Att hålla rent och snyggt ökar tryggheten

Att hålla rent och snyggt ökar tryggheten
Bostadsbolagets lokalvårdare Liljana står och skrattar framför en lägenhetsbyggnad.

Att hålla rent och snyggt ökar tryggheten

För att må bra behöver vi ha rent och snyggt omkring oss. Därför satsar Bostadsbolaget på en bra städning där lokalvårdarna också kan bidra till att öka trivseln i våra områden.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Nyfiken på

Trivas

Att städa kan vara ett slitsamt och ensamt jobb. Samtidigt finns inget mer tillfredsställande än när du har gjort riktigt fint och rent. Det tycker Liljana som jobbat med lokalvård på Bostadsbolaget i 23 år. Och hon vet hur viktigt jobbet är:
– Att hålla rent handlar om välmående och trivsel. Utan städning tar smuts och ohyra över. Sjukdomar riskerar att spridas och vi känner oss otrygga. Fanns inte vi lokalvårdare skulle Sverige stanna!

För de flesta är det självklart att trapphus, vindar och lokaler hålls rena. Samtidigt ligger det mycket tanke och noggrann planering bakom arbetet. Liljana och hennes 70 kollegor inom Bostadsbolaget är alla certifierade lokalvårdare och har gått en gedigen utbildning där de lärt sig om allt från städteknik till kemi, material, ergonomi och miljö. I utbildningen ingår också att lära sig bemöta kunderna på ett bra sätt.
– Som lokalvårdare representerar vi Bostadsbolaget och det är oss hyresgästerna träffar oftast. Då är det viktigt att vi kan svara på frågor, bemöta klagomål eller helt enkelt bara säga hej och prata en stund, säger Liljana.

En bra kontakt med de boende är viktig. Därför jobbar Bostadsbolagets lokalvårdare alltid i samma område. Där ingår de i teamet på det lokala Boservicekontoret som förvaltar fastigheterna och ser till att boendemiljön är funktionell, trygg och trivsam.
– Vi vill skapa rättvisa områden, där lokalvårdarna har samma arbetsbelastning och får möjlighet att lära känna hyresgästerna, delta i trapphusmöten och träffa sina kollegor, säger Anna Stridh som är verksamhetschef för innemiljö på Bostadsbolaget.

Eftersom lokalvårdarna har koll på fastigheterna får de en delvis förvaltande
roll. De kan säkra trappuppgångar och branddörrar, forsla bort mindre skräp eller meddela om något behöver fixas. Förutom att hålla rent bidrar de med trygghet, gemenskap och information till de boende – till exempel genom att sätta upp meddelanden i trapphusen och vara en trygg kontakt.
– Det betyder mycket att vi kan ge lite av vår tid till hyresgästerna. Öppna en dörr
för en äldre eller hjälpa en mamma som kommer med barnvagnen. Med tiden lär vi känna varandra och får en personlig kontakt som kan vara i flera år. Det är det härligaste med jobbet, säger Liljana.

Jobbsatsning på lokalvård blir språngbräda till arbetslivet

Under våren har Bostadsbolaget rekryterat och utbildat 15 nya lokalvårdare bland boende i våra utvecklingsområden. Syftet är att fler unga ska få in en fot på arbetsmarknaden samtidigt som vi kan stärka trivseln i våra områden.
– Arbetslösheten har ökat, inte minst bland de som bor i Biskopsgården, Hammarkullen och Frölunda/Tynnered. Därför kraftsamlar vi nu för att skapa fler jobb, berättar Anni-Frid, utvecklingsledare på Bostadsbolaget som tillsammans med kollegan Etmoiner initierat satsningen.

De nyanställda har fått utbildning i lokalvård, service och kundbemötande och arbetar nu ute i verksamheten. Under sin anställning får de också stöd och coachning i hur de söker jobb och etablerar sig på arbetsmarknaden.
– Även om vi bara kan erbjuda en tidsbegränsad anställning vill vi skapa bra förutsättningar för ett fortsatt yrkesliv och hjälper bland annat till med att ta fram CV och ge vägledning och stöttning för att ta sig vidare, säger Anni-Frid.

Bostadsbolagets satsning på fler jobb för de boende görs i samverkan med Göteborgs Framtidshubbar, ett initiativ där Framtidenkoncernen och dotterbolagen Bostadsbolaget, Familjebostäder och Poseidon samarbetar med Göteborgs Stadsmission, Göteborgs Stad och Business Region Göteborg.

Liljana om…

Arga lappar i tvättstugan
Det finns alltid de som är noggranna med att städa efter sig, men även de som struntar i det. Så jag kan förstå att det sätts upp arga lappar ibland. Det är inte kul att komma till en smutsig tvättstuga. Vi städar tvättstugan varje vecka och ibland tar jag en extra vända på fredagen så att det ska vara rent över helgen. Men det är bra om alla kan hjälpa till och göra det rent för varandra.

Att det inte ”doftar rent”
Förr använde vi rengöringsmedel som luktade starkt och folk pratade om att det ska ”lukta rent”. Tack och lov använder vi mer miljövänliga medel nu. Vi som städar slipper andas in
farliga ångor och de med allergi drabbas inte lika mycket. Så när det inte luktar så är det faktiskt rent.

Liljana om…

Arga lappar i tvättstugan
Det finns alltid de som är noggranna med att städa efter sig, men även de som struntar i det. Så jag kan förstå att det sätts upp arga lappar ibland. Det är inte kul att komma till en smutsig tvättstuga. Vi städar tvättstugan varje vecka och ibland tar jag en extra vända på fredagen så att det ska vara rent över helgen. Men det är bra om alla kan hjälpa till och göra det rent för varandra.

Att det inte ”doftar rent”
Förr använde vi rengöringsmedel som luktade starkt och folk pratade om att det ska ”lukta rent”. Tack och lov använder vi mer miljövänliga medel nu. Vi som städar slipper andas in
farliga ångor och de med allergi drabbas inte lika mycket. Så när det inte luktar så är det faktiskt rent.

Att hålla rent och snyggt ökar tryggheten

För att må bra behöver vi ha rent och snyggt omkring oss. Därför satsar Bostadsbolaget på en bra städning där lokalvårdarna också kan bidra till att öka trivseln i våra områden.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Nyfiken på

Trivas

Att städa kan vara ett slitsamt och ensamt jobb. Samtidigt finns inget mer tillfredsställande än när du har gjort riktigt fint och rent. Det tycker Liljana som jobbat med lokalvård på Bostadsbolaget i 23 år. Och hon vet hur viktigt jobbet är:
– Att hålla rent handlar om välmående och trivsel. Utan städning tar smuts och ohyra över. Sjukdomar riskerar att spridas och vi känner oss otrygga. Fanns inte vi lokalvårdare skulle Sverige stanna!

