En pärla i Hammarkullens grönska

En pärla i Hammarkullens grönska

En pärla i Hammarkullens grönska

Bara ett stenkast från Hammarkulletorget ligger Sandeslätt. Ett område som få utanför Hammarkullen känner till, men som de boende håller nära hjärtat.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Hammarkullen

Trivas

Sandeslätt byggdes som en del av miljonprogrammet i slutet av 60-talet och med sina välskötta gårdar, lekplatser och relativt låga hus skiljer det sig från människors vanliga bild av Hammarkullen och andra stadsdelar som byggdes vid den här tiden.
– På Sandeslätt har vi alltid varit väldigt stolta över våra gårdar och här finns en underbar miljö för barn med stora grönområden, skog, porlande bäckar och närhet till Lärjeån, berättar Marie som flyttade hit 1984.
Redan då hade Hammarkullen börjat få den mångkulturella prägel som området är känt för idag. Något som Marie alltid tyckt varit en styrka:
– Det finns så mycket gemenskap och kärlek här. Folk pratar väldigt mycket med sina grannar, stannar och frågar hur det är, hejar från balkongerna och bjuder gärna in till fika. Det gör att du känner dig både trygg och glad.

 

Maries dotter Ida håller med. Hon är född och uppvuxen i Sandeslätt och när hon själv skaffade barn var det självklart att bo kvar. Här har de familj och vänner runt knuten, det är nära till naturen och barnen får lära känna andra kulturer.
– Jag är jättetacksam för min uppväxt här. Det finns alltid någon att gå hem till om föräldrarna inte är hemma och att vi som bor här kommer från olika bakgrund tror jag bara är positivt. Det bidrar till nyfikenhet, spännande samtal och att vi är mer öppna för olikheter. I Hammarkullen är man helt enkelt väldigt social, säger Ida.
Marie och Ida är också överens om att mycket förändrats i Hammarkullen. Förr kunde det vara en hel del klotter, brända bänkar och skräp. Idag upplever de att allt är lugnare och mer välskött och att de boende verkligen anstränger sig för att hålla ordning och skapa en trivsam miljö. Som Hammarkullebo vill man känna sig stolt, precis som Marie:
– Jag brukar säga att jag vill dö i Hammarkullen. Och det beror på att det är så härligt att bo här. Det finns inga barriärer mellan människor och du känner dig fri.

muralmålning
Kort och gott om Sandeslätt
  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Kort och gott om Sandeslätt

  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Hammarkullebor

2016 köpte Bostadsbolaget ut den sista privata hyresvärden i området. Sedan dess har vi jobbat systematiskt tillsammans med de boende för att minska segregationen, öka tryggheten och bygga gemenskap. I dag känner allt fler sig stolta över att kalla sig Hammarkullebor.

Självförsörjande stadsdel

Hammarkullen byggdes 1968–1972 på en kuperad bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring 2 700 lägenheter uppfördes i flerbostadshus och småhus, enligt modellen för ABC-staden. Hammarkullen var från början tänkt att fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och ett centrum med service och kontor.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

En pärla i Hammarkullens grönska

Bara ett stenkast från Hammarkulletorget ligger Sandeslätt. Ett område som få utanför Hammarkullen känner till, men som de boende håller nära hjärtat.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Hammarkullen

Trivas

Sandeslätt byggdes som en del av miljonprogrammet i slutet av 60-talet och med sina välskötta gårdar, lekplatser och relativt låga hus skiljer det sig från människors vanliga bild av Hammarkullen och andra stadsdelar som byggdes vid den här tiden.
– På Sandeslätt har vi alltid varit väldigt stolta över våra gårdar och här finns en underbar miljö för barn med stora grönområden, skog, porlande bäckar och närhet till Lärjeån, berättar Marie som flyttade hit 1984.
Redan då hade Hammarkullen börjat få den mångkulturella prägel som området är känt för idag. Något som Marie alltid tyckt varit en styrka:
– Det finns så mycket gemenskap och kärlek här. Folk pratar väldigt mycket med sina grannar, stannar och frågar hur det är, hejar från balkongerna och bjuder gärna in till fika. Det gör att du känner dig både trygg och glad.

