Category: Trivas – vår hyresgästtidning

Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter

Posted on by Malin Pethrus
Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter
En kvinna tittar på en bok hon håller i handen.

Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter

När Maria fick frågan om att skapa ett jubileumskonstverk på temat ’’Mitt kvarter’’ var det självklart för henne att resultatet skulle bli en film:

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Trivas

– Jag är fotograf i grunden, men min passion är experimentell och analog film.
Som ett första steg i processen började Maria med research. Hon fördjupade sig i Vasastadens historia och upptäckte bland annat hur stadsdelen formades under 1800-talets andra hälft, inspirerad av flera europeiska städer.
– Det fanns stora visioner för Vasastaden när man började planera området runt 1850-talet.
Man tittade bland annat på Paris runt Triumfbågen när det gäller boulevarder och arkitektur. Man tittade också på Wien, Ringstrasse – och på London terraces, berättar hon.

Men det var inte bara den stora historien som fångade hennes uppmärksamhet – även stadsdelens mer personliga detaljer blev viktiga:
– Genom min research fick jag reda på namnet på mitt kvarter som heter Aspen, kvarteret Aspen. Det fick mig att tänka på naturen runt omkring – aspen, bladens uppbyggnad. Det kan man associera till arkitekturens detaljer. Så i april började jag plocka växter på min gård, och så gjorde jag ett phytogram.
Hon förklarar att ett phytogram är ett slags växt­avtryck på film. För att skapa det läggs växterna i ett varmt bad med hushållssoda och C-vitamin. Sedan placeras de på filmens ljuskänsliga yta, där deras former och strukturer lämnar tydliga avtryck.

Precis som växterna lämnat avtryck i phytogrammet bär Vasastadens byggnader, gatunät och parker spår av sin historia. Även lägenhetshuset där Maria bor är en del av berättelsen, där dåtid möter nutid:
– Jag bor inte i A-trappen utan i B-trappen, vilket är intressant, eftersom det var pigingången förr. Det finns ingen hiss där, bara trappor. Jag bor på fjärde våningen av fem, så man springer upp och ner hela tiden. Trapporna blev därför en stor del av filmen. Dessutom är de otroligt vackert gjorda, med ett fint ljusinsläpp och synliga fossilavtryck. Man ser även att de är slitna, då det är många som har sprungit där.

Med sin handdrivna Bolex-kamera har Maria fångat delar av kvarterets minnen och berättelser på 16 mm svartvit film. Verket har vuxit fram utan manus, i det hon kallar Process Cinema. En metod där intuitionen får styra och där varje moment, även framkallningen, blir en del av processen.
I sin ateljé på Konstepidemin har hon framkallat filmen för hand med caffenol – en ekologisk blandning av kaffe, C-vitamin och hushållssoda som ersätter traditionella kemikalier och ger bilderna karaktär.
– Med Process Cinema kan det hända saker på vägen. Det är lite som jazz – man improviserar, fast man har hela kunskapen i ryggen, säger hon.
’’Kvarteret Aspen under ormens år’’ är Marias analoga porträtt av kvarteret, där natur, historia och arkitektur möts i en experimentell komposition.

Här kan du se filmen!

Om konstnären

I sina experimentella kortfilmer utforskar Maria Magnusson den rörliga bildens analoga, taktila och materiella dimensioner – samt hur ljudet färgar bilden och vice versa.

Ett analogt porträtt av Maria Magnussons kvarter

När Maria fick frågan om att skapa ett jubileumskonstverk på temat ’’Mitt kvarter’’ var det självklart för henne att resultatet skulle bli en film:

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Trivas

– Jag är fotograf i grunden, men min passion är experimentell och analog film.
Som ett första steg i processen började Maria med research. Hon fördjupade sig i Vasastadens historia och upptäckte bland annat hur stadsdelen formades under 1800-talets andra hälft, inspirerad av flera europeiska städer.
– Det fanns stora visioner för Vasastaden när man började planera området runt 1850-talet.
Man tittade bland annat på Paris runt Triumfbågen när det gäller boulevarder och arkitektur. Man tittade också på Wien, Ringstrasse – och på London terraces, berättar hon.

Men det var inte bara den stora historien som fångade hennes uppmärksamhet – även stadsdelens mer personliga detaljer blev viktiga:
– Genom min research fick jag reda på namnet på mitt kvarter som heter Aspen, kvarteret Aspen. Det fick mig att tänka på naturen runt omkring – aspen, bladens uppbyggnad. Det kan man associera till arkitekturens detaljer. Så i april började jag plocka växter på min gård, och så gjorde jag ett phytogram.
Hon förklarar att ett phytogram är ett slags växt­avtryck på film. För att skapa det läggs växterna i ett varmt bad med hushållssoda och C-vitamin. Sedan placeras de på filmens ljuskänsliga yta, där deras former och strukturer lämnar tydliga avtryck.

Precis som växterna lämnat avtryck i phytogrammet bär Vasastadens byggnader, gatunät och parker spår av sin historia. Även lägenhetshuset där Maria bor är en del av berättelsen, där dåtid möter nutid:
– Jag bor inte i A-trappen utan i B-trappen, vilket är intressant, eftersom det var pigingången förr. Det finns ingen hiss där, bara trappor. Jag bor på fjärde våningen av fem, så man springer upp och ner hela tiden. Trapporna blev därför en stor del av filmen. Dessutom är de otroligt vackert gjorda, med ett fint ljusinsläpp och synliga fossilavtryck. Man ser även att de är slitna, då det är många som har sprungit där.

Med sin handdrivna Bolex-kamera har Maria fångat delar av kvarterets minnen och berättelser på 16 mm svartvit film. Verket har vuxit fram utan manus, i det hon kallar Process Cinema. En metod där intuitionen får styra och där varje moment, även framkallningen, blir en del av processen.
I sin ateljé på Konstepidemin har hon framkallat filmen för hand med caffenol – en ekologisk blandning av kaffe, C-vitamin och hushållssoda som ersätter traditionella kemikalier och ger bilderna karaktär.
– Med Process Cinema kan det hända saker på vägen. Det är lite som jazz – man improviserar, fast man har hela kunskapen i ryggen, säger hon.
’’Kvarteret Aspen under ormens år’’ är Marias analoga porträtt av kvarteret, där natur, historia och arkitektur möts i en experimentell komposition.

Här kan du se filmen!

Om konstnären

I sina experimentella kortfilmer utforskar Maria Magnusson den rörliga bildens analoga, taktila och materiella dimensioner – samt hur ljudet färgar bilden och vice versa.

En kvinna tittar på en bok hon håller i handen.

Marias jubileumskonstverk

Uthyrare – Ger plats för nya hyresgäster

Posted on by Linda Kindvall
Uthyrare – Ger plats för nya hyresgäster
Två kvinnor som räcker över en nyckel.

Uthyrare – Ger plats för nya hyresgäster

På Bostadsbolaget jobbar tolv personer heltid med att hyra ut lägenheter. Av de totalt 25 000 lägenheterna är oftast ett par hundra lägenheter uppsagda och därmed snart lediga för en ny hyresgäst. Men hur fungerar jobbet? Vad gör egentligen en uthyrare på dagarna?

Författare: Joachim Larsson Fotograf: Peter Nilsson

Spela Roll

Trivas

Bostadsbolagets huvudkontor ligger nära Heden i centrala Göteborg. Här, en våning upp, möter vi Jonna som har jobbat på Bostadsbolaget i 19 år. Hon har haft olika arbetsuppgifter genom åren, men idag är hon alltså uthyrare. Lena har också hon lång erfarenhet, och har idag rollen som samordnare för de tolv uthyrarna.

Som uthyrare kan man räkna med att ofta få frågorna: ”Hur lång tid tar det att få en lägenhet?” och ”Kan ni hjälpa mig att få en större lägenhet?”.
– De frågorna försöker vi lösa så fort det bara går, men det finns inte alltid ett snabbt eller enkelt svar. Som uthyrare styrs vi av två viktiga bestämmelser: hyreslagen och vår uthyrningspolicy. De ger oss tydliga regler och anvisningar för att det ska bli så rättvist som möjligt för alla som söker en bostad hos oss, förklarar Jonna.
– Alla behandlas lika. Ingen kan gå före i kön eller få specialbehandling. Det är tryggt både för hyresgästerna och för oss.

– Vår avdelning tar hand om uthyrningsfrågor, uppsägningar, andrahandsuthyrning, direktbyten och överlåtelser. Vi sköter alla avtal som styr uthyrningen och ger även information kring lägenheten, parkering och allt annat som är kan vara aktuellt för hyresgästen, säger Lena.

Målet för alla som arbetar med uthyrning är att hitta en lösning för den som söker en lägenhet, men ibland går det helt enkelt inte.
– Folk kan både bli arga och ledsna, vilket vi såklart förstår. Det är så många som vill ha en bostad idag, men utbudet är begränsat vilket vi tyvärr inte kan göra så mycket åt.
Tidigare träffades man alltid på Bostadsbolagets huvudkontor med den blivande hyresgästen när det var dags att skriva nytt hyresavtal. I dag sker det mesta av hanteringen digitalt och med hjälp av till exempel BankID.
– Men som hyresgäst är du alltid i goda händer, du kan alltid fråga oss om du undrar något, försäkrar Jonna. Och när lägenheten väl är din så är vårt jobb klart. Då är det fastighetsvärden och fastighetsskötarna som blir dina nya kontakter.

På frågan om vad som är det bästa med jobbet svarar alla tre samma sak:
– Att få se och uppleva glädjen hos den nya hyresgästen när vi ger beskedet att ”du har fått en lägenhet”. Den känslan är oslagbar och är såklart något som vi skulle vilja göra mer och oftare med tanke på den bostadsbrist som råder. Och vi gör allt vad vi kan, varenda dag!

 

Bostadsbolagets uthyrare Jonna och Lena. De står i snön framför en beige lägenhetsbyggnad och skrattar.
Jonna och Lena gör alltid sitt bästa för att hitta en lösning för alla som söker en ny bostad. ”Men utbudet är förstås begränsat.”

Uthyrare – Ger plats för nya hyresgäster

På Bostadsbolaget jobbar tolv personer heltid med att hyra ut lägenheter. Av de totalt 25 000 lägenheterna är oftast ett par hundra lägenheter uppsagda och därmed snart lediga för en ny hyresgäst. Men hur fungerar jobbet? Vad gör egentligen en uthyrare på dagarna?

Författare: Joachim Larsson Fotograf: Peter Nilsson

Spela Roll

Trivas

Bostadsbolagets huvudkontor ligger nära Heden i centrala Göteborg. Här, en våning upp, möter vi Jonna som har jobbat på Bostadsbolaget i 19 år. Hon har haft olika arbetsuppgifter genom åren, men idag är hon alltså uthyrare. Lena har också hon lång erfarenhet, och har idag rollen som samordnare för de tolv uthyrarna.

Som uthyrare kan man räkna med att ofta få frågorna: ”Hur lång tid tar det att få en lägenhet?” och ”Kan ni hjälpa mig att få en större lägenhet?”.
– De frågorna försöker vi lösa så fort det bara går, men det finns inte alltid ett snabbt eller enkelt svar. Som uthyrare styrs vi av två viktiga bestämmelser: hyreslagen och vår uthyrningspolicy. De ger oss tydliga regler och anvisningar för att det ska bli så rättvist som möjligt för alla som söker en bostad hos oss, förklarar Jonna.
– Alla behandlas lika. Ingen kan gå före i kön eller få specialbehandling. Det är tryggt både för hyresgästerna och för oss.

– Vår avdelning tar hand om uthyrningsfrågor, uppsägningar, andrahandsuthyrning, direktbyten och överlåtelser. Vi sköter alla avtal som styr uthyrningen och ger även information kring lägenheten, parkering och allt annat som är kan vara aktuellt för hyresgästen, säger Lena.