För de flesta är det självklart att trapphus, vindar och lokaler hålls rena. Samtidigt ligger det mycket tanke och noggrann planering bakom arbetet. Liljana och hennes 70 kollegor inom Bostadsbolaget är alla certifierade lokalvårdare och har gått en gedigen utbildning där de lärt sig om allt från städteknik till kemi, material, ergonomi och miljö. I utbildningen ingår också att lära sig bemöta kunderna på ett bra sätt.
– Som lokalvårdare representerar vi Bostadsbolaget och det är oss hyresgästerna träffar oftast. Då är det viktigt att vi kan svara på frågor, bemöta klagomål eller helt enkelt bara säga hej och prata en stund, säger Liljana.

En bra kontakt med de boende är viktig. Därför jobbar Bostadsbolagets lokalvårdare alltid i samma område. Där ingår de i teamet på det lokala Boservicekontoret som förvaltar fastigheterna och ser till att boendemiljön är funktionell, trygg och trivsam.
– Vi vill skapa rättvisa områden, där lokalvårdarna har samma arbetsbelastning och får möjlighet att lära känna hyresgästerna, delta i trapphusmöten och träffa sina kollegor, säger Anna Stridh som är verksamhetschef för innemiljö på Bostadsbolaget.

Eftersom lokalvårdarna har koll på fastigheterna får de en delvis förvaltande
roll. De kan säkra trappuppgångar och branddörrar, forsla bort mindre skräp eller meddela om något behöver fixas. Förutom att hålla rent bidrar de med trygghet, gemenskap och information till de boende – till exempel genom att sätta upp meddelanden i trapphusen och vara en trygg kontakt.
– Det betyder mycket att vi kan ge lite av vår tid till hyresgästerna. Öppna en dörr
för en äldre eller hjälpa en mamma som kommer med barnvagnen. Med tiden lär vi känna varandra och får en personlig kontakt som kan vara i flera år. Det är det härligaste med jobbet, säger Liljana.

Jobbsatsning på lokalvård blir språngbräda till arbetslivet

Under våren har Bostadsbolaget rekryterat och utbildat 15 nya lokalvårdare bland boende i våra utvecklingsområden. Syftet är att fler unga ska få in en fot på arbetsmarknaden samtidigt som vi kan stärka trivseln i våra områden.
– Arbetslösheten har ökat, inte minst bland de som bor i Biskopsgården, Hammarkullen och Frölunda/Tynnered. Därför kraftsamlar vi nu för att skapa fler jobb, berättar Anni-Frid, utvecklingsledare på Bostadsbolaget som tillsammans med kollegan Etmoiner initierat satsningen.

De nyanställda har fått utbildning i lokalvård, service och kundbemötande och arbetar nu ute i verksamheten. Under sin anställning får de också stöd och coachning i hur de söker jobb och etablerar sig på arbetsmarknaden.
– Även om vi bara kan erbjuda en tidsbegränsad anställning vill vi skapa bra förutsättningar för ett fortsatt yrkesliv och hjälper bland annat till med att ta fram CV och ge vägledning och stöttning för att ta sig vidare, säger Anni-Frid.

Bostadsbolagets satsning på fler jobb för de boende görs i samverkan med Göteborgs Framtidshubbar, ett initiativ där Framtidenkoncernen och dotterbolagen Bostadsbolaget, Familjebostäder och Poseidon samarbetar med Göteborgs Stadsmission, Göteborgs Stad och Business Region Göteborg.

Liljana om…

Arga lappar i tvättstugan
Det finns alltid de som är noggranna med att städa efter sig, men även de som struntar i det. Så jag kan förstå att det sätts upp arga lappar ibland. Det är inte kul att komma till en smutsig tvättstuga. Vi städar tvättstugan varje vecka och ibland tar jag en extra vända på fredagen så att det ska vara rent över helgen. Men det är bra om alla kan hjälpa till och göra det rent för varandra.

Att det inte ”doftar rent”
Förr använde vi rengöringsmedel som luktade starkt och folk pratade om att det ska ”lukta rent”. Tack och lov använder vi mer miljövänliga medel nu. Vi som städar slipper andas in
farliga ångor och de med allergi drabbas inte lika mycket. Så när det inte luktar så är det faktiskt rent.

Liljana om…

Arga lappar i tvättstugan
Det finns alltid de som är noggranna med att städa efter sig, men även de som struntar i det. Så jag kan förstå att det sätts upp arga lappar ibland. Det är inte kul att komma till en smutsig tvättstuga. Vi städar tvättstugan varje vecka och ibland tar jag en extra vända på fredagen så att det ska vara rent över helgen. Men det är bra om alla kan hjälpa till och göra det rent för varandra.

Att det inte ”doftar rent”
Förr använde vi rengöringsmedel som luktade starkt och folk pratade om att det ska ”lukta rent”. Tack och lov använder vi mer miljövänliga medel nu. Vi som städar slipper andas in
farliga ångor och de med allergi drabbas inte lika mycket. Så när det inte luktar så är det faktiskt rent.

Våga bry dig i sommar

Våga bry dig i sommar
Två tecknade armar som sträcker sig mot varandra. Text i bild: "Våga bry dig i sommar".

Våga bry dig i sommar

Solen skiner, dagarna är längre och många av oss spenderar mer skön ledig tid hemma under sommaren. Men för en del kan ledigheten också innebära ökad oro.

Författare: Anders Werngren

Social hållbarhet

Trivas

Med större samvaro, ökad alkoholkonsumtion och stängda skolor ökar risken för att våld och utsatthet sker bakom stängda dörrar – ofta utan att någon ingriper. Därför är det extra viktigt att man som granne vågar bry sig om man tror att något inte står rätt till.
– Det handlar inte om att vara polis i sitt trapphus, utan om att vara medmänniska. Genom att visa omtanke och våga agera bygger vi en grund för tryggare boenden. Ibland räcker det att knacka på vilket kan ha en lugnande effekt och förhindra att en situation eskalerar. Du behöver inte vara säker på att något är fel för att göra något, säger Nairi, utvecklingsledare på Bostadsbolaget.

Sommaren är också en tid då många känner sig ensamma. Grannar reser bort,
det blir tyst i trapphuset och för vissa kan det kännas extra tomt. Då är det lilla
engagemanget ännu viktigare: en fråga i hissen, ett leende på gården eller en inbjudan till en fika på balkongen.
– Att säga hej till sin granne kanske inte känns som något stort, men det kan
vara starten på något som verkligen gör skillnad. Ett hej visar att du ser någon. Det bygger relationer, skapar trygghet och gör det lättare att våga agera när något inte känns rätt, säger Nairi.

Tema trygghet när Bostadsbolaget fyller 80 år

Under vårt jubileumsår har vi särskilt stort fokus på att skapa hållbara, trygga och livfulla bostadsområden där människor trivs och känner sig hemma. Vi jobbar därför lite extra
med trygghetsfrågor. Men vi vill också uppmuntra våra hyresgäster att bygga en starkare gemenskap genom att se varandra, hälsa på grannarna och helt enkelt bryr sig om varandra.