 

Maries dotter Ida håller med. Hon är född och uppvuxen i Sandeslätt och när hon själv skaffade barn var det självklart att bo kvar. Här har de familj och vänner runt knuten, det är nära till naturen och barnen får lära känna andra kulturer.
– Jag är jättetacksam för min uppväxt här. Det finns alltid någon att gå hem till om föräldrarna inte är hemma och att vi som bor här kommer från olika bakgrund tror jag bara är positivt. Det bidrar till nyfikenhet, spännande samtal och att vi är mer öppna för olikheter. I Hammarkullen är man helt enkelt väldigt social, säger Ida.
Marie och Ida är också överens om att mycket förändrats i Hammarkullen. Förr kunde det vara en hel del klotter, brända bänkar och skräp. Idag upplever de att allt är lugnare och mer välskött och att de boende verkligen anstränger sig för att hålla ordning och skapa en trivsam miljö. Som Hammarkullebo vill man känna sig stolt, precis som Marie:
– Jag brukar säga att jag vill dö i Hammarkullen. Och det beror på att det är så härligt att bo här. Det finns inga barriärer mellan människor och du känner dig fri.

muralmålning
Kort och gott om Sandeslätt
  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Kort och gott om Sandeslätt

  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Hammarkullebor

2016 köpte Bostadsbolaget ut den sista privata hyresvärden i området. Sedan dess har vi jobbat systematiskt tillsammans med de boende för att minska segregationen, öka tryggheten och bygga gemenskap. I dag känner allt fler sig stolta över att kalla sig Hammarkullebor.

Självförsörjande stadsdel

Hammarkullen byggdes 1968–1972 på en kuperad bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring 2 700 lägenheter uppfördes i flerbostadshus och småhus, enligt modellen för ABC-staden. Hammarkullen var från början tänkt att fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och ett centrum med service och kontor.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Dominika Kemilä lyssnar efter vad Kortedala en gång var

Dominika Kemilä lyssnar efter vad Kortedala en gång var
Konstnären Dominika på berget i Kortedala. I bakgrunden syns en kal, solig natur och lägenhetsbyggnader.

Dominika Kemilä lyssnar efter vad­­ Kortedala en gång var

För 13 500 år sedan höll inlandsisen på att dra sig tillbaka och dagens Göteborg var havsbotten. Men en ö stack upp ur det kalla vattnet – det vi idag kallar Kortedala. Här på en av de bergsknallar som utgjorde öns ryggrad, står Dominika Kemilä och lyssnar.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Kortedala

Trivas

Jag försöker föreställa mig hur det var här då. Vad som fanns, hur det lät och hur det kändes, säger Dominika.

Hon är mitt uppe i arbetet med ett ljudverk som tar sin utgångspunkt i Korte­dalas geologiska och kulturella historia. Projektet är en del i temat ”Mitt kvarter”, där fyra konstnärer som också är hyresgäster hos Bostadsbolaget valts ut för att gestalta fyra olika områden – Guldheden, Vasastan, Brunnsbo och Kortedala.

För Dominika blev utgångspunkten gatunamnen i Kortedala, som är uppkallade efter kalendrar och almanackor. Det styrde in henne på temat tid och att utforska gamla kartor – allt från Riksarkivets stadshandlingar till SGU:s geologiska kartor.
– Jag insåg att höjderna i Kortedala var en ö för mer än 13 000 år sedan. Omgiven av ett iskallt hav.
För att gestalta hur platsen kan ha tett sig då, innan någon människa satt sin fot här, arbetar Dominika bland annat med ljudinspelningar från Vardø i Nordnorge – en plats som delar både klimat och atmosfär med det arktiska kustlandskap som omgav Kortedala i slutet på istiden.
– Jag ville ha något som var fritt från stadens brus. En tystnad som rymmer något mer. Ljudet kommer jag bearbeta på olika sätt och koppla till Kortedalas specifika historia och topografi. Det är inte bestämt på vilket sätt de boende kommer att kunna ta del av resultatet – men planen är att det ska vara tillgängligt på plats på något sätt.