Målet för alla som arbetar med uthyrning är att hitta en lösning för den som söker en lägenhet, men ibland går det helt enkelt inte.
– Folk kan både bli arga och ledsna, vilket vi såklart förstår. Det är så många som vill ha en bostad idag, men utbudet är begränsat vilket vi tyvärr inte kan göra så mycket åt.
Tidigare träffades man alltid på Bostadsbolagets huvudkontor med den blivande hyresgästen när det var dags att skriva nytt hyresavtal. I dag sker det mesta av hanteringen digitalt och med hjälp av till exempel BankID.
– Men som hyresgäst är du alltid i goda händer, du kan alltid fråga oss om du undrar något, försäkrar Jonna. Och när lägenheten väl är din så är vårt jobb klart. Då är det fastighetsvärden och fastighetsskötarna som blir dina nya kontakter.

På frågan om vad som är det bästa med jobbet svarar alla tre samma sak:
– Att få se och uppleva glädjen hos den nya hyresgästen när vi ger beskedet att ”du har fått en lägenhet”. Den känslan är oslagbar och är såklart något som vi skulle vilja göra mer och oftare med tanke på den bostadsbrist som råder. Och vi gör allt vad vi kan, varenda dag!

 

Bostadsbolagets uthyrare Jonna och Lena. De står i snön framför en beige lägenhetsbyggnad och skrattar.
Jonna och Lena gör alltid sitt bästa för att hitta en lösning för alla som söker en ny bostad. ”Men utbudet är förstås begränsat.”

Säkerhetschef – ”Säkerhet är mer än lås och larm”

Posted on by Ella Gruenberg
Säkerhetschef – ”Säkerhet är mer än lås och larm”
Sara, Bostadsbolagets säkerhetschef, tittar ut i fjärran. I bakgrunden syns ett bostadskvarter i kvällssol.

Säkerhetschef – ”Säkerhet är mer än lås och larm”

Att det känns tryggt och säkert där man bor kan vara av­görande för att man ska må bra.
– De flesta tänker nog på det fysiska, som lås och larm. Men säkerhet handlar om så mycket mer, säger Sara Fischer, säkerhetschef på Bostadsbolaget.

Författare: Karin Andréen Olsson Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

Området ”säkerhet” på Bostads­bolaget involverar många fler än Sara och hennes två kollegor i säkerhetsenheten. Utvecklingschefer, utvecklingsledare, trygghetsvärdar och tekniska förvaltare arbetar varje dag med trygghet och säkerhet i någon form för hyresgäster och medarbetare. Självklart måste även alla fastighetsvärdar och annan personal ute i områdena känna till alla säkerhetsrutiner.

Sara delar in arbetet i fyra olika områden:

• Fysisk säkerhet. Skalskyddet runt fastigheterna, till exempel lås och larm.
• Informationssäkerhet. IT-system måste vara säkra och robusta och ska inte kunna nås av obehöriga. Papper ska hanteras så de får rätt skydd. Hyresgästernas personuppgifter och kritisk information får inte läcka ut.
• Personsäkerhet. Alla medarbetare ska vara säkra och trygga på sin arbetsplats. Det är nolltolerans mot hot och våld. Som en del i det arbetet har Bostadsbolaget utbildat alla kollegor under hösten 2021 i personsäkerhetsprocessen inom Framtidenkoncernen.
• Krishantering. Det behövs en organisation för att hantera oönskade händelser. Det kan vara både något akut som brand eller olycksfall – eller en stegrande kris med pandemin som färskt exempel.

Organisationen behöver vara övad för att tackla en kris

Sara, som började på Bostadsbolaget i maj förra året, har en utbildning som civilingenjör med inriktning på riskhan­tering. Hon har arbetat både inom industrin och räddningstjänsten och ju närmare säkerhet och mänskligt beteende kommer varandra, desto mer intressant blir det tycker hon.
– Det var därför jag sökte mig hit. Här hänger säkerhet och trygghet så tätt ihop och medarbetarna känner sina områden otroligt väl. Boendemiljön är ju så avgörande för hur det är i livet. Som bostads­bolag kan man verkligen göra skillnad – det är häftigt.

Hon pratar om det som kallas för MTO-perspektiv – människa, teknik och organisation. Det innebär att man behöver ha en helhetssyn för säkerhetsarbetet ska få effekt. Det hjälper inte med larm om man inte vet hur det ska hanteras. För att kunna fatta kloka beslut behöver man också veta varför man ska göra – eller inte göra – något på ett visst sätt.
Det handlar om att bygga en säkerhetskultur. ”Från pärmen till att det sitter i väggarna”, som Sara uttrycker det.
Hon menar att Bostadsbolaget redan har en grundmurad kultur när det gäller säkerhet och trygghet. Nu handlar det mycket om att få ihop rutiner och instruktioner så att det blir effektivt och samma för alla.
– Det är viktigt att prata om säkerhetsfrågor hela tiden. Vi måste förstå vilka risker som finns och hur vi ska hantera dem. Vi är ju varandras arbetsmiljö och hyresgästernas boendemiljö.
Sara pekar på några faktorer som rent allmänt är viktiga för att ett område ska kännas tryggt – att det är rent och snyggt, att det som är trasigt lagas, att utemiljön är trivsam och att det finns belysning och växtlighet som inte skymmer för mycket. Bra kontakt med grannarna är också viktig för trygghetskänslan.

Men det finns också sådant som kan uppfattas väldigt olika, beroende både på person och sammanhang. Höga staket och kameror kan av någon upplevas som tryggt, men som något hotfullt av en annan.
– Det gäller att vi är tydliga med varför vi gör som vi gör, säger Sara. Vi behöver samarbeta med våra hyresgäster för att skapa riktigt trygga och bra miljöer både för dem och oss.

Tryggt och trevligt

Som hyresgäst kan du också bidra till att ditt bostadsområde känns tryggt och säkert. Sara Fischer tipsar om vad du kan tänka på:
• Var vaksam på vem du släpper in i huset. Dra dig inte för att fråga vad personen har för ärende.
• Sortera dina sopor och lägg dem på rätt ställe. En ren miljö känns trygg och trevlig.
• Ställ ingenting i trapphuset. Det är en brandfara och en säkerhetsrisk om räddningstjänsten behöver komma in, eller du och dina grannar snabbt behöver utrymma.
• Lär dig hur man förhindrar bränder och hur man släcker en brand. Gratis webbutbildning på flera språk hittar du här: brandskyddsbanken.se.
• Lär känna dina grannar. Att bry sig om varandra skapar både trygghet och trivsel i vardagen.

Sara, Bostadsbolagets säkerhetschef, tittar in i kameran och ler. Bakom henne syns ett rött hus, en bänk och ett stort träd.
Sara Fischer, säkerhetschef på Bostadsbolaget.

 

Säkerhetschef – ”Säkerhet är mer än lås och larm”

Att det känns tryggt och säkert där man bor kan vara av­görande för att man ska må bra.
– De flesta tänker nog på det fysiska, som lås och larm. Men säkerhet handlar om så mycket mer, säger Sara Fischer, säkerhetschef på Bostadsbolaget.

Författare: Karin Andréen Olsson Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

Området ”säkerhet” på Bostads­bolaget involverar många fler än Sara och hennes två kollegor i säkerhetsenheten. Utvecklingschefer, utvecklingsledare, trygghetsvärdar och tekniska förvaltare arbetar varje dag med trygghet och säkerhet i någon form för hyresgäster och medarbetare. Självklart måste även alla fastighetsvärdar och annan personal ute i områdena känna till alla säkerhetsrutiner.

Sara delar in arbetet i fyra olika områden:

• Fysisk säkerhet. Skalskyddet runt fastigheterna, till exempel lås och larm.
• Informationssäkerhet. IT-system måste vara säkra och robusta och ska inte kunna nås av obehöriga. Papper ska hanteras så de får rätt skydd. Hyresgästernas personuppgifter och kritisk information får inte läcka ut.
• Personsäkerhet. Alla medarbetare ska vara säkra och trygga på sin arbetsplats. Det är nolltolerans mot hot och våld. Som en del i det arbetet har Bostadsbolaget utbildat alla kollegor under hösten 2021 i personsäkerhetsprocessen inom Framtidenkoncernen.
• Krishantering. Det behövs en organisation för att hantera oönskade händelser. Det kan vara både något akut som brand eller olycksfall – eller en stegrande kris med pandemin som färskt exempel.

Organisationen behöver vara övad för att tackla en kris

Sara, som började på Bostadsbolaget i maj förra året, har en utbildning som civilingenjör med inriktning på riskhan­tering. Hon har arbetat både inom industrin och räddningstjänsten och ju närmare säkerhet och mänskligt beteende kommer varandra, desto mer intressant blir det tycker hon.
– Det var därför jag sökte mig hit. Här hänger säkerhet och trygghet så tätt ihop och medarbetarna känner sina områden otroligt väl. Boendemiljön är ju så avgörande för hur det är i livet. Som bostads­bolag kan man verkligen göra skillnad – det är häftigt.

Hon pratar om det som kallas för MTO-perspektiv – människa, teknik och organisation. Det innebär att man behöver ha en helhetssyn för säkerhetsarbetet ska få effekt. Det hjälper inte med larm om man inte vet hur det ska hanteras. För att kunna fatta kloka beslut behöver man också veta varför man ska göra – eller inte göra – något på ett visst sätt.
Det handlar om att bygga en säkerhetskultur. ”Från pärmen till att det sitter i väggarna”, som Sara uttrycker det.
Hon menar att Bostadsbolaget redan har en grundmurad kultur när det gäller säkerhet och trygghet. Nu handlar det mycket om att få ihop rutiner och instruktioner så att det blir effektivt och samma för alla.
– Det är viktigt att prata om säkerhetsfrågor hela tiden. Vi måste förstå vilka risker som finns och hur vi ska hantera dem. Vi är ju varandras arbetsmiljö och hyresgästernas boendemiljö.
Sara pekar på några faktorer som rent allmänt är viktiga för att ett område ska kännas tryggt – att det är rent och snyggt, att det som är trasigt lagas, att utemiljön är trivsam och att det finns belysning och växtlighet som inte skymmer för mycket. Bra kontakt med grannarna är också viktig för trygghetskänslan.

Men det finns också sådant som kan uppfattas väldigt olika, beroende både på person och sammanhang. Höga staket och kameror kan av någon upplevas som tryggt, men som något hotfullt av en annan.
– Det gäller att vi är tydliga med varför vi gör som vi gör, säger Sara. Vi behöver samarbeta med våra hyresgäster för att skapa riktigt trygga och bra miljöer både för dem och oss.

Tryggt och trevligt

Som hyresgäst kan du också bidra till att ditt bostadsområde känns tryggt och säkert. Sara Fischer tipsar om vad du kan tänka på:
• Var vaksam på vem du släpper in i huset. Dra dig inte för att fråga vad personen har för ärende.
• Sortera dina sopor och lägg dem på rätt ställe. En ren miljö känns trygg och trevlig.
• Ställ ingenting i trapphuset. Det är en brandfara och en säkerhetsrisk om räddningstjänsten behöver komma in, eller du och dina grannar snabbt behöver utrymma.
• Lär dig hur man förhindrar bränder och hur man släcker en brand. Gratis webbutbildning på flera språk hittar du här: brandskyddsbanken.se.
• Lär känna dina grannar. Att bry sig om varandra skapar både trygghet och trivsel i vardagen.

Sara, Bostadsbolagets säkerhetschef, tittar in i kameran och ler. Bakom henne syns ett rött hus, en bänk och ett stort träd.
Sara Fischer, säkerhetschef på Bostadsbolaget.

 

Ni svarar – vi lyssnar

Posted on by Ella Gruenberg
Ni svarar – vi lyssnar

Ni svarar – vi lyssnar

Nu har vi fått ett definitivt årsresultat på enkätsvaren under åren från er hyresgäster.