En pratbubbla med ett meddelande i.
I år kommer vi sätta upp klisterdekaler som uppmärksammar Våga bry dig i alla Bostadsbolagets trapphus. Tillsammans kan vi göra skillnad.
Om budskapet Våga bry dig

Vi på Bostadsbolaget tillsammans med våra systerbolag i Framtidenkoncernen står bakom budskapet ”Våga bry dig”.

Med det vill vi uppmana både våra medarbetare och hyresgäster att visa omtanke och våga agera om man misstänker att någon inte har det bra. Det kan handla om oro för våld i en
familj, men också om att hjälpa en äldre granne som verkar må dåligt eller någon som är ensam.

Om budskapet Våga bry dig

Vi på Bostadsbolaget tillsammans med våra systerbolag i Framtidenkoncernen står bakom budskapet ”Våga bry dig”.

Med det vill vi uppmana både våra medarbetare och hyresgäster att visa omtanke och våga agera om man misstänker att någon inte har det bra. Det kan handla om oro för våld i en
familj, men också om att hjälpa en äldre granne som verkar må dåligt eller någon som är ensam.

Viktiga nummer

Störningsjouren 031-18 48 33

Socialtjänsten 031-365 00 00

Räddningstjänst 112

Kriscentrum för kvinnor, barn och unga 031-367 93 80

Kvinnofridslinjen 116 016

Våga bry dig i sommar

Solen skiner, dagarna är längre och många av oss spenderar mer skön ledig tid hemma under sommaren. Men för en del kan ledigheten också innebära ökad oro.

Författare: Anders Werngren

Social hållbarhet

Trivas

Med större samvaro, ökad alkoholkonsumtion och stängda skolor ökar risken för att våld och utsatthet sker bakom stängda dörrar – ofta utan att någon ingriper. Därför är det extra viktigt att man som granne vågar bry sig om man tror att något inte står rätt till.
– Det handlar inte om att vara polis i sitt trapphus, utan om att vara medmänniska. Genom att visa omtanke och våga agera bygger vi en grund för tryggare boenden. Ibland räcker det att knacka på vilket kan ha en lugnande effekt och förhindra att en situation eskalerar. Du behöver inte vara säker på att något är fel för att göra något, säger Nairi, utvecklingsledare på Bostadsbolaget.

Sommaren är också en tid då många känner sig ensamma. Grannar reser bort,
det blir tyst i trapphuset och för vissa kan det kännas extra tomt. Då är det lilla
engagemanget ännu viktigare: en fråga i hissen, ett leende på gården eller en inbjudan till en fika på balkongen.
– Att säga hej till sin granne kanske inte känns som något stort, men det kan
vara starten på något som verkligen gör skillnad. Ett hej visar att du ser någon. Det bygger relationer, skapar trygghet och gör det lättare att våga agera när något inte känns rätt, säger Nairi.

Tema trygghet när Bostadsbolaget fyller 80 år

Under vårt jubileumsår har vi särskilt stort fokus på att skapa hållbara, trygga och livfulla bostadsområden där människor trivs och känner sig hemma. Vi jobbar därför lite extra
med trygghetsfrågor. Men vi vill också uppmuntra våra hyresgäster att bygga en starkare gemenskap genom att se varandra, hälsa på grannarna och helt enkelt bryr sig om varandra.

En pratbubbla med ett meddelande i.
I år kommer vi sätta upp klisterdekaler som uppmärksammar Våga bry dig i alla Bostadsbolagets trapphus. Tillsammans kan vi göra skillnad.
Om budskapet Våga bry dig

Vi på Bostadsbolaget tillsammans med våra systerbolag i Framtidenkoncernen står bakom budskapet ”Våga bry dig”.

Med det vill vi uppmana både våra medarbetare och hyresgäster att visa omtanke och våga agera om man misstänker att någon inte har det bra. Det kan handla om oro för våld i en
familj, men också om att hjälpa en äldre granne som verkar må dåligt eller någon som är ensam.

Om budskapet Våga bry dig

Vi på Bostadsbolaget tillsammans med våra systerbolag i Framtidenkoncernen står bakom budskapet ”Våga bry dig”.

Med det vill vi uppmana både våra medarbetare och hyresgäster att visa omtanke och våga agera om man misstänker att någon inte har det bra. Det kan handla om oro för våld i en
familj, men också om att hjälpa en äldre granne som verkar må dåligt eller någon som är ensam.

Viktiga nummer

Störningsjouren 031-18 48 33

Socialtjänsten 031-365 00 00

Räddningstjänst 112

Kriscentrum för kvinnor, barn och unga 031-367 93 80

Kvinnofridslinjen 116 016

Träden ger oss liv – nu sätter vi dem på kartan

Träden ger oss liv – nu sätter vi dem på kartan
pilträd

Träden ger oss liv – nu sätter vi dem på kartan

Bostadsbolaget ansvarar för omkring 13 000 träd i Göteborg. Nu har en omfattande inventering gjorts för att få en bättre överblick över hur träden bidrar till livskvalitet och en hållbar miljö.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Torpa

Trivas

Träd engagerar och är ovärderliga för oss människor eftersom de bidrar med många så kallade ekosystemtjänster – som att ge skugga under heta sommardagar, rena luften från avgaser, ta hand om vatten, binda kol och bidra till en vacker och trivsam utemiljö.
Under våren har Bostadsbolaget gjort en trädinventering. Syftet är att uppdatera informationen om vilka träd som finns, var de står, vilka sorters träd det är och hur fördelningen är mellan olika arter. Vi har också bedömt hur träden mår och beräknat vilka ekosystemtjänster de ger.
– Träd ökar i värde och ger mer nyttor ju äldre de blir, därför är det viktigt att vi är rädda om dem, bevarar och skyddar dem, säger Kicki, utemiljöstrateg på Bostadsbolaget.

Träden bidrar till att bromsa klimatförändringarna på flera sätt. De binder koldioxid och fungerar som kolsänka. Dessutom suger de upp vatten och samlar vatten i bladmassan, något som är avgörande när skyfallen blir allt kraftigare. Äldre träd – även de som är döda – har också stor ekologisk betydelse. De utgör boplatser för insekter och andra smådjur, vilket ökar den biologiska mångfalden.
Träden är också viktiga för boendemiljön. De dämpar vindar, skuggar lekplatser och bostadshus, och hjälper till att sänka temperaturen under varma dagar. De filtrerar skadliga partiklar i luften och förser oss med friskt syre.
– I stadens ofta stressiga miljö är träden ett sätt att komma nära naturen. De hjälper oss att varva ner, sänker pulsen och får oss helt enkelt att må bättre. Det finns till och med forskning som visar att vi blir friskare av träd. Till exempel kan patienter som får se träd från sjukhus­fönster tillfriskna snabbare, berättar Kicki.