Dominika Kemiläs konst rör sig i spänningsfältet mellan minne och glömska, historia och kropp. Hon arbetar ofta med platsspecifika verk som tar avstamp i arkiv, personliga berättelser och fysiska miljöer. Genom performance, skulptur, ljud och ­textil gestaltar hon det som ofta faller ur det kollektiva minnet.
– Förarbetet kan ta flera månader och jag låter ofta min efterforskning bli en del av verket, till exempel genom installationer och performance, säger Dominika och nämner att en utställning är planerad till september på kulturföreningen Lyktan.

Skapandet pågår nu för fullt. Kompositionen tar form, styrd av berget, landskapet och den ljudbild som en gång låg över Kortedalas höjder.
– Tittar du på gamla kartor så kallades Kortedala för Knotedala eller Kotedala, det vill säga ’dalen mellan bergsknotorna’. Höjder och utblick har alltid varit en viktig del av den här platsen.

Se filmen där Dominika beskriver sitt konstverk och berättar mer om bakgrunden.

Om konstnären

Dominika Kemilä arbetar med bland annat skulptur, ljudkonst, installation och performance i forskningsbaserade projekt som belyser det kollektiva minnets skörhet.

Dominika är en av fyra konstnärer som valts ut att skapa konstverk för att uppmärksamma Bostadsbolagets 80-årsjubileum.

Dominika Kemilä lyssnar efter vad­­ Kortedala en gång var

För 13 500 år sedan höll inlandsisen på att dra sig tillbaka och dagens Göteborg var havsbotten. Men en ö stack upp ur det kalla vattnet – det vi idag kallar Kortedala. Här på en av de bergsknallar som utgjorde öns ryggrad, står Dominika Kemilä och lyssnar.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Kortedala

Trivas

Jag försöker föreställa mig hur det var här då. Vad som fanns, hur det lät och hur det kändes, säger Dominika.

Hon är mitt uppe i arbetet med ett ljudverk som tar sin utgångspunkt i Korte­dalas geologiska och kulturella historia. Projektet är en del i temat ”Mitt kvarter”, där fyra konstnärer som också är hyresgäster hos Bostadsbolaget valts ut för att gestalta fyra olika områden – Guldheden, Vasastan, Brunnsbo och Kortedala.

För Dominika blev utgångspunkten gatunamnen i Kortedala, som är uppkallade efter kalendrar och almanackor. Det styrde in henne på temat tid och att utforska gamla kartor – allt från Riksarkivets stadshandlingar till SGU:s geologiska kartor.
– Jag insåg att höjderna i Kortedala var en ö för mer än 13 000 år sedan. Omgiven av ett iskallt hav.
För att gestalta hur platsen kan ha tett sig då, innan någon människa satt sin fot här, arbetar Dominika bland annat med ljudinspelningar från Vardø i Nordnorge – en plats som delar både klimat och atmosfär med det arktiska kustlandskap som omgav Kortedala i slutet på istiden.
– Jag ville ha något som var fritt från stadens brus. En tystnad som rymmer något mer. Ljudet kommer jag bearbeta på olika sätt och koppla till Kortedalas specifika historia och topografi. Det är inte bestämt på vilket sätt de boende kommer att kunna ta del av resultatet – men planen är att det ska vara tillgängligt på plats på något sätt.

Dominika Kemiläs konst rör sig i spänningsfältet mellan minne och glömska, historia och kropp. Hon arbetar ofta med platsspecifika verk som tar avstamp i arkiv, personliga berättelser och fysiska miljöer. Genom performance, skulptur, ljud och ­textil gestaltar hon det som ofta faller ur det kollektiva minnet.
– Förarbetet kan ta flera månader och jag låter ofta min efterforskning bli en del av verket, till exempel genom installationer och performance, säger Dominika och nämner att en utställning är planerad till september på kulturföreningen Lyktan.

Skapandet pågår nu för fullt. Kompositionen tar form, styrd av berget, landskapet och den ljudbild som en gång låg över Kortedalas höjder.
– Tittar du på gamla kartor så kallades Kortedala för Knotedala eller Kotedala, det vill säga ’dalen mellan bergsknotorna’. Höjder och utblick har alltid varit en viktig del av den här platsen.