Författare: Minea Palm Fotograf: Bostadsbolaget

Hyresgästenkäten

Trivas

Som vi berättat förut så mäter vi nu på ett nytt sätt. Tidigare fick hälften av hyresgästerna svara på enkäten varje höst. Från och med år 2025 får alla hyresgäster svara på enkäten men under olika tider under hela året. I november stängde enkäten och vi har nu ett samlat resultat att jämföra förra årets siffror med.

Varje område kommer nu ta fram en handlingsplan utifrån enkätsvaren och arbeta för att förbättra de siffror som ligger lägre och se till att bevara det som upplevs som positivt.
Procenttalen anger hur många som gett betyget ”bra” eller ”mycket bra” till respektive område. Se sid 14 och 15 i Trivas för att se siffror som vi lyft: Trivas nr 4 2025 (PDF)

Unga håller rent och snyggt på Bredfjällsgatan

Fyra kvällar i veckan jobbar ungdomar från Hammarkullen med att hålla rent och snyggt i trapphusen på Bredfjällsgatan. Satsningen görs av Bostadsbolaget för att minska nedskräpningen och samtidigt ge unga ett meningsfullt extrajobb.
– Vi ser en utmaning i att det ställs mycket grovsopor i trapphusen. Det hindrar vår personal från att städa och skapar missnöje hos våra hyresgäster. Samtidigt vill vi ge unga i Hammarkullen en chans till ett första jobb, med lön och erfarenhet, säger Anni-Frid, utvecklingsledare på Bostadsbolaget.

De nyanställda ungdomarna har fått utbildning i avfallshantering och lärt sig varför det är viktigt att hålla hissar, trappor och avsatser fria från saker som möbler och cyklar. De har också fått tips om hur man möter och pratar med hyresgästerna på ett bra sätt.
– De gör verkligen en insats för sitt område och är goda förebilder när det gäller att hålla rent och snyggt. De bidrar också med kunskap som vi hoppas kan leda till en beteendeförändring gällande grovsopor på sikt.

En illustration av en man och en kvinna som städar.

Tio ungdomar har varit med i projektet under fem månader. De jobbar i team som leds av två fantastiska handledare, Miran och Moge. Dessutom har många olika delar av Bostadsbolaget hjälpt till med satsningen, berättar Anni-Frid:
– För allas trivsel och säkerhet behöver vi hjälpas åt att hålla trapphusen fria från grovsopor. Så insatsen är inte en extra service, eller en ersättning för att ta eget ansvar, utan ett steg mot att vi alla skapar en bättre boendemiljö tillsammans.

Tillsammans för tryggare bostadsområden

Camilla Tjernberg, chef för strategisk trygghet på Bostadsbolaget.
Camilla Tjernberg, chef för strategisk trygghet på Bostadsbolaget.

Under året har Bostadsbolaget haft särskilt stort fokus på trygghet och arbetat aktivt för att stärka den, bland annat i Landala och Ramberget. Genom dialog med både hyresgäster och personal, ökad närvaro i områdena och konkreta åtgärder har vi gjort ett gemensamt trygghetslyft.
– Inom det trygghetsskapande arbetet pratar vi om att arbeta kunskapsbaserat. Det innebär att vi först gör en ordentlig kartläggning för att identifiera problemen och sedan analyserar vad de beror på. Därefter sätter vi in åtgärder som riktas mot orsakerna, inte symtomen, och följer upp resultaten, säger Camilla, chef på Strategisk Trygghet, Bostadsbolaget. Hon fortsätter:
– Det är lätt att man går direkt till åtgärder utan att faktiskt reflektera och noggrant titta på siffror, men då når man inte samma resultat.
För att få en heltäckande bild av områdena har både personal och hyresgäster intervjuats, i syfte att identifiera otrygga platser som sedan har kartlagts och granskats under olika årstider och tider på dygnet. Tillsammans har Bostadsbolagets utvecklingsledare, ihop med förvaltaren och områdespersonal, hjälpts åt att analysera resultaten av kartläggningen. Därefter har gemensamma insatser gjorts för att öka tryggheten.

I Landala har till exempel träd och buskar klippts ned för att skapa bättre sikt. Även belysningen har förstärkts på flera platser, för att göra området tryggare. I Ramberget har inbrottssäkra dörrar installerats i allmänna utrymmen, trapphusen har rensats upp och städnivån har höjts för att skapa en tryggare och trivsammare miljö för de boende.

Vill du veta mer om hyresgästenkäten?

Här kan du läsa mer: Hyresgästenkäten

Ni svarar – vi lyssnar

Nu har vi fått ett definitivt årsresultat på enkätsvaren under åren från er hyresgäster.

Författare: Minea Palm Fotograf: Bostadsbolaget

Hyresgästenkäten

Trivas

Som vi berättat förut så mäter vi nu på ett nytt sätt. Tidigare fick hälften av hyresgästerna svara på enkäten varje höst. Från och med år 2025 får alla hyresgäster svara på enkäten men under olika tider under hela året. I november stängde enkäten och vi har nu ett samlat resultat att jämföra förra årets siffror med.

Varje område kommer nu ta fram en handlingsplan utifrån enkätsvaren och arbeta för att förbättra de siffror som ligger lägre och se till att bevara det som upplevs som positivt.
Procenttalen anger hur många som gett betyget ”bra” eller ”mycket bra” till respektive område. Se sid 14 och 15 i Trivas för att se siffror som vi lyft: Trivas nr 4 2025 (PDF)

Unga håller rent och snyggt på Bredfjällsgatan

Fyra kvällar i veckan jobbar ungdomar från Hammarkullen med att hålla rent och snyggt i trapphusen på Bredfjällsgatan. Satsningen görs av Bostadsbolaget för att minska nedskräpningen och samtidigt ge unga ett meningsfullt extrajobb.
– Vi ser en utmaning i att det ställs mycket grovsopor i trapphusen. Det hindrar vår personal från att städa och skapar missnöje hos våra hyresgäster. Samtidigt vill vi ge unga i Hammarkullen en chans till ett första jobb, med lön och erfarenhet, säger Anni-Frid, utvecklingsledare på Bostadsbolaget.

De nyanställda ungdomarna har fått utbildning i avfallshantering och lärt sig varför det är viktigt att hålla hissar, trappor och avsatser fria från saker som möbler och cyklar. De har också fått tips om hur man möter och pratar med hyresgästerna på ett bra sätt.
– De gör verkligen en insats för sitt område och är goda förebilder när det gäller att hålla rent och snyggt. De bidrar också med kunskap som vi hoppas kan leda till en beteendeförändring gällande grovsopor på sikt.

En illustration av en man och en kvinna som städar.

Tio ungdomar har varit med i projektet under fem månader. De jobbar i team som leds av två fantastiska handledare, Miran och Moge. Dessutom har många olika delar av Bostadsbolaget hjälpt till med satsningen, berättar Anni-Frid:
– För allas trivsel och säkerhet behöver vi hjälpas åt att hålla trapphusen fria från grovsopor. Så insatsen är inte en extra service, eller en ersättning för att ta eget ansvar, utan ett steg mot att vi alla skapar en bättre boendemiljö tillsammans.

Tillsammans för tryggare bostadsområden

Camilla Tjernberg, chef för strategisk trygghet på Bostadsbolaget.
Camilla Tjernberg, chef för strategisk trygghet på Bostadsbolaget.

Under året har Bostadsbolaget haft särskilt stort fokus på trygghet och arbetat aktivt för att stärka den, bland annat i Landala och Ramberget. Genom dialog med både hyresgäster och personal, ökad närvaro i områdena och konkreta åtgärder har vi gjort ett gemensamt trygghetslyft.
– Inom det trygghetsskapande arbetet pratar vi om att arbeta kunskapsbaserat. Det innebär att vi först gör en ordentlig kartläggning för att identifiera problemen och sedan analyserar vad de beror på. Därefter sätter vi in åtgärder som riktas mot orsakerna, inte symtomen, och följer upp resultaten, säger Camilla, chef på Strategisk Trygghet, Bostadsbolaget. Hon fortsätter:
– Det är lätt att man går direkt till åtgärder utan att faktiskt reflektera och noggrant titta på siffror, men då når man inte samma resultat.
För att få en heltäckande bild av områdena har både personal och hyresgäster intervjuats, i syfte att identifiera otrygga platser som sedan har kartlagts och granskats under olika årstider och tider på dygnet. Tillsammans har Bostadsbolagets utvecklingsledare, ihop med förvaltaren och områdespersonal, hjälpts åt att analysera resultaten av kartläggningen. Därefter har gemensamma insatser gjorts för att öka tryggheten.

I Landala har till exempel träd och buskar klippts ned för att skapa bättre sikt. Även belysningen har förstärkts på flera platser, för att göra området tryggare. I Ramberget har inbrottssäkra dörrar installerats i allmänna utrymmen, trapphusen har rensats upp och städnivån har höjts för att skapa en tryggare och trivsammare miljö för de boende.

Vill du veta mer om hyresgästenkäten?

Här kan du läsa mer: Hyresgästenkäten

Se alla nyheter

Nyheter

En person som håller en nyckelknippa i sin hand.

2026-04-02

Varning för bedragare som vill byta lås

Vi har fått veta att bedragare kontaktat våra hyresgäster, och säger att de har bokat tid för låsbyte.

Nyheter

En kvinna och en man sitter tillsammans vid ett bord och tittar på en dator.

2026-04-02

Öppettider i påsk

Under röda dagar har kundservice stängt på telefon och i receptionen. Du kan däremot alltid kontakta vår kundservice digitalt genom att skapa ett ärende i boendeappen eller på Mina sidor. 

Nyheter

Kvinna lägger in sin cykel i ett cykelskåp. Bredvid henne står ett barn i cykelhjälm och kollar.

2026-03-30

Vårfixa din cykel!

Cykelsäsongen är äntligen igång! För att din cykel ska rulla smidigt hela våren har vi samlat några bra tips på hur du tar hand om den.

Nyheter

2026-03-24

Välkommen till vår nya webb!

Nu är den här – den nya versionen av  bostadsbolaget.se. En webb som är enklare att hitta i, mer tillgänglig och byggd för att fungera lika bra i mobilen som på datorn.

Nyheter

En man och en kvinna står vid ett bord och kollar på tapeter.

2026-03-23

Nu kan du beställa tillval igen!

Vi är så glada för att vi återigen kan ta emot beställningar på tillval. Du hittar kontaktuppgifter, villkor och information om våra produkter i Bobutiken.

Nyheter

Ett hyreshus med en grön gräsmatta framför sig.

2026-02-12

Vi knackar på – och vill veta vad du tycker om skötseln i allmänna utrymmen

De närmsta veckorna kommer vi att knacka dörr i Biskopsgården och Länsmansgården för att dela ut en enkät. Vi hinner inte knacka på hos alla, men knackar vi på din dörr är vi glada om du öppnar. Undersökningen handlar om skötseln i allmänna utrymmen och görs i samarbete med Göteborgs Universitet.

Hit & dit – smart mobilitet

En elbil som är ansluten till en laddningsstation i ett parkeringsgarage.

2026-01-30

Hyr du parkering? Ladda bilen på natten!

Har du avtal om parkering hos Bostadsbolaget men saknar laddmöjlighet? Nu finns det äntligen…

Nyheter

En närbild av en router med två gula och vita kablar.

2026-01-21

Framtidens Bredband tecknar avtal med ny kommunikationsoperatör

Nu är det klart att Framtidenkoncernen efter ny upphandling ger GlobalConnect uppdraget att leverera digitala tjänster i det öppna fibernätet Framtidens Bredband.

Nyheter

Blå parkeringsskylt framför en röd tegelvägg.