Nu blickar Bostadsbolaget framåt. För att säkra framtidens gröna miljö behöver både nuvarande träd fortsätta att tas om hand och nya planteras. Ett träd är en långsiktig investering och de som planteras nu är tänkta att bli minst 50 år, kanske till och med 100 år eller mer. Utan träd kommer vi inte klara framtidens utmaningar menar Kicki:
– Jag vill att våra barn och barnbarn ska få uppleva det sinnliga vi förknippar med träd – som att äta mogen frukt, njuta av blommande körsbärsträd om våren, sitta under en mäktig ek och läsa en bok, eller bara njuta av prasslet från löv i vinden.

Ett grönare Göteborg med 3-30-300-regeln

På Bostadsbolaget jobbar vi tillsammans med övriga fastighetsförvaltare i Göteborg för att skapa en grönare stad. För att lyckas utgår vi från 3-30-300-regeln. Den innebär att:

  • Alla invånare ska kunna se minst 3 träd från sin bostad.
  • Det ska finnas 30% krontäckning i varje område.
  • Ingen ska ha längre än 300 meter till någon form av grönområde.

Pilträdet i Torpa

Planterades för åttio år sedan, kort efter att Bostadsbolagets första område byggdes just här. Idag är det 30 meter högt, mer än fem meter i omkrets och en källa till glädje och liv för hyresgäster, fåglar, smådjur, insekter, kryp och besökare.

Kicki, utemiljöstrateg på Bostadsbolaget

Kicki, utemiljöstrateg på Bostadsbolaget

Träden ger oss liv – nu sätter vi dem på kartan

Bostadsbolaget ansvarar för omkring 13 000 träd i Göteborg. Nu har en omfattande inventering gjorts för att få en bättre överblick över hur träden bidrar till livskvalitet och en hållbar miljö.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Torpa

Trivas

Träd engagerar och är ovärderliga för oss människor eftersom de bidrar med många så kallade ekosystemtjänster – som att ge skugga under heta sommardagar, rena luften från avgaser, ta hand om vatten, binda kol och bidra till en vacker och trivsam utemiljö.
Under våren har Bostadsbolaget gjort en trädinventering. Syftet är att uppdatera informationen om vilka träd som finns, var de står, vilka sorters träd det är och hur fördelningen är mellan olika arter. Vi har också bedömt hur träden mår och beräknat vilka ekosystemtjänster de ger.
– Träd ökar i värde och ger mer nyttor ju äldre de blir, därför är det viktigt att vi är rädda om dem, bevarar och skyddar dem, säger Kicki, utemiljöstrateg på Bostadsbolaget.

Träden bidrar till att bromsa klimatförändringarna på flera sätt. De binder koldioxid och fungerar som kolsänka. Dessutom suger de upp vatten och samlar vatten i bladmassan, något som är avgörande när skyfallen blir allt kraftigare. Äldre träd – även de som är döda – har också stor ekologisk betydelse. De utgör boplatser för insekter och andra smådjur, vilket ökar den biologiska mångfalden.
Träden är också viktiga för boendemiljön. De dämpar vindar, skuggar lekplatser och bostadshus, och hjälper till att sänka temperaturen under varma dagar. De filtrerar skadliga partiklar i luften och förser oss med friskt syre.
– I stadens ofta stressiga miljö är träden ett sätt att komma nära naturen. De hjälper oss att varva ner, sänker pulsen och får oss helt enkelt att må bättre. Det finns till och med forskning som visar att vi blir friskare av träd. Till exempel kan patienter som får se träd från sjukhus­fönster tillfriskna snabbare, berättar Kicki.

Nu blickar Bostadsbolaget framåt. För att säkra framtidens gröna miljö behöver både nuvarande träd fortsätta att tas om hand och nya planteras. Ett träd är en långsiktig investering och de som planteras nu är tänkta att bli minst 50 år, kanske till och med 100 år eller mer. Utan träd kommer vi inte klara framtidens utmaningar menar Kicki:
– Jag vill att våra barn och barnbarn ska få uppleva det sinnliga vi förknippar med träd – som att äta mogen frukt, njuta av blommande körsbärsträd om våren, sitta under en mäktig ek och läsa en bok, eller bara njuta av prasslet från löv i vinden.

Ett grönare Göteborg med 3-30-300-regeln

På Bostadsbolaget jobbar vi tillsammans med övriga fastighetsförvaltare i Göteborg för att skapa en grönare stad. För att lyckas utgår vi från 3-30-300-regeln. Den innebär att:

  • Alla invånare ska kunna se minst 3 träd från sin bostad.
  • Det ska finnas 30% krontäckning i varje område.
  • Ingen ska ha längre än 300 meter till någon form av grönområde.

Pilträdet i Torpa

Planterades för åttio år sedan, kort efter att Bostadsbolagets första område byggdes just här. Idag är det 30 meter högt, mer än fem meter i omkrets och en källa till glädje och liv för hyresgäster, fåglar, smådjur, insekter, kryp och besökare.

Kicki, utemiljöstrateg på Bostadsbolaget

Kicki, utemiljöstrateg på Bostadsbolaget

Välkommen på kalas

Välkommen på kalas
Tecknade gubbar mot en rosa bakgrund. Text i bild: "Fira 80 år med oss!".

Välkommen på kalas

Här hittar du datum, tid och plats för 80-årskalasen i våra områden 2025.

Trivas

Välkommen på kalas

Här hittar du datum, tid och plats för 80-årskalasen i våra områden 2025.

Trivas

Landala
7 juni
11.00–14.00

Tynnered
14 juni
11.00–14.00

Västra Järnbrott
14 juni
11.00–14.00

Guldheden
14 juni
11.00–14.00

Majviken
14 juni
11.00–14.00

Järnbrott
(Askim)
14 juni
11.00–14.00

Ramberget
(Rambergsstaden)
14 juni
11.00–14.00

Tuve
14 juni
11.00–14.00

Rannebergen
14 juni
11.00–15.00

Kortedala
14 juni
11.00–14.00

Majorna
23 augusti
11.00–14.00

Högsbo
23 augusti
11.00–14.00

Biskopsgården
(Blidvädersgatan)
27 augusti
14.00–18.00

Västra Nordstan
(Vasastaden,
Kungshöjd)
28 augusti
15.30–18.00

Haga
3 september
16.00–18.30

Amhult
3 september
14.00–18.00

Östra Änghagen
4 september
14.00–18.00

Torpa
6 september
11.00–14.00

Öster om Heden
9 september
15.00–18.00

Kyrkbyn
10 september
15.00–18.00

Östra Kvillebäcken
12 september
16.00–19.00

Robertshöjd
13 september
11.00–14.00

Hammarkullen
13 september
12.00–17.00

Biskopsgården
(Friskväderstorget)
13 september
12.00–17.00

Brunnsbo
20 september
11.00–14.00

En sommar full av lek

En sommar full av lek
Plikta
Foto: Göteborg stad

En sommar full av lek

Göteborg är en fantastisk sommarstad. Här kommer tips på lekfulla upplevelser för stora och små.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Tips på aktiviteter

Trivas

En sommar full av lek

Göteborg är en fantastisk sommarstad. Här kommer tips på lekfulla upplevelser för stora och små.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Tips på aktiviteter

Trivas

Plikta

Plikta parklek i slottsskogen

Plikta parklek är en öppen fritidsverksamhet för framförallt utomhusaktiviteter och ligger i anslutning till utflyktslekplatsen Plikta. Här kan du låna cyklar, spel och lekredskap. Personalen ordnar aktiviteter för barn och ungdomar i åldrarna 6–16 år.

