner området bäst – det är så vi kan förstärka det som faktiskt fungerar och bidra till jämnare livsvillkor i hela vår stad.

En kvinna i svart jacka och vit skjorta.
Liza, tillförordnad avdelningschef för Social Hållbarhet på Bostadsbolaget.
En kvinna ler in i kameran.
Lena, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg.

Fakta om handslagen

  • Handslagen är ett samarbete mellan näringsliv, stad och fastighetsägare för att bidra till en positiv områdesutveckling.
  • Det finns handslag för fyra områden i staden – Hammarkullen, Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön.

Handslag för Hammarkullen

I december 2025 tecknades ett Handslag för Hammarkullen. Det är Astra Zeneca, Business Region Göteborg, Göteborg & Co, Skanska Sverige och Framtidenkoncernen (genom Bostadsbolaget) som går ihop för att arbeta mot en positiv och långsiktig utveckling i stadsdelen.

Författare: Minéa Palm

Hammarkullen

Social hållbarhet

Trivas

– Vi har jobbat för att Göteborg inte ska ha några utsatta områden i några år nu, och från vår koncern finns det en strategi som är särskilt fokuserad på våra utvecklingsområden. Hammarkullen har jättemånga styrkor och stort engagemang, men vi ser fortfarande mycket utmaningar kring skolresultat. Vi har också lägre sysselsättningsgrad i Hammarkullen än Göteborg i snitt – vilket vi har i alla våra utvecklingsområden, säger Liza, tillförordnad avdelningschef för Social Hållbarhet på Bostadsbolaget.

Hon förklarar att Handslag för Hammarkullen kommer ha särskilt fokus på barn och unga. Syftet är att stärka deras chanser att lyckas i skolan och erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter, för att förbättra möjligheter till jobb och egenförsörjning i framtiden:
– Målet är bland annat att Hammarkullen ska nå Göteborgssnittet för gymnasiebehörighet, sysselsättning och företagande. Och på sikt så ska det inte längre klassas som särskilt utsatt.

Sedan tidigare finns det handslag för tre områden i staden – Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön. Hammarkullen blir nu det fjärde. Handslagen är ett samarbete mellan näringsliv, stad och fastighetsägare för att bidra till en positiv områdesutveckling. De fokuserar på utbildning, jobb, företagande och framtidstro, i kombination med stärkt trygghet och inkludering.
– Framtidstro grundläggs tidigt, därför börjar vi med barnen och ungdomarna. Men för att lyckas behöver vi även ha de vuxna med oss. Det kan handla om allt från stöd att komma ut i arbetslivet till att vara ett tryggt bollplank för sina barn i deras vägval framåt. Vi har redan en nära dialog med skolan för att ringa in de faktiska behoven. Näringslivet kan bidra med konkreta vägar in i det framtida arbetslivet genom till exempel praktikplatser och studiebesök. Det viktiga är att vi samordnar oss innan vi sätter igång, så att varje pusselbit hamnar rätt. Vår roll är att skapa nya kontaktytor och vara länken som krokar arm med dem som redan gör skillnad, så att våra olika styrkor kompletterar varandra, säger Lena, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg.

Liza berättar att arbetet i Hammarkullen startar i vår och att aktörerna tar med sig viktiga insikter och erfarenheter från tidigare handslag – vilket ger en stabil grund för det fortsatta initiativet:
– Vi ser fram emot att bygga en tydlig struktur och etablera rutiner för arbetet under våren och hela 2026. Tillsammans har vi alla förutsättningar att göra skillnad.

– Vi har lärt oss att förtroende tar tid att bygga och att verklig skillnad kräver att vi är konkreta och närvarande. De bästa lösningarna kommer alltid från dem som faktiskt bor och verkar i området. Vi ser att vi gör störst nytta som ”möjliggörare” – genom att bidra med struktur, nätverk och resurser. Detta är en långsiktig satsning för ett hållbart Göteborg. Vi börjar med skolan och gymnasiebehörigheten, då det är en avgörande faktor för en god framtid. Genom att vara uthålliga och arbeta metodiskt skapar vi en förändring som håller över tid, säger Lena.

Hon understryker:
– Ingen av oss kan skapa verklig förändring helt på egen hand. Genom Handslaget samlar vi stora aktörer för att tillsammans med lokala krafter öppna nya möjligheter för både unga och vuxna. För oss är det avgörande att gå in med ödmjukhet och lyssna på dem som känner området bäst – det är så vi kan förstärka det som faktiskt fungerar och bidra till jämnare livsvillkor i hela vår stad.

En kvinna i svart jacka och vit skjorta.
Liza, tillförordnad avdelningschef för Social Hållbarhet på Bostadsbolaget.
En kvinna ler in i kameran.
Lena, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg.

Fakta om handslagen

  • Handslagen är ett samarbete mellan näringsliv, stad och fastighetsägare för att bidra till en positiv områdesutveckling.
  • Det finns handslag för fyra områden i staden – Hammarkullen, Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön.