2025-12-09

Nya hyror för parkeringsplatser 2026

Den 1 januari 2026 höjer vi hyrorna för i princip samtliga Bostadsbolagets parkeringsplatser.

Nyheter

En flygbild av ett torg

2025-12-03

Uppdaterad lägesbild över utsatta områden

Polisens senaste lägesbild är presenterad: inga nya områden har tillkommit och inga har flyttats upp på listan med utsatta områden i Göteborg. Det är ett viktigt kvitto på att vårt gemensamma och långsiktiga arbete ger resultat.

Utvecklingsledare – vad är det?

Posted on by Ella Gruenberg
Utvecklingsledare – vad är det?
En grupp människor som står bredvid varandra på en grusväg, iklädda Bostadsbolagets arbetskläder.

Utvecklingsledare – vad är det?

Sedan ett par år tillbaka finns idag ett antal utvecklingsledare på Bostadsbolaget. Hammarkullen har fyra, Biskopsgården sex, Rannebergen en och Frölunda/Tynnered två. Men vad gör en utvecklingsledare och vad är det som utvecklas? Trivas hälsade på gänget i Hammarkullen för att ta reda på saken.

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Robert Lipic

Social hållbarhet

Trivas

Vi träffar Anders, Suraya, Natalie och Rebecca som alla varit lite olika länge på Bostadsbolaget.
– Man kan säga att det här med utvecklingsledare är ett resultat av den strategi som finns inom Framtidenkoncernen för att skapa trygghet och trivsel i våra områden. Strategin kallas ”superförvaltning” och i begreppet ryms en mängd olika saker. Från ökad närvaro, trygghetssäkrade fastigheter till dialog och nolltolerans mot kriminell verksamhet. Ett av målen med superförvaltningen är att vi inte ska ha några särskilt utsatta områden på polisens lista 2030, säger Anders.

Alla utvecklingsledare arbetar med strategins fokusområden men det skiljer sig åt vilka projekt och aktiviteter man ägnar sig åt i områdena under ett år. I Hammarkullen genomfördes till exempel en Boendebudget för första gången i år.
– Hyresgästerna fick lämna in förslag på vilka aktiviteter man skulle vilja genomföra tillsammans med sina grannar i syfte att öka gemenskapen, skapa inblick i demokratiska processer samt öka inflytande och stärka tilliten i området.
De 300 000 kronor som fanns i budgeten har hittills använts för att förverkliga två av de fyra förslagen som fick flest röster. Årets tema var ”Tillsammans igen” och de vinnande förslagen var, en dag på Liseberg, ett besök på Leo’s Lekland, köra gokart och en dag med skidskola, berättar Suraya som arbetat med Boendebudgeten under året.

Ett stort fokus har också legat på olika arbetsmarknadsinsatser. Inte minst via den jobbhubb som nu finns på plats mitt på torget.
– Den kallas Framtidshubben och är öppen flera dagar i veckan. Två koordinatorer från Stadsmissionen finns då på plats och man kan gå dit och skriva CV, söka jobb eller vara med på olika rekryteringsträffar. Vi har också satsat mycket på olika ungdomsjobb och anställt unga vuxna i kortare eller längre perioder på Bostadsbolaget, berättar Rebecca som ansvarar för olika jobbsatsningar.

Natalie har bland annat ansvarat för ett projekt som handlat om att engagera hyresgästerna för att bli trapphusvärdar.
– Det är ett bra projekt som bidrar till gemenskap, trivsel och trygghet för de boende. Man lär känna sina grannar och kan göra olika aktiviteter tillsammans. Till exempel grilla korv på gården eller baka tillsammans i aktivitetshuset. Bostadsbolaget står för allt material som behöver köpas in och hyresgästerna för engagemanget, säger hon.

Se filmen från besöket hos utvecklingsledarna!

Nyfiken på allt som händer?

Listan på de olika insatser som enheten för Social hållbarhet driver pågår kan göras lång. Allt från trygghetsvandringar till Familjeakademin och olika skolprojekt i Nytorpsskolan till trapphusmöten, sambafotboll och löparakademi för unga.

Är du nyfiken på vad som händer?
Kontakta utvecklingsledarna i Hammarkullen

Utvecklingsledare – vad är det?

Sedan ett par år tillbaka finns idag ett antal utvecklingsledare på Bostadsbolaget. Hammarkullen har fyra, Biskopsgården sex, Rannebergen en och Frölunda/Tynnered två. Men vad gör en utvecklingsledare och vad är det som utvecklas? Trivas hälsade på gänget i Hammarkullen för att ta reda på saken.

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Robert Lipic

Social hållbarhet

Trivas

Vi träffar Anders, Suraya, Natalie och Rebecca som alla varit lite olika länge på Bostadsbolaget.
– Man kan säga att det här med utvecklingsledare är ett resultat av den strategi som finns inom Framtidenkoncernen för att skapa trygghet och trivsel i våra områden. Strategin kallas ”superförvaltning” och i begreppet ryms en mängd olika saker. Från ökad närvaro, trygghetssäkrade fastigheter till dialog och nolltolerans mot kriminell verksamhet. Ett av målen med superförvaltningen är att vi inte ska ha några särskilt utsatta områden på polisens lista 2030, säger Anders.

Alla utvecklingsledare arbetar med strategins fokusområden men det skiljer sig åt vilka projekt och aktiviteter man ägnar sig åt i områdena under ett år. I Hammarkullen genomfördes till exempel en Boendebudget för första gången i år.
– Hyresgästerna fick lämna in förslag på vilka aktiviteter man skulle vilja genomföra tillsammans med sina grannar i syfte att öka gemenskapen, skapa inblick i demokratiska processer samt öka inflytande och stärka tilliten i området.
De 300 000 kronor som fanns i budgeten har hittills använts för att förverkliga två av de fyra förslagen som fick flest röster. Årets tema var ”Tillsammans igen” och de vinnande förslagen var, en dag på Liseberg, ett besök på Leo’s Lekland, köra gokart och en dag med skidskola, berättar Suraya som arbetat med Boendebudgeten under året.

Ett stort fokus har också legat på olika arbetsmarknadsinsatser. Inte minst via den jobbhubb som nu finns på plats mitt på torget.
– Den kallas Framtidshubben och är öppen flera dagar i veckan. Två koordinatorer från Stadsmissionen finns då på plats och man kan gå dit och skriva CV, söka jobb eller vara med på olika rekryteringsträffar. Vi har också satsat mycket på olika ungdomsjobb och anställt unga vuxna i kortare eller längre perioder på Bostadsbolaget, berättar Rebecca som ansvarar för olika jobbsatsningar.

Natalie har bland annat ansvarat för ett projekt som handlat om att engagera hyresgästerna för att bli trapphusvärdar.
– Det är ett bra projekt som bidrar till gemenskap, trivsel och trygghet för de boende. Man lär känna sina grannar och kan göra olika aktiviteter tillsammans. Till exempel grilla korv på gården eller baka tillsammans i aktivitetshuset. Bostadsbolaget står för allt material som behöver köpas in och hyresgästerna för engagemanget, säger hon.

Se filmen från besöket hos utvecklingsledarna!

Nyfiken på allt som händer?

Listan på de olika insatser som enheten för Social hållbarhet driver pågår kan göras lång. Allt från trygghetsvandringar till Familjeakademin och olika skolprojekt i Nytorpsskolan till trapphusmöten, sambafotboll och löparakademi för unga.

Är du nyfiken på vad som händer?
Kontakta utvecklingsledarna i Hammarkullen

Hur är jobbet som trygghetsvärd på Bostadsbolaget?

Posted on by Linda Kindvall
Hur är jobbet som trygghetsvärd på Bostadsbolaget?
En kvinna pratar med en man och en kvinna i röda tröjor.

Hur är jobbet som trygghetsvärd på Bostadsbolaget?

Sedan 2018 har trygghetsvärdar funnits på plats i våra utsatta områden för att bidra till ökad trygghet. Det har gett resultat, vilket vi bland annat ser genom att trygghetsbetygen har gått upp i våra utsatta områden. Men hur är det att jobba som trygghetsvärd? Vi träffade trygghetsvärdarna Mohamed och Oumar för att ta reda på lite mer.

Spela Roll

Trivas

Beskriv hur ett arbetspass kan se ut!

Vi börjar dagen med ett uppstartsmöte där vi går igenom kvällsrapporten och planerar arbetet. Vi går ut i bostadsområdena vid 16-tiden och arbetar minst två trygghetsvärdar tillsammans. Vi varierar våra rundor och har ibland extra tillsyn på vissa ställen. Jobbet handlar mycket om att skapa tillit och bygga relationer vilket är ett långsiktigt arbete. Det gör vi genom att gå fram till folk, samtala och hjälpa till på olika sätt om det behövs. Ibland ringer hyresgäster och vill ha sällskap hem från spårvagnen till exempel, men det kan också handla om att rädda en katt ur en håla, eller att agera översättare i olika situationer. Vi bidrar också till ordning och trivsel genom att informera och sätta gränser. En annan del av jobbet är av mer praktisk förvaltningskaraktär där vi hjälper till med enklare akuta fastighetssysslor eftersom vi är dem som är på plats på kvällen. Man kan säga att vi arbetar väldigt brett med trygghet, trivsel och tillitsskapande och i nära samarbete med förvaltningen och andra aktörer.

Har något förändrats när det kommer till tryggheten i ert område under de år som ni varit trygghetsvärdar?

När vi började som trygghetsvärdar och det var en nyhet i området, så möttes vi av misstro framför allt från unga. Men tack vare vårt uthålliga arbete märker vi nu att fler och fler anförtror sig till oss och det underlättar vårt jobb. Vi upplever också att hyresgäster känner sig tryggare bara av att veta att vi finns i närheten, till exempel vågar fler hyresgäster sig ut även på kvällstid för att handla eller tar sig ensamma till och från kollektivtrafiken.

Vad är det bästa med jobbet?

Det finns många delar med jobbet som känns extra bra, bland annat får vi mycket positiv respons ifrån hyresgäster som kommer fram och tackar för att vi finns och vi känner att vår närvaro gör skillnad i området. Sedan har vi kollegor och andra samverkansaktörer ett bra samarbete, vi har kul ihop och stöttar varandra.

Tack Mohamed och Oumar för att ni delade med er och tack för era arbetsinsatser!

Bostadsbolagets trygghetsvärdar i Biskopsgården, iklädda röda jackor där det står "Trygghetsvärd" på ryggen. I bakgrunden syns juliga ljusdekorationer.

Kort fakta om våra trygghetsvärdar

  • Vi har 22 anställda trygghetsvärdar på Bostadsbolaget som främst arbetar i våra utvecklingsområden.
  • Trygghetsvärdarna arbetar i team och finns på plats alla dagar i veckan mellan kl 15-23. Som trygghetsvärd arbetar man varannan helg.
  • För att arbeta som trygghetsvärd ska du ha erfarenhet från liknande bostadsområden antingen genom att ha bott eller arbetat där.
  • Erfarenhet av socialt arbete och av att bemöta alla typer av människor är också meriterande.
    Det är även en stor fördel om man kan tala fler språk än svenska och engelska.
  • Alla trygghetsvärdar genomgår en enklare fastighetserviceutbildning.
    Med den kunskapen kan de utföra enklare servicearbeten, något som förbättrar servicen för våra hyresgäster.

Hur är jobbet som trygghetsvärd på Bostadsbolaget?

Sedan 2018 har trygghetsvärdar funnits på plats i våra utsatta områden för att bidra till ökad trygghet. Det har gett resultat, vilket vi bland annat ser genom att trygghetsbetygen har gått upp i våra utsatta områden. Men hur är det att jobba som trygghetsvärd? Vi träffade trygghetsvärdarna Mohamed och Oumar för att ta reda på lite mer.

Spela Roll

Trivas

Beskriv hur ett arbetspass kan se ut!