Hållplats: Linnéplatsen

Actionparken Burgårdsparken

En utomhusanläggning för skejt, BMX och inlines i Burgårdsparken, Bergakungen. Här finns ett café och både skateboards och skyddsutrustning finns att låna. Även coachning till den som vill utveckla sitt åkande.

Hållplats: Ullevi Södra, Scandinavium.

Positivitet i Positivparken

Positivet är en öppen fritidsverksamhet som ligger i Positivparken i Frölunda. Personalen håller i aktiviteter och lånar ut redskap. Alla arrangemang och aktiviteter är kostnadsfria. I närheten av Positivet finns beachvolleyplan, boulebana och fotbollsplan med gräsunderlag. Vid Frölunda kulturhus finns parkour och studsmattor.

Hållplats: Frölunda torg eller Positivgatan

Hammarkullens parklek

 

Parkleken ligger vid lekplatsen Hammarparken och är en öppen fritidsverksamhet för barn i alla åldrar men särskilt de som är 0–9 år. Här kan föräldrar och barn låna leksaker för utomhuslek, använda skötrum och amningsrum och toaletter. På eftermiddagarna ordnar personalen aktiviteter, beroende på vädret.

Hållplats: Hammarkullen

En pärla i Hammarkullens grönska

En pärla i Hammarkullens grönska

En pärla i Hammarkullens grönska

Bara ett stenkast från Hammarkulletorget ligger Sandeslätt. Ett område som få utanför Hammarkullen känner till, men som de boende håller nära hjärtat.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Hammarkullen

Trivas

Sandeslätt byggdes som en del av miljonprogrammet i slutet av 60-talet och med sina välskötta gårdar, lekplatser och relativt låga hus skiljer det sig från människors vanliga bild av Hammarkullen och andra stadsdelar som byggdes vid den här tiden.
– På Sandeslätt har vi alltid varit väldigt stolta över våra gårdar och här finns en underbar miljö för barn med stora grönområden, skog, porlande bäckar och närhet till Lärjeån, berättar Marie som flyttade hit 1984.
Redan då hade Hammarkullen börjat få den mångkulturella prägel som området är känt för idag. Något som Marie alltid tyckt varit en styrka:
– Det finns så mycket gemenskap och kärlek här. Folk pratar väldigt mycket med sina grannar, stannar och frågar hur det är, hejar från balkongerna och bjuder gärna in till fika. Det gör att du känner dig både trygg och glad.

 

Maries dotter Ida håller med. Hon är född och uppvuxen i Sandeslätt och när hon själv skaffade barn var det självklart att bo kvar. Här har de familj och vänner runt knuten, det är nära till naturen och barnen får lära känna andra kulturer.
– Jag är jättetacksam för min uppväxt här. Det finns alltid någon att gå hem till om föräldrarna inte är hemma och att vi som bor här kommer från olika bakgrund tror jag bara är positivt. Det bidrar till nyfikenhet, spännande samtal och att vi är mer öppna för olikheter. I Hammarkullen är man helt enkelt väldigt social, säger Ida.
Marie och Ida är också överens om att mycket förändrats i Hammarkullen. Förr kunde det vara en hel del klotter, brända bänkar och skräp. Idag upplever de att allt är lugnare och mer välskött och att de boende verkligen anstränger sig för att hålla ordning och skapa en trivsam miljö. Som Hammarkullebo vill man känna sig stolt, precis som Marie:
– Jag brukar säga att jag vill dö i Hammarkullen. Och det beror på att det är så härligt att bo här. Det finns inga barriärer mellan människor och du känner dig fri.

muralmålning
Kort och gott om Sandeslätt
  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Kort och gott om Sandeslätt

  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Hammarkullebor

2016 köpte Bostadsbolaget ut den sista privata hyresvärden i området. Sedan dess har vi jobbat systematiskt tillsammans med de boende för att minska segregationen, öka tryggheten och bygga gemenskap. I dag känner allt fler sig stolta över att kalla sig Hammarkullebor.

Självförsörjande stadsdel

Hammarkullen byggdes 1968–1972 på en kuperad bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring 2 700 lägenheter uppfördes i flerbostadshus och småhus, enligt modellen för ABC-staden. Hammarkullen var från början tänkt att fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och ett centrum med service och kontor.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

En pärla i Hammarkullens grönska

Bara ett stenkast från Hammarkulletorget ligger Sandeslätt. Ett område som få utanför Hammarkullen känner till, men som de boende håller nära hjärtat.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Hammarkullen

Trivas

Sandeslätt byggdes som en del av miljonprogrammet i slutet av 60-talet och med sina välskötta gårdar, lekplatser och relativt låga hus skiljer det sig från människors vanliga bild av Hammarkullen och andra stadsdelar som byggdes vid den här tiden.
– På Sandeslätt har vi alltid varit väldigt stolta över våra gårdar och här finns en underbar miljö för barn med stora grönområden, skog, porlande bäckar och närhet till Lärjeån, berättar Marie som flyttade hit 1984.
Redan då hade Hammarkullen börjat få den mångkulturella prägel som området är känt för idag. Något som Marie alltid tyckt varit en styrka:
– Det finns så mycket gemenskap och kärlek här. Folk pratar väldigt mycket med sina grannar, stannar och frågar hur det är, hejar från balkongerna och bjuder gärna in till fika. Det gör att du känner dig både trygg och glad.

 

Maries dotter Ida håller med. Hon är född och uppvuxen i Sandeslätt och när hon själv skaffade barn var det självklart att bo kvar. Här har de familj och vänner runt knuten, det är nära till naturen och barnen får lära känna andra kulturer.
– Jag är jättetacksam för min uppväxt här. Det finns alltid någon att gå hem till om föräldrarna inte är hemma och att vi som bor här kommer från olika bakgrund tror jag bara är positivt. Det bidrar till nyfikenhet, spännande samtal och att vi är mer öppna för olikheter. I Hammarkullen är man helt enkelt väldigt social, säger Ida.
Marie och Ida är också överens om att mycket förändrats i Hammarkullen. Förr kunde det vara en hel del klotter, brända bänkar och skräp. Idag upplever de att allt är lugnare och mer välskött och att de boende verkligen anstränger sig för att hålla ordning och skapa en trivsam miljö. Som Hammarkullebo vill man känna sig stolt, precis som Marie:
– Jag brukar säga att jag vill dö i Hammarkullen. Och det beror på att det är så härligt att bo här. Det finns inga barriärer mellan människor och du känner dig fri.

muralmålning
Kort och gott om Sandeslätt
  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Kort och gott om Sandeslätt

  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Hammarkullebor

2016 köpte Bostadsbolaget ut den sista privata hyresvärden i området. Sedan dess har vi jobbat systematiskt tillsammans med de boende för att minska segregationen, öka tryggheten och bygga gemenskap. I dag känner allt fler sig stolta över att kalla sig Hammarkullebor.