Se filmen där Dominika beskriver sitt konstverk och berättar mer om bakgrunden.

Om konstnären

Dominika Kemilä arbetar med bland annat skulptur, ljudkonst, installation och performance i forskningsbaserade projekt som belyser det kollektiva minnets skörhet.

Dominika är en av fyra konstnärer som valts ut att skapa konstverk för att uppmärksamma Bostadsbolagets 80-årsjubileum.

Fräscha badrum och bättre luft på Träkilsgatan

Fräscha badrum och bättre luft på Träkilsgatan
Bostadsbolagets hyresgäst Cornelius framför sitt lägenhetshus på Träkilsgatan i Östra Göteborg.

Fräscha badrum och bättre luft på Träkilsgatan

Efter drygt 60 år i tjänst var det dags för fastigheterna på Träkilsgatan 5–87 att få en rejäl uppfräschning. Nu är stam- och badrumsrenoveringen klar – ett omfattande projekt som också inneburit ny ventilation, uppgraderad el, målade trapphus och nya digitala informationstavlor i entréerna.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Robertshöjd

Trivas

Bakgrunden? Rören, ventilationen och badrummen hade helt enkelt gjort sitt. Det fanns ett stort underhållsbehov, och risken för akuta skador ökade.
– Vi rustar upp med ett långsiktigt perspektiv. Målet har varit att höja boendestandarden, göra bostäderna mer attraktiva och minska framtida underhåll, säger Camilla, ombyggnadssamordnare på Bostadsbolaget.

Projektet startade i januari 2022 och avslutades i december 2024. Totalt har 357 lägenheter renoverats i etapper. Förutom nya badrum genomfördes stamrenovering, byte av elledningar och installation av FTX-ventilation – en teknik som både förbättrar luftkvaliteten och sparar energi.
– Det var verkligen på tiden. Innan var det ingen mekanisk ventilation utan bara självdrag i fastigheten och ibland blev luften väldigt dålig i lägenheterna. Nu är det svalare, luften friskare och vi har en lösning som är mycket mer energieffektiv, säger Anna, ombyggnadssamordnare.

Före och efter renoveringen i badrummen på Träkilsgatan i Robertshöjd.
Inför renoveringen hölls referensgrupper där hyresgäster fick tycka till om sådant som gick att påverka.– De som bor i huset sitter på massor av information som är värdefull för oss. Genom att lyssna i tidigt skede kan vi både förklara vad som behöver göras och få in deras perspektiv, säger Anna.

För att underlätta under byggtiden erbjöds möblerade ersättningslägenheter. I vissa fall fanns även daglägenhet som kunde användas vid behov. Hyresgästen Cornelius är nöjd, trots att det ibland var bullrigt och stökigt under arbetets gång:
– De flesta av oss var ändå positiva. Badrummen var gamla och slitna – nu är det jättefräscht. Det var också bra att vi fick se en visningslägenhet och bland annat välja kakel själva. Jag tycker Bostadsbolaget gjorde det här riktigt bra.

Bostadsbolagets ombyggnadssamordnare Anna, Sandra och Camilla står framför lägenhetsbyggnader på Träkilsgatan i Göteborg och ler.
Anna, Sandra och Camilla har lett projektet.

Fräscha badrum och bättre luft på Träkilsgatan

Efter drygt 60 år i tjänst var det dags för fastigheterna på Träkilsgatan 5–87 att få en rejäl uppfräschning. Nu är stam- och badrumsrenoveringen klar – ett omfattande projekt som också inneburit ny ventilation, uppgraderad el, målade trapphus och nya digitala informationstavlor i entréerna.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Robertshöjd

Trivas

Bakgrunden? Rören, ventilationen och badrummen hade helt enkelt gjort sitt. Det fanns ett stort underhållsbehov, och risken för akuta skador ökade.
– Vi rustar upp med ett långsiktigt perspektiv. Målet har varit att höja boendestandarden, göra bostäderna mer attraktiva och minska framtida underhåll, säger Camilla, ombyggnadssamordnare på Bostadsbolaget.