Vi börjar dagen med ett uppstartsmöte där vi går igenom kvällsrapporten och planerar arbetet. Vi går ut i bostadsområdena vid 16-tiden och arbetar minst två trygghetsvärdar tillsammans. Vi varierar våra rundor och har ibland extra tillsyn på vissa ställen. Jobbet handlar mycket om att skapa tillit och bygga relationer vilket är ett långsiktigt arbete. Det gör vi genom att gå fram till folk, samtala och hjälpa till på olika sätt om det behövs. Ibland ringer hyresgäster och vill ha sällskap hem från spårvagnen till exempel, men det kan också handla om att rädda en katt ur en håla, eller att agera översättare i olika situationer. Vi bidrar också till ordning och trivsel genom att informera och sätta gränser. En annan del av jobbet är av mer praktisk förvaltningskaraktär där vi hjälper till med enklare akuta fastighetssysslor eftersom vi är dem som är på plats på kvällen. Man kan säga att vi arbetar väldigt brett med trygghet, trivsel och tillitsskapande och i nära samarbete med förvaltningen och andra aktörer.

Har något förändrats när det kommer till tryggheten i ert område under de år som ni varit trygghetsvärdar?

När vi började som trygghetsvärdar och det var en nyhet i området, så möttes vi av misstro framför allt från unga. Men tack vare vårt uthålliga arbete märker vi nu att fler och fler anförtror sig till oss och det underlättar vårt jobb. Vi upplever också att hyresgäster känner sig tryggare bara av att veta att vi finns i närheten, till exempel vågar fler hyresgäster sig ut även på kvällstid för att handla eller tar sig ensamma till och från kollektivtrafiken.

Vad är det bästa med jobbet?

Det finns många delar med jobbet som känns extra bra, bland annat får vi mycket positiv respons ifrån hyresgäster som kommer fram och tackar för att vi finns och vi känner att vår närvaro gör skillnad i området. Sedan har vi kollegor och andra samverkansaktörer ett bra samarbete, vi har kul ihop och stöttar varandra.

Tack Mohamed och Oumar för att ni delade med er och tack för era arbetsinsatser!

Bostadsbolagets trygghetsvärdar i Biskopsgården, iklädda röda jackor där det står "Trygghetsvärd" på ryggen. I bakgrunden syns juliga ljusdekorationer.

Kort fakta om våra trygghetsvärdar

  • Vi har 22 anställda trygghetsvärdar på Bostadsbolaget som främst arbetar i våra utvecklingsområden.
  • Trygghetsvärdarna arbetar i team och finns på plats alla dagar i veckan mellan kl 15-23. Som trygghetsvärd arbetar man varannan helg.
  • För att arbeta som trygghetsvärd ska du ha erfarenhet från liknande bostadsområden antingen genom att ha bott eller arbetat där.
  • Erfarenhet av socialt arbete och av att bemöta alla typer av människor är också meriterande.
    Det är även en stor fördel om man kan tala fler språk än svenska och engelska.
  • Alla trygghetsvärdar genomgår en enklare fastighetserviceutbildning.
    Med den kunskapen kan de utföra enklare servicearbeten, något som förbättrar servicen för våra hyresgäster.

Miljövärd – Designern som blev trädgårdsmästare

Posted on by Ella Gruenberg
Miljövärd – Designern som blev trädgårdsmästare
Bostadsbolagets miljövärd Pia sitter på en flakmoped och ler mot kameran. I bakgrunden syns pallkragar, gröna växter och beiga fastigheter.

Miljövärd – Designern som blev trädgårdsmästare

Rambergsstaden ger ett lummigt intryck med många träd och buskar där det ligger vid foten av Ramberget. Här samsas höga hus från 1970-talet med trevåningshus från 1930-talet omgärdade av grönområden och små sparade ängar mellan huskropparna.

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

När man ger sig tid att promenera runt och kika in på gårdarna är det inte bara lummigt. Här bjuds på en blomsterprakt som närmast för tankarna till Botaniska trädgården. Variationsrikedomen i de färgstarka rabatterna är stor. Här finns frukt- och bärbuskar och flera odlingslådor där hyresgästerna kan låta sig väl smaka. Miljövärden Pia, som ansvarar för utemiljön i Rambergsstaden, säger att hon brukar tänka ”trädgård” när hon planerar och arbetar i området.
– Det här är ju hyresgästernas trädgård. Här ska man kunna sitta ute och njuta i skuggan av ett träd. Eller kunna gå ut och plocka lite blåbär och krusbär. Det är roligt att vara med och utveckla en miljö där människor bor och skapa platser där man kan komma ut och umgås med varandra, säger hon.

Pia är inne på sitt fjärde år som miljövärd i området och började efter en tvåårig utbildning till trädgårdsmästare. Hon hade då ett 15-årigt förflutet som designer på olika klädföretag men kände att hon ville göra något annat.
Att ägna sig åt träd och buskar låg nära till hands.
– Ja, man kan säga att både kläddesign och trädgårdsarbete ligger i släkten sedan tre generationer bakåt. Herrarna har varit trädgårdsmästare och damerna har varit skräddare, säger hon.

Under halva året har Pia hjälp av säsongsanställda som är ute varje dag och klipper, rensar, planterar och ser till att det är fint överallt. De har delat upp området i fyra delar och varje del får en egen dag i veckan för trädgårdsarbete. På fredagarna brukar de städa och hålla rent i hela området.
Pia, med sin bakgrund som designer, vill gärna skapa en enhetlig bild inne på gårdarna och göra dem till platser som både är vackra att se på och härliga att vara i. Färgerna på träden, buskarna och blommorna ska vara i harmoni med varandra och locka ögat.
– Det här är ett helt fantastiskt roligt arbete. Man har mycket kontakt med hyresgästerna och det är ett fritt, omväxlande arbete under ansvar att skapa en fin boendemiljö där människor trivs. Jag får nypa mig i armen ibland – jag trivs så oerhört bra med det jag gör, säger hon.

Bostadsbolagets miljövärd Pia står och ler framför ett par blommor i lila och gula nyanser. Bakom henne syns ett hus i gult och brunt tegel.
”Jag får nypa mig i armen ibland. Jag trivs så oerhört bra med det jag håller på med” säger Pia som arbetar som miljövärd på Hisingen.
Ett hav av färsk, grön mynta, tillsammans med en skylt där det står "Mynta. Varsågod!".
Överallt finns möjlighet för hyresgästerna att plocka och smaka på det som odlas – mynta, smultron, rabarber eller äpplen.
Solig sommardag i Bostadsbolagets bostadskvarter i Rambergsstaden. På bilden syns en sittgrupp, gröna växter och gula lägenhetsbygnader.
En plats att mötas och trivas tillsammans på.
Bostadsbolagets miljövärd Pia ler och beskär en grön buske med en trimmer.
Pia röjer med häcksaxen – ett av hennes mest använda redskap i arbetet som miljövärd.

Miljövärd – Designern som blev trädgårdsmästare

Rambergsstaden ger ett lummigt intryck med många träd och buskar där det ligger vid foten av Ramberget. Här samsas höga hus från 1970-talet med trevåningshus från 1930-talet omgärdade av grönområden och små sparade ängar mellan huskropparna.

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

När man ger sig tid att promenera runt och kika in på gårdarna är det inte bara lummigt. Här bjuds på en blomsterprakt som närmast för tankarna till Botaniska trädgården. Variationsrikedomen i de färgstarka rabatterna är stor. Här finns frukt- och bärbuskar och flera odlingslådor där hyresgästerna kan låta sig väl smaka. Miljövärden Pia, som ansvarar för utemiljön i Rambergsstaden, säger att hon brukar tänka ”trädgård” när hon planerar och arbetar i området.
– Det här är ju hyresgästernas trädgård. Här ska man kunna sitta ute och njuta i skuggan av ett träd. Eller kunna gå ut och plocka lite blåbär och krusbär. Det är roligt att vara med och utveckla en miljö där människor bor och skapa platser där man kan komma ut och umgås med varandra, säger hon.

Pia är inne på sitt fjärde år som miljövärd i området och började efter en tvåårig utbildning till trädgårdsmästare. Hon hade då ett 15-årigt förflutet som designer på olika klädföretag men kände att hon ville göra något annat.
Att ägna sig åt träd och buskar låg nära till hands.
– Ja, man kan säga att både kläddesign och trädgårdsarbete ligger i släkten sedan tre generationer bakåt. Herrarna har varit trädgårdsmästare och damerna har varit skräddare, säger hon.

Under halva året har Pia hjälp av säsongsanställda som är ute varje dag och klipper, rensar, planterar och ser till att det är fint överallt. De har delat upp området i fyra delar och varje del får en egen dag i veckan för trädgårdsarbete. På fredagarna brukar de städa och hålla rent i hela området.
Pia, med sin bakgrund som designer, vill gärna skapa en enhetlig bild inne på gårdarna och göra dem till platser som både är vackra att se på och härliga att vara i. Färgerna på träden, buskarna och blommorna ska vara i harmoni med varandra och locka ögat.
– Det här är ett helt fantastiskt roligt arbete. Man har mycket kontakt med hyresgästerna och det är ett fritt, omväxlande arbete under ansvar att skapa en fin boendemiljö där människor trivs. Jag får nypa mig i armen ibland – jag trivs så oerhört bra med det jag gör, säger hon.

Bostadsbolagets miljövärd Pia står och ler framför ett par blommor i lila och gula nyanser. Bakom henne syns ett hus i gult och brunt tegel.
”Jag får nypa mig i armen ibland. Jag trivs så oerhört bra med det jag håller på med” säger Pia som arbetar som miljövärd på Hisingen.
Ett hav av färsk, grön mynta, tillsammans med en skylt där det står "Mynta. Varsågod!".
Överallt finns möjlighet för hyresgästerna att plocka och smaka på det som odlas – mynta, smultron, rabarber eller äpplen.
Solig sommardag i Bostadsbolagets bostadskvarter i Rambergsstaden. På bilden syns en sittgrupp, gröna växter och gula lägenhetsbygnader.
En plats att mötas och trivas tillsammans på.
Bostadsbolagets miljövärd Pia ler och beskär en grön buske med en trimmer.
Pia röjer med häcksaxen – ett av hennes mest använda redskap i arbetet som miljövärd.

Lokalvårdare – På hög nivå i Vasastan

Posted on by Ella Gruenberg
Lokalvårdare – På hög nivå i Vasastan
Bostadsbolagets lokalvårdare Spomenka i en trappuppgång i Vasa. Hon lutar sig mot trappräcket och pekar upp i taket.

Lokalvårdare – På hög nivå i Vasastan

Takstuckaturer, värmeelement utsirade som tårtpapper och fyra meter eller mer i takhöjd. Bostadsbolagets fastigheter i Vasastan som byggdes i slutet på 1800-talet skulle se pampiga ut. Att det blev opraktiskt och svårstädat var inte så viktigt.
Ändå stortrivs Spomenka Milisic på sitt jobb som lokalvårdare här.

Författare: Karin Andréen Olsson Fotograf: Robert Lipic

Trivas

Det är bra träning med alla trappsteg, skrattar Spomenka Milisic och visar hur högt hon måste kliva i B-trapphuset på Bellmansgatan. Kökstrapporna med ingång från gården användes inte av herrskapen som bodde i lägenheterna. De var till för tjänstefolk och springpojkar, utan hiss och med högre trappsteg än i de storslagna entréerna mot gatan. Där är det däremot många meter i tak, med dekorativa målningar, paneler, utsirade elementskydd, arbetade trappräcken och vackra mosaikgolv. På Karl Gustavsgatan 22 är det så högt i tak att takkronan har en fjärrstyrd hiss så att glödlampan kan bytas utan att man behöver riskera livet.