Självförsörjande stadsdel

Hammarkullen byggdes 1968–1972 på en kuperad bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring 2 700 lägenheter uppfördes i flerbostadshus och småhus, enligt modellen för ABC-staden. Hammarkullen var från början tänkt att fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och ett centrum med service och kontor.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Dominika Kemilä lyssnar efter vad Kortedala en gång var

Dominika Kemilä lyssnar efter vad Kortedala en gång var
Konstnären Dominika på berget i Kortedala. I bakgrunden syns en kal, solig natur och lägenhetsbyggnader.

Dominika Kemilä lyssnar efter vad­­ Kortedala en gång var

För 13 500 år sedan höll inlandsisen på att dra sig tillbaka och dagens Göteborg var havsbotten. Men en ö stack upp ur det kalla vattnet – det vi idag kallar Kortedala. Här på en av de bergsknallar som utgjorde öns ryggrad, står Dominika Kemilä och lyssnar.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Kortedala

Trivas

Jag försöker föreställa mig hur det var här då. Vad som fanns, hur det lät och hur det kändes, säger Dominika.

Hon är mitt uppe i arbetet med ett ljudverk som tar sin utgångspunkt i Korte­dalas geologiska och kulturella historia. Projektet är en del i temat ”Mitt kvarter”, där fyra konstnärer som också är hyresgäster hos Bostadsbolaget valts ut för att gestalta fyra olika områden – Guldheden, Vasastan, Brunnsbo och Kortedala.

För Dominika blev utgångspunkten gatunamnen i Kortedala, som är uppkallade efter kalendrar och almanackor. Det styrde in henne på temat tid och att utforska gamla kartor – allt från Riksarkivets stadshandlingar till SGU:s geologiska kartor.
– Jag insåg att höjderna i Kortedala var en ö för mer än 13 000 år sedan. Omgiven av ett iskallt hav.
För att gestalta hur platsen kan ha tett sig då, innan någon människa satt sin fot här, arbetar Dominika bland annat med ljudinspelningar från Vardø i Nordnorge – en plats som delar både klimat och atmosfär med det arktiska kustlandskap som omgav Kortedala i slutet på istiden.
– Jag ville ha något som var fritt från stadens brus. En tystnad som rymmer något mer. Ljudet kommer jag bearbeta på olika sätt och koppla till Kortedalas specifika historia och topografi. Det är inte bestämt på vilket sätt de boende kommer att kunna ta del av resultatet – men planen är att det ska vara tillgängligt på plats på något sätt.

Dominika Kemiläs konst rör sig i spänningsfältet mellan minne och glömska, historia och kropp. Hon arbetar ofta med platsspecifika verk som tar avstamp i arkiv, personliga berättelser och fysiska miljöer. Genom performance, skulptur, ljud och ­textil gestaltar hon det som ofta faller ur det kollektiva minnet.
– Förarbetet kan ta flera månader och jag låter ofta min efterforskning bli en del av verket, till exempel genom installationer och performance, säger Dominika och nämner att en utställning är planerad till september på kulturföreningen Lyktan.

Skapandet pågår nu för fullt. Kompositionen tar form, styrd av berget, landskapet och den ljudbild som en gång låg över Kortedalas höjder.
– Tittar du på gamla kartor så kallades Kortedala för Knotedala eller Kotedala, det vill säga ’dalen mellan bergsknotorna’. Höjder och utblick har alltid varit en viktig del av den här platsen.

Se filmen där Dominika beskriver sitt konstverk och berättar mer om bakgrunden.

Om konstnären

Dominika Kemilä arbetar med bland annat skulptur, ljudkonst, installation och performance i forskningsbaserade projekt som belyser det kollektiva minnets skörhet.

Dominika är en av fyra konstnärer som valts ut att skapa konstverk för att uppmärksamma Bostadsbolagets 80-årsjubileum.

Dominika Kemilä lyssnar efter vad­­ Kortedala en gång var

För 13 500 år sedan höll inlandsisen på att dra sig tillbaka och dagens Göteborg var havsbotten. Men en ö stack upp ur det kalla vattnet – det vi idag kallar Kortedala. Här på en av de bergsknallar som utgjorde öns ryggrad, står Dominika Kemilä och lyssnar.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Kortedala

Trivas

Jag försöker föreställa mig hur det var här då. Vad som fanns, hur det lät och hur det kändes, säger Dominika.

Hon är mitt uppe i arbetet med ett ljudverk som tar sin utgångspunkt i Korte­dalas geologiska och kulturella historia. Projektet är en del i temat ”Mitt kvarter”, där fyra konstnärer som också är hyresgäster hos Bostadsbolaget valts ut för att gestalta fyra olika områden – Guldheden, Vasastan, Brunnsbo och Kortedala.

För Dominika blev utgångspunkten gatunamnen i Kortedala, som är uppkallade efter kalendrar och almanackor. Det styrde in henne på temat tid och att utforska gamla kartor – allt från Riksarkivets stadshandlingar till SGU:s geologiska kartor.
– Jag insåg att höjderna i Kortedala var en ö för mer än 13 000 år sedan. Omgiven av ett iskallt hav.
För att gestalta hur platsen kan ha tett sig då, innan någon människa satt sin fot här, arbetar Dominika bland annat med ljudinspelningar från Vardø i Nordnorge – en plats som delar både klimat och atmosfär med det arktiska kustlandskap som omgav Kortedala i slutet på istiden.
– Jag ville ha något som var fritt från stadens brus. En tystnad som rymmer något mer. Ljudet kommer jag bearbeta på olika sätt och koppla till Kortedalas specifika historia och topografi. Det är inte bestämt på vilket sätt de boende kommer att kunna ta del av resultatet – men planen är att det ska vara tillgängligt på plats på något sätt.

Dominika Kemiläs konst rör sig i spänningsfältet mellan minne och glömska, historia och kropp. Hon arbetar ofta med platsspecifika verk som tar avstamp i arkiv, personliga berättelser och fysiska miljöer. Genom performance, skulptur, ljud och ­textil gestaltar hon det som ofta faller ur det kollektiva minnet.
– Förarbetet kan ta flera månader och jag låter ofta min efterforskning bli en del av verket, till exempel genom installationer och performance, säger Dominika och nämner att en utställning är planerad till september på kulturföreningen Lyktan.

Skapandet pågår nu för fullt. Kompositionen tar form, styrd av berget, landskapet och den ljudbild som en gång låg över Kortedalas höjder.
– Tittar du på gamla kartor så kallades Kortedala för Knotedala eller Kotedala, det vill säga ’dalen mellan bergsknotorna’. Höjder och utblick har alltid varit en viktig del av den här platsen.

Se filmen där Dominika beskriver sitt konstverk och berättar mer om bakgrunden.