Projektet startade i januari 2022 och avslutades i december 2024. Totalt har 357 lägenheter renoverats i etapper. Förutom nya badrum genomfördes stamrenovering, byte av elledningar och installation av FTX-ventilation – en teknik som både förbättrar luftkvaliteten och sparar energi.
– Det var verkligen på tiden. Innan var det ingen mekanisk ventilation utan bara självdrag i fastigheten och ibland blev luften väldigt dålig i lägenheterna. Nu är det svalare, luften friskare och vi har en lösning som är mycket mer energieffektiv, säger Anna, ombyggnadssamordnare.

Före och efter renoveringen i badrummen på Träkilsgatan i Robertshöjd.
Inför renoveringen hölls referensgrupper där hyresgäster fick tycka till om sådant som gick att påverka.– De som bor i huset sitter på massor av information som är värdefull för oss. Genom att lyssna i tidigt skede kan vi både förklara vad som behöver göras och få in deras perspektiv, säger Anna.

För att underlätta under byggtiden erbjöds möblerade ersättningslägenheter. I vissa fall fanns även daglägenhet som kunde användas vid behov. Hyresgästen Cornelius är nöjd, trots att det ibland var bullrigt och stökigt under arbetets gång:
– De flesta av oss var ändå positiva. Badrummen var gamla och slitna – nu är det jättefräscht. Det var också bra att vi fick se en visningslägenhet och bland annat välja kakel själva. Jag tycker Bostadsbolaget gjorde det här riktigt bra.

Bostadsbolagets ombyggnadssamordnare Anna, Sandra och Camilla står framför lägenhetsbyggnader på Träkilsgatan i Göteborg och ler.
Anna, Sandra och Camilla har lett projektet.

Fastighet­­svärd – Allfixaren på Kyrkby­torget

Fastighet­­svärd – Allfixaren på Kyrkby­torget
Daniel lägger ett skydd över planteringen i Bostadsbolagets kvarter i Kyrkbyn. Daniel ser glad ut i solen.

Fastighets­värd – Allfixaren på Kyrkby­­­torget

Från början hade Daniel tänkt en framtid som snickare men fick en dag syn på en annons om att plugga till fastighetsvärd. Han hoppade på skolan och bytte väg. Något han aldrig ångrat.
– Det här är en av de bästa arbetsplatser jag har haft, säger han. Det är så roligt med all kontakt med hyresgästerna!

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

Daniel har varit fastighetsvärd i Kyrkbyn på Hisingen i drygt ett år vid det här laget. Men han är inte ny i yrket utan har totalt åtta år bakom sig som fastighetsvärd. Han hann komma halvvägs genom utbildningen till snickare innan han bytte spår.
– Det var en hård miljö som inte passade mig helt enkelt. Jag ville jobba med människor och i en miljö där snällhet är en bra egenskap. Det finns det utrymme för inom den här branschen, säger han.
Han uppskattar också att Kyrkbyn är ett lugnt område med knappt 700 lägenheter. Från Boservicekontoret utgår han och hans fyra kollegor för de olika uppdrag som behöver lösas varje dag. Det är två fastighetsvärdar, en miljövärd, en fastighetsskötare och en lokalvårdare.
– Att vi är några stycken avgjorde också att jag sökte mig till Bostadsbolaget. Det ger tid för att hinna med det lilla extra för våra hyresgäster.

Det är en stor variation på arbetsuppgifterna om dagarna. Daniel berättar att det handlar om allt från att få en kran att fungera till att göra slutbesiktningar när någon har flyttat. En tröskel sitter lös, något i tvättstugan är trasigt eller ett lås behöver bytas. En vanlig fråga handlar också om att internet inte fungerar.
– Ja, då ringer hyresgästerna oss ibland men det är oftast inte något fel på utrustningen utan att de har glömt att teckna internetavtal när de flyttade in. Men det har hänt att jag hjälpt till även med den typen av frågor även om det egentligen inte ingår i mina arbetsuppgifter. Det roligaste är att se glädjen hos folk när man verkligen hjälper dem att hitta lösningen på ett problem. Eller att vända någon som är missnöjd till att bli nöjd. Det är det svåraste men absolut mest givande.
I området finns 30 rejäla odlingslådor som hyresgästerna får låna om de är intresserade av växter och grönsaker.
– Det brukar vara en väldig aktivitet och gemenskap fram på vårkanten vid våra odlingsområden. Det är vår miljövärd Kicki-Lotta som ansvarar för dem.