Spomenka drar ut dammvippan på teleskopskaftet så långt det går, sträcker sig på tå och dammar stuckaturerna med krusiduller uppe under taket. ”Som gjorda för att samla damm”, tänker Trivas-teamet.
– Jag har faktiskt inte ont någonstans, säger Spomenka, när vi undrar över arbetsställningen. Nu under corona har vi tagit paus, men annars träffas vi i ett friskteam på jobbet och tränar, speciellt anpassat för vårt yrke.
– Det hjälper jättebra. Men dammvippan kan jag inte jobba med varje dag, det blir för mycket för axlarna.

Spomenka är ensam om sitt städområde i Vasastan. Eftersom det är för besvärligt att dra städvagnen över spårvagnsspår, gatsten och trottoarkanter mellan Bostadsbolagets elva olika adresser, har hon placerat ut städmaterial i förråd på varje ställe. Hon lägger själv upp arbetsdagen så att hon hinner med alla moment och ser till att de utförs regelbundet överallt. Det rör sig bland annat om att damma fönsterbrädor och alla andra ytor, torka av trappräcken, putsa dörrglas och ibland sopa bort löv som blåst in. Och så förstås moppa golv och trappor. En micromopp räcker till ett våningsplan – sedan är den smutsig och stoppas i en brun matavfallspåse för att tvättas och tas med tillbaka lagom till nästa moppning. Allt har hon i huvudet.
– Om man sköter sitt jobb bra, går det att hålla rent överallt, försäkrar hon.
– Jag tycker det är roligt att städa och göra rent och fint för hyresgästerna så att de är nöjda. Många av dem har bott här länge så vi har lärt känna varandra. Jag tycker också om att det är annorlunda här. Det är så vackra hus som alla är olika.

Cykelrum, vindar och källare städas också med jämna mellanrum. Då brukar fastighetsvärdar, miljövärdar och lokalvårdare hjälpas åt och passa på att träffas och ha lite trevligt tillsammans.
– Jag har jättebra arbetskamrater, säger Spomenka. Man kommer till jobbet med glädje!

I kvarteren runt Viktoriagatan finns det många restauranger och pubar och det är tyvärr inte bara torra löv som samlas i entréerna. Men fimpar, urin och utspilld öl behöver inte Spomenka ta hand om utan det sköts av en spoltjänst som Bostadsbolaget anlitar en gång i veckan.
Men trots att det är lite stökigt med både mycket trafik och folk i omlopp i stort sett dygnet runt, trivs Spomenka.
– Jag känner mig aldrig otrygg, säger hon. Jag tycker det är roligt att det alltid är folk och rörelse här i Vasastan!

Bostadsbolagets lokalvårdare Spomenka i en trappuppgång i Vasa, som håller i en dammvippa som hon dammar taket med.
De pampiga entréerna mot gatan med takmålningar, lampkronor, mosaikgolv och utsirade trappräcken och stuckaturer är vackra – men inte direkt lättstädade.
En städvagn fylld med rengöringsmedel i ett rum.
Eftersom det är långt mellan de olika uppgångarna får Spomenca förvara en städvagn i varje trapphus.
Bostadsbolagets lokalvårdare Spomenka i en trappuppgång i Vasa. Hon lutar sig mot trappräcket och pekar upp i taket.
Spomenka trivs som lokalvårdare i Vasastan. ”Det är så vackra hus som alla är olika. Och det är roligt med så mycket folk och rörelse!”
Vacker takkrona i Bostadsbolagets fastighet i Vasa.
I flera av entréerna i Vasastan finns fantastiska takmålningar.

Lokalvårdare – På hög nivå i Vasastan

Takstuckaturer, värmeelement utsirade som tårtpapper och fyra meter eller mer i takhöjd. Bostadsbolagets fastigheter i Vasastan som byggdes i slutet på 1800-talet skulle se pampiga ut. Att det blev opraktiskt och svårstädat var inte så viktigt.
Ändå stortrivs Spomenka Milisic på sitt jobb som lokalvårdare här.

Författare: Karin Andréen Olsson Fotograf: Robert Lipic

Trivas

Det är bra träning med alla trappsteg, skrattar Spomenka Milisic och visar hur högt hon måste kliva i B-trapphuset på Bellmansgatan. Kökstrapporna med ingång från gården användes inte av herrskapen som bodde i lägenheterna. De var till för tjänstefolk och springpojkar, utan hiss och med högre trappsteg än i de storslagna entréerna mot gatan. Där är det däremot många meter i tak, med dekorativa målningar, paneler, utsirade elementskydd, arbetade trappräcken och vackra mosaikgolv. På Karl Gustavsgatan 22 är det så högt i tak att takkronan har en fjärrstyrd hiss så att glödlampan kan bytas utan att man behöver riskera livet.

Spomenka drar ut dammvippan på teleskopskaftet så långt det går, sträcker sig på tå och dammar stuckaturerna med krusiduller uppe under taket. ”Som gjorda för att samla damm”, tänker Trivas-teamet.
– Jag har faktiskt inte ont någonstans, säger Spomenka, när vi undrar över arbetsställningen. Nu under corona har vi tagit paus, men annars träffas vi i ett friskteam på jobbet och tränar, speciellt anpassat för vårt yrke.
– Det hjälper jättebra. Men dammvippan kan jag inte jobba med varje dag, det blir för mycket för axlarna.

Spomenka är ensam om sitt städområde i Vasastan. Eftersom det är för besvärligt att dra städvagnen över spårvagnsspår, gatsten och trottoarkanter mellan Bostadsbolagets elva olika adresser, har hon placerat ut städmaterial i förråd på varje ställe. Hon lägger själv upp arbetsdagen så att hon hinner med alla moment och ser till att de utförs regelbundet överallt. Det rör sig bland annat om att damma fönsterbrädor och alla andra ytor, torka av trappräcken, putsa dörrglas och ibland sopa bort löv som blåst in. Och så förstås moppa golv och trappor. En micromopp räcker till ett våningsplan – sedan är den smutsig och stoppas i en brun matavfallspåse för att tvättas och tas med tillbaka lagom till nästa moppning. Allt har hon i huvudet.
– Om man sköter sitt jobb bra, går det att hålla rent överallt, försäkrar hon.
– Jag tycker det är roligt att städa och göra rent och fint för hyresgästerna så att de är nöjda. Många av dem har bott här länge så vi har lärt känna varandra. Jag tycker också om att det är annorlunda här. Det är så vackra hus som alla är olika.

Cykelrum, vindar och källare städas också med jämna mellanrum. Då brukar fastighetsvärdar, miljövärdar och lokalvårdare hjälpas åt och passa på att träffas och ha lite trevligt tillsammans.
– Jag har jättebra arbetskamrater, säger Spomenka. Man kommer till jobbet med glädje!

I kvarteren runt Viktoriagatan finns det många restauranger och pubar och det är tyvärr inte bara torra löv som samlas i entréerna. Men fimpar, urin och utspilld öl behöver inte Spomenka ta hand om utan det sköts av en spoltjänst som Bostadsbolaget anlitar en gång i veckan.
Men trots att det är lite stökigt med både mycket trafik och folk i omlopp i stort sett dygnet runt, trivs Spomenka.
– Jag känner mig aldrig otrygg, säger hon. Jag tycker det är roligt att det alltid är folk och rörelse här i Vasastan!

Bostadsbolagets lokalvårdare Spomenka i en trappuppgång i Vasa, som håller i en dammvippa som hon dammar taket med.
De pampiga entréerna mot gatan med takmålningar, lampkronor, mosaikgolv och utsirade trappräcken och stuckaturer är vackra – men inte direkt lättstädade.
En städvagn fylld med rengöringsmedel i ett rum.
Eftersom det är långt mellan de olika uppgångarna får Spomenca förvara en städvagn i varje trapphus.
Bostadsbolagets lokalvårdare Spomenka i en trappuppgång i Vasa. Hon lutar sig mot trappräcket och pekar upp i taket.
Spomenka trivs som lokalvårdare i Vasastan. ”Det är så vackra hus som alla är olika. Och det är roligt med så mycket folk och rörelse!”
Vacker takkrona i Bostadsbolagets fastighet i Vasa.
I flera av entréerna i Vasastan finns fantastiska takmålningar.

Spara på el med tips från dina grannar

Posted on by Ella Gruenberg
Spara på el med tips från dina grannar
Röd, illustrerad neonskylt mot svart bakgrund där det står "#Pwrhack".

Spara på el med tips från dina grannar

Nu börjar det bli både mörkt och kallt ute och med sjunkande temperaturer stiger istället elkonsumtionen. El är en resurs som vi behöver använda sparsamt och hållbart, både
för samhällets och miljöns skull. Det är särskilt viktigt under årets kalla månader när det går åt som mest el. Om vi alla anstränger oss för att hålla nere användningen kan vi tillsammans minska effekttopparna och risken för att det blir elbrist, och samtidigt bidra till en bättre miljö.

Hållbarhet

Powerhack

Spara på el med tips från dina grannar

Nu börjar det bli både mörkt och kallt ute och med sjunkande temperaturer stiger istället elkonsumtionen. El är en resurs som vi behöver använda sparsamt och hållbart, både
för samhällets och miljöns skull. Det är särskilt viktigt under årets kalla månader när det går åt som mest el. Om vi alla anstränger oss för att hålla nere användningen kan vi tillsammans minska effekttopparna och risken för att det blir elbrist, och samtidigt bidra till en bättre miljö.

Hållbarhet

Powerhack

Här kommer några riktigt bra tips från våra egna hyresgäster som skickades in under Bostadsbolagets elsparkampanj #pwrhack:

Skonsamt luft

“På vintern tar hår och hud stryk av den torra inomhusluften. Förutom att inte tvätta håret
alls ofta och då i helt kallt vatten så brukar jag hänga min rena blöta tvätt i fönsterna som
gardiner. Elementen torkar tvätten och samtidigt får rummet en mer skonsam fuktigare
luft, vilket både hår, hud och krukväxter gillar.”

Energisnåla ägg

“Koka perfekta hårdkokta ägg genom att lägga ägg i liten kastrull, häll på ett par centimeter
vatten, lägg på lock. Koka upp och stäng av direkt. Låt locket vara kvar hela tiden och efter tio minuter har äggen ångats färdiga. Blir perfekta och aldrig ”grå”. Använder man vatten uppkokt i vattenkokare blir det ännu mer energisnålt.”

Grönsaksmix

“Koka frysta grönsaker tillsammans med potatis eller pasta.”

Sprid värmen

“När jag är klar i köket, så låter jag alltid ugnsluckan stå öppen och sprida lite extra mysig
värme i rummet. Gratis uppvärmning och ett smart sätt att ta vara på energin!”

Bye bye standby

“Låt inga apparater stå i standby-läge. Det drar energi. Stäng hellre av allt med ett tryck och använd grenkontakt med strömavbrytare!”

Zdenka Kalisky fångar Brunnsbo med nål och tråd

Posted on by Ella Gruenberg
Zdenka Kalisky fångar Brunnsbo med nål och tråd
Konstnären Zdenka Kalisky tittar in i kameran och ler med stängd mun framför en grön byggnad.

Zdenka fångar Brunnsbo med nål och tråd

– När jag var yngre tyckte jag att broderi var något tråkigt som bara gamla tanter höll på med. Det intresserade mig inte alls – tills jag insåg hur mycket jag faktiskt älskar det, säger Zdenka.

Brunnsbo

Jubileumskonst

Trivas

Zdenka flyttade till Sverige från Tjeckien under 70-talet och har sedan dess bott i flera olika länder. Hon tillbringade bland annat 14 år i Zimbabwe via ett biståndsprojekt, och det var där hennes intresse för broderi och textilkonst tog fart på riktigt. Där var hon, tillsammans med andra kvinnor, aktiv i en lapptäcksförening som varje år kom med nya teman och kreativa utmaningar.