Om konstnären

Dominika Kemilä arbetar med bland annat skulptur, ljudkonst, installation och performance i forskningsbaserade projekt som belyser det kollektiva minnets skörhet.

Dominika är en av fyra konstnärer som valts ut att skapa konstverk för att uppmärksamma Bostadsbolagets 80-årsjubileum.

Fräscha badrum och bättre luft på Träkilsgatan

Fräscha badrum och bättre luft på Träkilsgatan
Bostadsbolagets hyresgäst Cornelius framför sitt lägenhetshus på Träkilsgatan i Östra Göteborg.

Fräscha badrum och bättre luft på Träkilsgatan

Efter drygt 60 år i tjänst var det dags för fastigheterna på Träkilsgatan 5–87 att få en rejäl uppfräschning. Nu är stam- och badrumsrenoveringen klar – ett omfattande projekt som också inneburit ny ventilation, uppgraderad el, målade trapphus och nya digitala informationstavlor i entréerna.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Robertshöjd

Trivas

Bakgrunden? Rören, ventilationen och badrummen hade helt enkelt gjort sitt. Det fanns ett stort underhållsbehov, och risken för akuta skador ökade.
– Vi rustar upp med ett långsiktigt perspektiv. Målet har varit att höja boendestandarden, göra bostäderna mer attraktiva och minska framtida underhåll, säger Camilla, ombyggnadssamordnare på Bostadsbolaget.

Projektet startade i januari 2022 och avslutades i december 2024. Totalt har 357 lägenheter renoverats i etapper. Förutom nya badrum genomfördes stamrenovering, byte av elledningar och installation av FTX-ventilation – en teknik som både förbättrar luftkvaliteten och sparar energi.
– Det var verkligen på tiden. Innan var det ingen mekanisk ventilation utan bara självdrag i fastigheten och ibland blev luften väldigt dålig i lägenheterna. Nu är det svalare, luften friskare och vi har en lösning som är mycket mer energieffektiv, säger Anna, ombyggnadssamordnare.

Före och efter renoveringen i badrummen på Träkilsgatan i Robertshöjd.
Inför renoveringen hölls referensgrupper där hyresgäster fick tycka till om sådant som gick att påverka.– De som bor i huset sitter på massor av information som är värdefull för oss. Genom att lyssna i tidigt skede kan vi både förklara vad som behöver göras och få in deras perspektiv, säger Anna.

För att underlätta under byggtiden erbjöds möblerade ersättningslägenheter. I vissa fall fanns även daglägenhet som kunde användas vid behov. Hyresgästen Cornelius är nöjd, trots att det ibland var bullrigt och stökigt under arbetets gång:
– De flesta av oss var ändå positiva. Badrummen var gamla och slitna – nu är det jättefräscht. Det var också bra att vi fick se en visningslägenhet och bland annat välja kakel själva. Jag tycker Bostadsbolaget gjorde det här riktigt bra.

Bostadsbolagets ombyggnadssamordnare Anna, Sandra och Camilla står framför lägenhetsbyggnader på Träkilsgatan i Göteborg och ler.
Anna, Sandra och Camilla har lett projektet.

Fräscha badrum och bättre luft på Träkilsgatan

Efter drygt 60 år i tjänst var det dags för fastigheterna på Träkilsgatan 5–87 att få en rejäl uppfräschning. Nu är stam- och badrumsrenoveringen klar – ett omfattande projekt som också inneburit ny ventilation, uppgraderad el, målade trapphus och nya digitala informationstavlor i entréerna.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Robertshöjd

Trivas

Bakgrunden? Rören, ventilationen och badrummen hade helt enkelt gjort sitt. Det fanns ett stort underhållsbehov, och risken för akuta skador ökade.
– Vi rustar upp med ett långsiktigt perspektiv. Målet har varit att höja boendestandarden, göra bostäderna mer attraktiva och minska framtida underhåll, säger Camilla, ombyggnadssamordnare på Bostadsbolaget.

Projektet startade i januari 2022 och avslutades i december 2024. Totalt har 357 lägenheter renoverats i etapper. Förutom nya badrum genomfördes stamrenovering, byte av elledningar och installation av FTX-ventilation – en teknik som både förbättrar luftkvaliteten och sparar energi.
– Det var verkligen på tiden. Innan var det ingen mekanisk ventilation utan bara självdrag i fastigheten och ibland blev luften väldigt dålig i lägenheterna. Nu är det svalare, luften friskare och vi har en lösning som är mycket mer energieffektiv, säger Anna, ombyggnadssamordnare.

Före och efter renoveringen i badrummen på Träkilsgatan i Robertshöjd.
Inför renoveringen hölls referensgrupper där hyresgäster fick tycka till om sådant som gick att påverka.– De som bor i huset sitter på massor av information som är värdefull för oss. Genom att lyssna i tidigt skede kan vi både förklara vad som behöver göras och få in deras perspektiv, säger Anna.

För att underlätta under byggtiden erbjöds möblerade ersättningslägenheter. I vissa fall fanns även daglägenhet som kunde användas vid behov. Hyresgästen Cornelius är nöjd, trots att det ibland var bullrigt och stökigt under arbetets gång:
– De flesta av oss var ändå positiva. Badrummen var gamla och slitna – nu är det jättefräscht. Det var också bra att vi fick se en visningslägenhet och bland annat välja kakel själva. Jag tycker Bostadsbolaget gjorde det här riktigt bra.

Bostadsbolagets ombyggnadssamordnare Anna, Sandra och Camilla står framför lägenhetsbyggnader på Träkilsgatan i Göteborg och ler.
Anna, Sandra och Camilla har lett projektet.

Fastighet­­svärd – Allfixaren på Kyrkby­torget

Fastighet­­svärd – Allfixaren på Kyrkby­torget
Daniel lägger ett skydd över planteringen i Bostadsbolagets kvarter i Kyrkbyn. Daniel ser glad ut i solen.

Fastighets­värd – Allfixaren på Kyrkby­­­torget

Från början hade Daniel tänkt en framtid som snickare men fick en dag syn på en annons om att plugga till fastighetsvärd. Han hoppade på skolan och bytte väg. Något han aldrig ångrat.
– Det här är en av de bästa arbetsplatser jag har haft, säger han. Det är så roligt med all kontakt med hyresgästerna!

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

Daniel har varit fastighetsvärd i Kyrkbyn på Hisingen i drygt ett år vid det här laget. Men han är inte ny i yrket utan har totalt åtta år bakom sig som fastighetsvärd. Han hann komma halvvägs genom utbildningen till snickare innan han bytte spår.
– Det var en hård miljö som inte passade mig helt enkelt. Jag ville jobba med människor och i en miljö där snällhet är en bra egenskap. Det finns det utrymme för inom den här branschen, säger han.
Han uppskattar också att Kyrkbyn är ett lugnt område med knappt 700 lägenheter. Från Boservicekontoret utgår han och hans fyra kollegor för de olika uppdrag som behöver lösas varje dag. Det är två fastighetsvärdar, en miljövärd, en fastighetsskötare och en lokalvårdare.
– Att vi är några stycken avgjorde också att jag sökte mig till Bostadsbolaget. Det ger tid för att hinna med det lilla extra för våra hyresgäster.