En pärla i Hammarkullens grönska

En pärla i Hammarkullens grönska

En pärla i Hammarkullens grönska

Bara ett stenkast från Hammarkulletorget ligger Sandeslätt. Ett område som få utanför Hammarkullen känner till, men som de boende håller nära hjärtat.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Hammarkullen

Trivas

Sandeslätt byggdes som en del av miljonprogrammet i slutet av 60-talet och med sina välskötta gårdar, lekplatser och relativt låga hus skiljer det sig från människors vanliga bild av Hammarkullen och andra stadsdelar som byggdes vid den här tiden.
– På Sandeslätt har vi alltid varit väldigt stolta över våra gårdar och här finns en underbar miljö för barn med stora grönområden, skog, porlande bäckar och närhet till Lärjeån, berättar Marie som flyttade hit 1984.
Redan då hade Hammarkullen börjat få den mångkulturella prägel som området är känt för idag. Något som Marie alltid tyckt varit en styrka:
– Det finns så mycket gemenskap och kärlek här. Folk pratar väldigt mycket med sina grannar, stannar och frågar hur det är, hejar från balkongerna och bjuder gärna in till fika. Det gör att du känner dig både trygg och glad.

 

Maries dotter Ida håller med. Hon är född och uppvuxen i Sandeslätt och när hon själv skaffade barn var det självklart att bo kvar. Här har de familj och vänner runt knuten, det är nära till naturen och barnen får lära känna andra kulturer.
– Jag är jättetacksam för min uppväxt här. Det finns alltid någon att gå hem till om föräldrarna inte är hemma och att vi som bor här kommer från olika bakgrund tror jag bara är positivt. Det bidrar till nyfikenhet, spännande samtal och att vi är mer öppna för olikheter. I Hammarkullen är man helt enkelt väldigt social, säger Ida.
Marie och Ida är också överens om att mycket förändrats i Hammarkullen. Förr kunde det vara en hel del klotter, brända bänkar och skräp. Idag upplever de att allt är lugnare och mer välskött och att de boende verkligen anstränger sig för att hålla ordning och skapa en trivsam miljö. Som Hammarkullebo vill man känna sig stolt, precis som Marie:
– Jag brukar säga att jag vill dö i Hammarkullen. Och det beror på att det är så härligt att bo här. Det finns inga barriärer mellan människor och du känner dig fri.

muralmålning
Kort och gott om Sandeslätt
  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Kort och gott om Sandeslätt

  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Hammarkullebor

2016 köpte Bostadsbolaget ut den sista privata hyresvärden i området. Sedan dess har vi jobbat systematiskt tillsammans med de boende för att minska segregationen, öka tryggheten och bygga gemenskap. I dag känner allt fler sig stolta över att kalla sig Hammarkullebor.

Självförsörjande stadsdel

Hammarkullen byggdes 1968–1972 på en kuperad bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring 2 700 lägenheter uppfördes i flerbostadshus och småhus, enligt modellen för ABC-staden. Hammarkullen var från början tänkt att fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och ett centrum med service och kontor.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

En pärla i Hammarkullens grönska

Bara ett stenkast från Hammarkulletorget ligger Sandeslätt. Ett område som få utanför Hammarkullen känner till, men som de boende håller nära hjärtat.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Hammarkullen

Trivas

Sandeslätt byggdes som en del av miljonprogrammet i slutet av 60-talet och med sina välskötta gårdar, lekplatser och relativt låga hus skiljer det sig från människors vanliga bild av Hammarkullen och andra stadsdelar som byggdes vid den här tiden.
– På Sandeslätt har vi alltid varit väldigt stolta över våra gårdar och här finns en underbar miljö för barn med stora grönområden, skog, porlande bäckar och närhet till Lärjeån, berättar Marie som flyttade hit 1984.
Redan då hade Hammarkullen börjat få den mångkulturella prägel som området är känt för idag. Något som Marie alltid tyckt varit en styrka:
– Det finns så mycket gemenskap och kärlek här. Folk pratar väldigt mycket med sina grannar, stannar och frågar hur det är, hejar från balkongerna och bjuder gärna in till fika. Det gör att du känner dig både trygg och glad.

 

Maries dotter Ida håller med. Hon är född och uppvuxen i Sandeslätt och när hon själv skaffade barn var det självklart att bo kvar. Här har de familj och vänner runt knuten, det är nära till naturen och barnen får lära känna andra kulturer.
– Jag är jättetacksam för min uppväxt här. Det finns alltid någon att gå hem till om föräldrarna inte är hemma och att vi som bor här kommer från olika bakgrund tror jag bara är positivt. Det bidrar till nyfikenhet, spännande samtal och att vi är mer öppna för olikheter. I Hammarkullen är man helt enkelt väldigt social, säger Ida.
Marie och Ida är också överens om att mycket förändrats i Hammarkullen. Förr kunde det vara en hel del klotter, brända bänkar och skräp. Idag upplever de att allt är lugnare och mer välskött och att de boende verkligen anstränger sig för att hålla ordning och skapa en trivsam miljö. Som Hammarkullebo vill man känna sig stolt, precis som Marie:
– Jag brukar säga att jag vill dö i Hammarkullen. Och det beror på att det är så härligt att bo här. Det finns inga barriärer mellan människor och du känner dig fri.

muralmålning
Kort och gott om Sandeslätt
  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Kort och gott om Sandeslätt

  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Hammarkullebor

2016 köpte Bostadsbolaget ut den sista privata hyresvärden i området. Sedan dess har vi jobbat systematiskt tillsammans med de boende för att minska segregationen, öka tryggheten och bygga gemenskap. I dag känner allt fler sig stolta över att kalla sig Hammarkullebor.

Självförsörjande stadsdel

Hammarkullen byggdes 1968–1972 på en kuperad bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring 2 700 lägenheter uppfördes i flerbostadshus och småhus, enligt modellen för ABC-staden. Hammarkullen var från början tänkt att fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och ett centrum med service och kontor.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.