När hon senare flyttade hem till Sverige fortsatte Zdenka sitt textilarbete – den här gången som konstnärlig handledare på Kvinnocenter i Bergsjön, vilket hon fortsatt gör idag. Här samlas kvinnor med olika bakgrunder för att skapa tillsammans. De blandar traditionella tekniker med nya idéer och formar broderade väggbonader och tavlor som speglar både det personliga och det gemensamma.
– För broderigruppen blir hantverket mer än bara ett skapande. Det är ett sätt att uttrycka sina livserfarenheter samtidigt som det är en plats för gemenskap, samtal och kaffe, säger hon.

Zdenkas jubileumskonstverk är ett broderat porträtt av hennes eget kvarter i Brunnsbo, där hon bott i två decennier. Hon berättar att skaparprocessen började tidigt på våren, då hon gick runt med ett skissblock för att fånga områdets olika vinklar och vyer. Höghusen, träden, lekplatserna – hon ville få med allt som kändes viktigt. Även om inte allt fick plats har mycket fått rum, bland annat två välkända landmärken som skymtar på avstånd – Karlatornet och Älvsborgsbron.
– Det var fint att gå runt i sitt eget kvarter och upptäcka det på nytt, jag blev påmind om varför jag trivs så bra här. Vi har skogen runt hörnet, kolonilotten bakom huset och bara några få hållplatser in till stan. Det är en lyxig kombination.

De första skisserna gjorde Zdenka när träden stod utan löv, och färgerna i verket var från början mer dova. I takt med att värmen kom och träden blev gröna fick broderiet nytt liv:
– Det var roligare att jobba när färgerna kom in i bilden. Det var som om kvarteret växte fram på nytt, både utanför och i broderiet, säger hon.
Zdenka gillar att utforska innovativa tekniker i sitt arbete och när hon jobbade fram det mindre broderiet använde hon en metod som var ny för henne: hon broderade på ett vattenlösligt underlag som sedan sköljdes bort, så att bara trådarna och stygnen blev kvar. Det gjorde att broderiet fick ett lätt och svävande uttryck. Hon skapade också en större version av samma motiv, som maskinbroderad textilapplikation.
– Jag vill att människor ska se att Brunnsbo är en fin och mångkulturell plats. Att det finns så mycket att uppskatta här – både för ögat och hjärtat. Jag hoppas att mitt broderi är något de kan känna igen sig i.

Om konstnären

Zdenka Kalisky skapar broderier och textilkonst som sprakar av färg, form och textur, inspirerad av mönster och motiv från hela världen.

Zdenka fångar Brunnsbo med nål och tråd

– När jag var yngre tyckte jag att broderi var något tråkigt som bara gamla tanter höll på med. Det intresserade mig inte alls – tills jag insåg hur mycket jag faktiskt älskar det, säger Zdenka.

Brunnsbo

Jubileumskonst

Trivas

Zdenka flyttade till Sverige från Tjeckien under 70-talet och har sedan dess bott i flera olika länder. Hon tillbringade bland annat 14 år i Zimbabwe via ett biståndsprojekt, och det var där hennes intresse för broderi och textilkonst tog fart på riktigt. Där var hon, tillsammans med andra kvinnor, aktiv i en lapptäcksförening som varje år kom med nya teman och kreativa utmaningar.

När hon senare flyttade hem till Sverige fortsatte Zdenka sitt textilarbete – den här gången som konstnärlig handledare på Kvinnocenter i Bergsjön, vilket hon fortsatt gör idag. Här samlas kvinnor med olika bakgrunder för att skapa tillsammans. De blandar traditionella tekniker med nya idéer och formar broderade väggbonader och tavlor som speglar både det personliga och det gemensamma.
– För broderigruppen blir hantverket mer än bara ett skapande. Det är ett sätt att uttrycka sina livserfarenheter samtidigt som det är en plats för gemenskap, samtal och kaffe, säger hon.

Zdenkas jubileumskonstverk är ett broderat porträtt av hennes eget kvarter i Brunnsbo, där hon bott i två decennier. Hon berättar att skaparprocessen började tidigt på våren, då hon gick runt med ett skissblock för att fånga områdets olika vinklar och vyer. Höghusen, träden, lekplatserna – hon ville få med allt som kändes viktigt. Även om inte allt fick plats har mycket fått rum, bland annat två välkända landmärken som skymtar på avstånd – Karlatornet och Älvsborgsbron.
– Det var fint att gå runt i sitt eget kvarter och upptäcka det på nytt, jag blev påmind om varför jag trivs så bra här. Vi har skogen runt hörnet, kolonilotten bakom huset och bara några få hållplatser in till stan. Det är en lyxig kombination.

De första skisserna gjorde Zdenka när träden stod utan löv, och färgerna i verket var från början mer dova. I takt med att värmen kom och träden blev gröna fick broderiet nytt liv:
– Det var roligare att jobba när färgerna kom in i bilden. Det var som om kvarteret växte fram på nytt, både utanför och i broderiet, säger hon.
Zdenka gillar att utforska innovativa tekniker i sitt arbete och när hon jobbade fram det mindre broderiet använde hon en metod som var ny för henne: hon broderade på ett vattenlösligt underlag som sedan sköljdes bort, så att bara trådarna och stygnen blev kvar. Det gjorde att broderiet fick ett lätt och svävande uttryck. Hon skapade också en större version av samma motiv, som maskinbroderad textilapplikation.
– Jag vill att människor ska se att Brunnsbo är en fin och mångkulturell plats. Att det finns så mycket att uppskatta här – både för ögat och hjärtat. Jag hoppas att mitt broderi är något de kan känna igen sig i.

Om konstnären

Zdenka Kalisky skapar broderier och textilkonst som sprakar av färg, form och textur, inspirerad av mönster och motiv från hela världen.

Zdenkas jubileumskonstverk

Framtiden är ljus på Friskväderstorget

Posted on by Ella Gruenberg
Framtiden är ljus på Friskväderstorget
En flygbild av Skivhuset i Biskopsgården, som är ett högt lägenhetshus med färgglada solpaneler.

Framtiden är ljus på Friskväderstorget

2010 utnämndes skivhuset på Friskväderstorget till Göteborgs fulaste hus. Men där historien en gång handlade om tråkiga och slitna fasader, handlar den idag om innovation, konst och framtidstro.

Författare: Minéa Palm

Ett hus berättar

Norra Biskopsgården

Trivas

Huset har länge varit omtalat för sin fasad i grå betong med rödbruna plåtpartier. Beläget på en höjd syns det över hela området och har blivit ett tydligt landmärke i Norra Biskopsgården. Med tiden har både fastigheten och området förändrats och förnyats.
– Det har hänt en hel del med huset både invändigt och utvändigt sedan Bostadsbolaget tog över det 2017. Den mest uppmärksammade förändringen är helt klart solcellsfasaden. Den är jättefin, säger Johan, som är fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Sedan panelerna installerades på husets gavel har de blivit den nya snackisen i området. Till skillnad från traditionella solceller, som oftast sitter på tak och sällan syns, är de här panelerna integrerade i fasaden och utformade med ett unikt mönster. Solcellsdesign är fortfarande relativt ovanligt och väcker därför nyfikenhet bland de som går förbi. Panelerna på gaveln kompletteras av solceller på taket – det är oftast mest effektivt att placera dem där eftersom solen lyser uppifrån. Men här fungerar även fasadpanelen väldigt bra, då husväggen vetter rakt mot söder. Utöver dekorativa solceller pryds byggnaden av en ljusgestaltning av konstnären Aleksandra Stratimirovic, som bidrar till trivsel kring Friskväderstorget genom att lysa upp tidiga morgnar och sena kvällar.

Bostadsbolagets fastighetsvärd Johan står framför Skivhuset i Biskopsgården med glasögon på.
Johan, fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Ett område i förändring

Utvecklingen stannar inte vid huset. Torget och omgivningarna i Biskopsgården är en del av Göteborg Stads större vision om Trädgårdsstaden – en stadsbyggnadsidé där täthet och grönska balanseras för att skapa trygga och trevliga bostadsområden. I Biskopsgården finns stora ytor, gröna stråk och närhet till naturen, och här vill staden bygga vidare på det som redan finns. Med nya bostäder, bättre service och tryggare mötesplatser ska området växa och formas till en modern trädgårdsstad.
– Friskväderstorget är unikt – kuperat och högt med fin utsikt och Svarte Mosse strax intill. På sikt planeras en utveckling av torget och redan i höst påbörjas bland annat anpassningar för ett nytt bibliotek, vilket känns väldigt roligt. I Biskopsgården finns mycket yta, vilket ger utrymme att förtäta, men det ska göras på ett begåvat sätt – både genom att skapa nya miljöer som delvis överträffar de gamla och samtidigt förbättra det som redan finns, säger
Niklas, områdesutvecklare på Bostadsbolaget.

En stor byggnad med en skylt där det står "Du är drömmen, du är längtan, du är guld".
Ljusgestaltning av konstnären Aleksandra Stratimirovic.
En stor byggnad med en skylt där det står "Du är drömmen, du är längtan, du är guld".

Solcellsfakta

Panelerna är uppbyggda av moduler med tryckta färgfält som kombineras i ett mosaikmönster
inspirerat av nordafrikanska kakelmönster och svensk folklore. Tillsammans med solcellerna på husets tak produceras cirka 145 kW, vilket täcker det mesta av den el som förbrukas i husets gemensamma ytor.

Ljusa ord

Aleksandra Stratimirovic är konstnären bakom det lysande budskapet. Hon föddes 1968 i Serbien och är utbildad vid glas- och keramiklinjen vid Konsthögskolan i Belgrad samt
i ljusdesign vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Landmärke

Det har hänt en hel del med huset både invändigt och utvändigt sedan Bostadsbolaget tog över det 2017. Den mest uppmärksammade förändringen är helt klart solcellsfasaden. Den är jättefin, säger Johan, som är fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Kort och gott om Skivhuset
  • Huset byggdes 1959–1960
  • 140 lägenheter fördelade på sju våningar
  • Representerar efterkrigstidens folkhemsarkitektur: modernistiskt, funktionellt och enkelt

Kort och gott om Skivhuset

  • Huset byggdes 1959–1960
  • 140 lägenheter fördelade på sju våningar
  • Representerar efterkrigstidens folkhemsarkitektur: modernistiskt, funktionellt och enkelt

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Framtiden är ljus på Friskväderstorget

2010 utnämndes skivhuset på Friskväderstorget till Göteborgs fulaste hus. Men där historien en gång handlade om tråkiga och slitna fasader, handlar den idag om innovation, konst och framtidstro.

Författare: Minéa Palm

Ett hus berättar

Norra Biskopsgården

Trivas

Huset har länge varit omtalat för sin fasad i grå betong med rödbruna plåtpartier. Beläget på en höjd syns det över hela området och har blivit ett tydligt landmärke i Norra Biskopsgården. Med tiden har både fastigheten och området förändrats och förnyats.
– Det har hänt en hel del med huset både invändigt och utvändigt sedan Bostadsbolaget tog över det 2017. Den mest uppmärksammade förändringen är helt klart solcellsfasaden. Den är jättefin, säger Johan, som är fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Sedan panelerna installerades på husets gavel har de blivit den nya snackisen i området. Till skillnad från traditionella solceller, som oftast sitter på tak och sällan syns, är de här panelerna integrerade i fasaden och utformade med ett unikt mönster. Solcellsdesign är fortfarande relativt ovanligt och väcker därför nyfikenhet bland de som går förbi. Panelerna på gaveln kompletteras av solceller på taket – det är oftast mest effektivt att placera dem där eftersom solen lyser uppifrån. Men här fungerar även fasadpanelen väldigt bra, då husväggen vetter rakt mot söder. Utöver dekorativa solceller pryds byggnaden av en ljusgestaltning av konstnären Aleksandra Stratimirovic, som bidrar till trivsel kring Friskväderstorget genom att lysa upp tidiga morgnar och sena kvällar.