Det är en stor variation på arbetsuppgifterna om dagarna. Daniel berättar att det handlar om allt från att få en kran att fungera till att göra slutbesiktningar när någon har flyttat. En tröskel sitter lös, något i tvättstugan är trasigt eller ett lås behöver bytas. En vanlig fråga handlar också om att internet inte fungerar.
– Ja, då ringer hyresgästerna oss ibland men det är oftast inte något fel på utrustningen utan att de har glömt att teckna internetavtal när de flyttade in. Men det har hänt att jag hjälpt till även med den typen av frågor även om det egentligen inte ingår i mina arbetsuppgifter. Det roligaste är att se glädjen hos folk när man verkligen hjälper dem att hitta lösningen på ett problem. Eller att vända någon som är missnöjd till att bli nöjd. Det är det svåraste men absolut mest givande.
I området finns 30 rejäla odlingslådor som hyresgästerna får låna om de är intresserade av växter och grönsaker.
– Det brukar vara en väldig aktivitet och gemenskap fram på vårkanten vid våra odlingsområden. Det är vår miljövärd Kicki-Lotta som ansvarar för dem.

Under pandemin ändrades rutinerna för att besöka Boservice. En förändring som nu blivit permanentad och som Daniel tycker är mycket bra.
– Det är en win-win-situation för alla. Tidigare hade vi bara öppet mellan åtta och nio samt en eftermiddag i veckan för att komma hit. Tider som kanske var svåra att pricka in för många. Nu ringer man och bokar en tid på dagen som kanske passar bättre.

Kyrkbytorget och Bostadsbolagets fastigheter har rustats upp de senaste åren. Stambyte, nya fasader på flera hus, nya skyltar ovanför affärerna på torget, nya planteringar och grönytor och en stor satsning på trygghet genom ökad belysning och säkrare källarförråd.
– Hela området är från 1950-talet så skyltar och annat har anpassats för att behålla 1950-talscharmen. Det har blivit väldigt fint.

Bostadsbolagets fastighetsvärd Daniel på torget i Kyrkbyn. Daniel har på sig Bostadsbolagets arbetskläder och ser glad ut.
Daniel trivs i sitt yrke som fastighetsvärd.
Daniel fixar låset på en lägenhetsdörr i Kyrkbyn.
Fastighetsvärden Daniel brukar kunna fixa det mesta – en tröskel sitter lös, något i tvättstugan är trasigt eller ett lås behöver bytas.
Daniel lägger ett skydd över planteringen i Bostadsbolagets kvarter i Kyrkbyn. I bakgrunden syns ett par beiga lägenhetshus, odlingspallar och några träd.
Odlingslådorna är populära och används flitigt av hyresgästerna i Kyrkbyn.

Fastighets­värd – Allfixaren på Kyrkby­­­torget

Från början hade Daniel tänkt en framtid som snickare men fick en dag syn på en annons om att plugga till fastighetsvärd. Han hoppade på skolan och bytte väg. Något han aldrig ångrat.
– Det här är en av de bästa arbetsplatser jag har haft, säger han. Det är så roligt med all kontakt med hyresgästerna!

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

Daniel har varit fastighetsvärd i Kyrkbyn på Hisingen i drygt ett år vid det här laget. Men han är inte ny i yrket utan har totalt åtta år bakom sig som fastighetsvärd. Han hann komma halvvägs genom utbildningen till snickare innan han bytte spår.
– Det var en hård miljö som inte passade mig helt enkelt. Jag ville jobba med människor och i en miljö där snällhet är en bra egenskap. Det finns det utrymme för inom den här branschen, säger han.
Han uppskattar också att Kyrkbyn är ett lugnt område med knappt 700 lägenheter. Från Boservicekontoret utgår han och hans fyra kollegor för de olika uppdrag som behöver lösas varje dag. Det är två fastighetsvärdar, en miljövärd, en fastighetsskötare och en lokalvårdare.
– Att vi är några stycken avgjorde också att jag sökte mig till Bostadsbolaget. Det ger tid för att hinna med det lilla extra för våra hyresgäster.

Det är en stor variation på arbetsuppgifterna om dagarna. Daniel berättar att det handlar om allt från att få en kran att fungera till att göra slutbesiktningar när någon har flyttat. En tröskel sitter lös, något i tvättstugan är trasigt eller ett lås behöver bytas. En vanlig fråga handlar också om att internet inte fungerar.
– Ja, då ringer hyresgästerna oss ibland men det är oftast inte något fel på utrustningen utan att de har glömt att teckna internetavtal när de flyttade in. Men det har hänt att jag hjälpt till även med den typen av frågor även om det egentligen inte ingår i mina arbetsuppgifter. Det roligaste är att se glädjen hos folk när man verkligen hjälper dem att hitta lösningen på ett problem. Eller att vända någon som är missnöjd till att bli nöjd. Det är det svåraste men absolut mest givande.
I området finns 30 rejäla odlingslådor som hyresgästerna får låna om de är intresserade av växter och grönsaker.
– Det brukar vara en väldig aktivitet och gemenskap fram på vårkanten vid våra odlingsområden. Det är vår miljövärd Kicki-Lotta som ansvarar för dem.

Under pandemin ändrades rutinerna för att besöka Boservice. En förändring som nu blivit permanentad och som Daniel tycker är mycket bra.
– Det är en win-win-situation för alla. Tidigare hade vi bara öppet mellan åtta och nio samt en eftermiddag i veckan för att komma hit. Tider som kanske var svåra att pricka in för många. Nu ringer man och bokar en tid på dagen som kanske passar bättre.

Kyrkbytorget och Bostadsbolagets fastigheter har rustats upp de senaste åren. Stambyte, nya fasader på flera hus, nya skyltar ovanför affärerna på torget, nya planteringar och grönytor och en stor satsning på trygghet genom ökad belysning och säkrare källarförråd.
– Hela området är från 1950-talet så skyltar och annat har anpassats för att behålla 1950-talscharmen. Det har blivit väldigt fint.

Bostadsbolagets fastighetsvärd Daniel på torget i Kyrkbyn. Daniel har på sig Bostadsbolagets arbetskläder och ser glad ut.
Daniel trivs i sitt yrke som fastighetsvärd.
Daniel fixar låset på en lägenhetsdörr i Kyrkbyn.
Fastighetsvärden Daniel brukar kunna fixa det mesta – en tröskel sitter lös, något i tvättstugan är trasigt eller ett lås behöver bytas.
Daniel lägger ett skydd över planteringen i Bostadsbolagets kvarter i Kyrkbyn. I bakgrunden syns ett par beiga lägenhetshus, odlingspallar och några träd.
Odlingslådorna är populära och används flitigt av hyresgästerna i Kyrkbyn.