Bostadsbolagets fastighetsvärd Johan står framför Skivhuset i Biskopsgården med glasögon på.
Johan, fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Ett område i förändring

Utvecklingen stannar inte vid huset. Torget och omgivningarna i Biskopsgården är en del av Göteborg Stads större vision om Trädgårdsstaden – en stadsbyggnadsidé där täthet och grönska balanseras för att skapa trygga och trevliga bostadsområden. I Biskopsgården finns stora ytor, gröna stråk och närhet till naturen, och här vill staden bygga vidare på det som redan finns. Med nya bostäder, bättre service och tryggare mötesplatser ska området växa och formas till en modern trädgårdsstad.
– Friskväderstorget är unikt – kuperat och högt med fin utsikt och Svarte Mosse strax intill. På sikt planeras en utveckling av torget och redan i höst påbörjas bland annat anpassningar för ett nytt bibliotek, vilket känns väldigt roligt. I Biskopsgården finns mycket yta, vilket ger utrymme att förtäta, men det ska göras på ett begåvat sätt – både genom att skapa nya miljöer som delvis överträffar de gamla och samtidigt förbättra det som redan finns, säger
Niklas, områdesutvecklare på Bostadsbolaget.

En stor byggnad med en skylt där det står "Du är drömmen, du är längtan, du är guld".
Ljusgestaltning av konstnären Aleksandra Stratimirovic.
En stor byggnad med en skylt där det står "Du är drömmen, du är längtan, du är guld".

Solcellsfakta

Panelerna är uppbyggda av moduler med tryckta färgfält som kombineras i ett mosaikmönster
inspirerat av nordafrikanska kakelmönster och svensk folklore. Tillsammans med solcellerna på husets tak produceras cirka 145 kW, vilket täcker det mesta av den el som förbrukas i husets gemensamma ytor.

Ljusa ord

Aleksandra Stratimirovic är konstnären bakom det lysande budskapet. Hon föddes 1968 i Serbien och är utbildad vid glas- och keramiklinjen vid Konsthögskolan i Belgrad samt
i ljusdesign vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Landmärke

Det har hänt en hel del med huset både invändigt och utvändigt sedan Bostadsbolaget tog över det 2017. Den mest uppmärksammade förändringen är helt klart solcellsfasaden. Den är jättefin, säger Johan, som är fastighetsvärd på Friskväderstorget.

Kort och gott om Skivhuset
  • Huset byggdes 1959–1960
  • 140 lägenheter fördelade på sju våningar
  • Representerar efterkrigstidens folkhemsarkitektur: modernistiskt, funktionellt och enkelt

Kort och gott om Skivhuset

  • Huset byggdes 1959–1960
  • 140 lägenheter fördelade på sju våningar
  • Representerar efterkrigstidens folkhemsarkitektur: modernistiskt, funktionellt och enkelt

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Med raka ryggar och varma hjärtan

Posted on by Ella Gruenberg
Med raka ryggar och varma hjärtan
Bostadsbolagets trygghetsvärdar Mio och Masoud iklädda Bostadsbolagets arbetskläder. De står framför ett Boservice och tittar in i kameran och ler.

Med raka ryggar och varma hjärtan

När de flesta andra går hem börjar trygghetsvärdarna jobba.

Du har kanske sett dem. De rör sig i de allmänna utrymmena, men också på parkeringsplatser, gårdar, hållplatser och torg för att bidra till trygghet och gemenskap.

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Nyfiken på

Trivas

Trygghetsvärdar

Mio och Masoud är två av Bostadsbolagets trygghetsvärdar. De beskriver jobbet som
omväxlande. Ibland handlar det om konkreta uppgifter, som att byta en propp, hjälpa någon att komma in i tvättstugan, göra enklare reparationer, prata med ungdomsgäng eller följa en
hyresgäst som just klivit av spårvagnen och inte vill gå ensam i mörkret. Andra gånger handlar det helt enkelt om att bara synas och finnas där.
– Vårt mål är att alltid vara på rätt plats vid rätt tid, med rätt resurs. Eftersom vi rör oss i området varje dag kan vi tidigt upptäcka saker som trasiga lås eller andra säkerhets- och trygghetsproblem, och se till att de rapporteras så att de snabbt kan åtgärdas. Vi fungerar som en länk mellan hyresgästerna, området och Bostadsbolaget, säger Mio.

Trygghetsvärdarna jobbar mellan 15:00 och 23:00 och inleder varje pass med ett möte tillsammans med trygghetscheferna. Där diskuteras gårdagenshändelser och observationer – en rutin som säkerställer att närvaro, information, uppföljning och säkerhet hänger ihop, och att hyresgästerna alltid möts av uppdaterad personal.
– Det finns en tydlig skillnad mellan säkerhet och trygghet. Säkerhet handlar om saker som lås, dörrar och larm. Trygghet, däremot, är en känsla – och det är framför allt den vi jobbar med. För även den mest säkra bostaden spelar liten roll om hyresgästerna inte känner sig trygga, förklarar Masoud.

Trygghetsvärdarna finns på plats i Hammarkullen, Rannebergen, Tynnered, Västra Järnbrott, Biskopsgården och Brunnsbo – från eftermiddagar till sena kvällar, varje dag, året runt. Du känner oftast igen dem på deras röda kläder med Bostadsbolagets logga, även om kläderna ibland kan variera då de samarbetar med andra bostadsbolag i området. På Hisingen, där Mio och Masoud jobbar, är trygghetsvärdarna indelade i tre grupper med sex personer i varje grupp. De går oftast ut i team om två eller tre och rör sig nästan alltid i samma område – just för att de ska lära känna både platserna och människorna som befinner sig där.

I grupperna finns personer med olika åldrar, bakgrunder och erfarenheter, vilket underlättar kontakten med hyresgästerna.
– Här bor det människor från över 80 olika nationaliteter. Det gör att vi ständigt får lära oss om olika kulturer, behov och perspektiv, vilket är både spännande och utvecklande. Det hjälper oss att bemöta alla med respekt och bygga ett genuint förtroende i området, säger Mio.
Masoud fyller i:
– Det är viktigt att hitta balansen mellan relationsbyggande och gränssättande som trygghetsvärd. Om vi till exempel möter ett ungdomsgäng som röker i en källare visar vi värme genom att lugnt och sansat förklarar varför det inte är tillåtet att röka här – bland annat på grund av brandrisken. Samtidigt som vi är raka och tydliga med att de måste gå någon annanstans.

Trygghetsvärdarna arbetar efter mottot “Med raka ryggar och varma hjärtan”, vilket för dem betyder att alltid möta människor med värme, respekt och tydlighet – oavsett situation.
– Jag har varit trygghetsvärd i tio år nu och det har verkligen format min karaktär. Jag tror inte att jag hade haft tålamodet eller förmågan att stötta och uppmuntra människor i min omgivning på samma sätt om jag inte hade haft den erfarenheten. Att vara varmhjärtad och
rakryggad har blivit en del av min personlighet, säger Mio.

Under åren har han sett hur området utvecklats och hur små insatser, som att hälsa, prata och finnas till hands, gradvis har stärkt tryggheten och skapat mer levande och sammanhållna kvarter.
– Vi får vara med och göra skillnad varje dag, det är en av de bästa sakerna med att vara trygghetsvärd. När hyresgästerna tackar oss och berättar hur mycket vårt arbete påverkar deras vardag känns jobbet extra meningsfullt, säger Masoud.

Med raka ryggar och varma hjärtan

När de flesta andra går hem börjar trygghetsvärdarna jobba.

Du har kanske sett dem. De rör sig i de allmänna utrymmena, men också på parkeringsplatser, gårdar, hållplatser och torg för att bidra till trygghet och gemenskap.

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Nyfiken på

Trivas

Trygghetsvärdar

Mio och Masoud är två av Bostadsbolagets trygghetsvärdar. De beskriver jobbet som
omväxlande. Ibland handlar det om konkreta uppgifter, som att byta en propp, hjälpa någon att komma in i tvättstugan, göra enklare reparationer, prata med ungdomsgäng eller följa en
hyresgäst som just klivit av spårvagnen och inte vill gå ensam i mörkret. Andra gånger handlar det helt enkelt om att bara synas och finnas där.
– Vårt mål är att alltid vara på rätt plats vid rätt tid, med rätt resurs. Eftersom vi rör oss i området varje dag kan vi tidigt upptäcka saker som trasiga lås eller andra säkerhets- och trygghetsproblem, och se till att de rapporteras så att de snabbt kan åtgärdas. Vi fungerar som en länk mellan hyresgästerna, området och Bostadsbolaget, säger Mio.

Trygghetsvärdarna jobbar mellan 15:00 och 23:00 och inleder varje pass med ett möte tillsammans med trygghetscheferna. Där diskuteras gårdagenshändelser och observationer – en rutin som säkerställer att närvaro, information, uppföljning och säkerhet hänger ihop, och att hyresgästerna alltid möts av uppdaterad personal.
– Det finns en tydlig skillnad mellan säkerhet och trygghet. Säkerhet handlar om saker som lås, dörrar och larm. Trygghet, däremot, är en känsla – och det är framför allt den vi jobbar med. För även den mest säkra bostaden spelar liten roll om hyresgästerna inte känner sig trygga, förklarar Masoud.

Trygghetsvärdarna finns på plats i Hammarkullen, Rannebergen, Tynnered, Västra Järnbrott, Biskopsgården och Brunnsbo – från eftermiddagar till sena kvällar, varje dag, året runt. Du känner oftast igen dem på deras röda kläder med Bostadsbolagets logga, även om kläderna ibland kan variera då de samarbetar med andra bostadsbolag i området. På Hisingen, där Mio och Masoud jobbar, är trygghetsvärdarna indelade i tre grupper med sex personer i varje grupp. De går oftast ut i team om två eller tre och rör sig nästan alltid i samma område – just för att de ska lära känna både platserna och människorna som befinner sig där.

I grupperna finns personer med olika åldrar, bakgrunder och erfarenheter, vilket underlättar kontakten med hyresgästerna.
– Här bor det människor från över 80 olika nationaliteter. Det gör att vi ständigt får lära oss om olika kulturer, behov och perspektiv, vilket är både spännande och utvecklande. Det hjälper oss att bemöta alla med respekt och bygga ett genuint förtroende i området, säger Mio.
Masoud fyller i:
– Det är viktigt att hitta balansen mellan relationsbyggande och gränssättande som trygghetsvärd. Om vi till exempel möter ett ungdomsgäng som röker i en källare visar vi värme genom att lugnt och sansat förklarar varför det inte är tillåtet att röka här – bland annat på grund av brandrisken. Samtidigt som vi är raka och tydliga med att de måste gå någon annanstans.

Trygghetsvärdarna arbetar efter mottot “Med raka ryggar och varma hjärtan”, vilket för dem betyder att alltid möta människor med värme, respekt och tydlighet – oavsett situation.
– Jag har varit trygghetsvärd i tio år nu och det har verkligen format min karaktär. Jag tror inte att jag hade haft tålamodet eller förmågan att stötta och uppmuntra människor i min omgivning på samma sätt om jag inte hade haft den erfarenheten. Att vara varmhjärtad och
rakryggad har blivit en del av min personlighet, säger Mio.

Under åren har han sett hur området utvecklats och hur små insatser, som att hälsa, prata och finnas till hands, gradvis har stärkt tryggheten och skapat mer levande och sammanhållna kvarter.
– Vi får vara med och göra skillnad varje dag, det är en av de bästa sakerna med att vara trygghetsvärd. När hyresgästerna tackar oss och berättar hur mycket vårt arbete påverkar deras vardag känns jobbet extra meningsfullt, säger Masoud.