Under pandemin ändrades rutinerna för att besöka Boservice. En förändring som nu blivit permanentad och som Daniel tycker är mycket bra.
– Det är en win-win-situation för alla. Tidigare hade vi bara öppet mellan åtta och nio samt en eftermiddag i veckan för att komma hit. Tider som kanske var svåra att pricka in för många. Nu ringer man och bokar en tid på dagen som kanske passar bättre.

Kyrkbytorget och Bostadsbolagets fastigheter har rustats upp de senaste åren. Stambyte, nya fasader på flera hus, nya skyltar ovanför affärerna på torget, nya planteringar och grönytor och en stor satsning på trygghet genom ökad belysning och säkrare källarförråd.
– Hela området är från 1950-talet så skyltar och annat har anpassats för att behålla 1950-talscharmen. Det har blivit väldigt fint.

Bostadsbolagets fastighetsvärd Daniel på torget i Kyrkbyn. Daniel har på sig Bostadsbolagets arbetskläder och ser glad ut.
Daniel trivs i sitt yrke som fastighetsvärd.
Daniel fixar låset på en lägenhetsdörr i Kyrkbyn.
Fastighetsvärden Daniel brukar kunna fixa det mesta – en tröskel sitter lös, något i tvättstugan är trasigt eller ett lås behöver bytas.
Daniel lägger ett skydd över planteringen i Bostadsbolagets kvarter i Kyrkbyn. I bakgrunden syns ett par beiga lägenhetshus, odlingspallar och några träd.
Odlingslådorna är populära och används flitigt av hyresgästerna i Kyrkbyn.

Fastighets­värd – Allfixaren på Kyrkby­­­torget

Från början hade Daniel tänkt en framtid som snickare men fick en dag syn på en annons om att plugga till fastighetsvärd. Han hoppade på skolan och bytte väg. Något han aldrig ångrat.
– Det här är en av de bästa arbetsplatser jag har haft, säger han. Det är så roligt med all kontakt med hyresgästerna!

Författare: Kerstin Torsede Fotograf: Peter Nilsson

Trivas

Daniel har varit fastighetsvärd i Kyrkbyn på Hisingen i drygt ett år vid det här laget. Men han är inte ny i yrket utan har totalt åtta år bakom sig som fastighetsvärd. Han hann komma halvvägs genom utbildningen till snickare innan han bytte spår.
– Det var en hård miljö som inte passade mig helt enkelt. Jag ville jobba med människor och i en miljö där snällhet är en bra egenskap. Det finns det utrymme för inom den här branschen, säger han.
Han uppskattar också att Kyrkbyn är ett lugnt område med knappt 700 lägenheter. Från Boservicekontoret utgår han och hans fyra kollegor för de olika uppdrag som behöver lösas varje dag. Det är två fastighetsvärdar, en miljövärd, en fastighetsskötare och en lokalvårdare.
– Att vi är några stycken avgjorde också att jag sökte mig till Bostadsbolaget. Det ger tid för att hinna med det lilla extra för våra hyresgäster.

Det är en stor variation på arbetsuppgifterna om dagarna. Daniel berättar att det handlar om allt från att få en kran att fungera till att göra slutbesiktningar när någon har flyttat. En tröskel sitter lös, något i tvättstugan är trasigt eller ett lås behöver bytas. En vanlig fråga handlar också om att internet inte fungerar.
– Ja, då ringer hyresgästerna oss ibland men det är oftast inte något fel på utrustningen utan att de har glömt att teckna internetavtal när de flyttade in. Men det har hänt att jag hjälpt till även med den typen av frågor även om det egentligen inte ingår i mina arbetsuppgifter. Det roligaste är att se glädjen hos folk när man verkligen hjälper dem att hitta lösningen på ett problem. Eller att vända någon som är missnöjd till att bli nöjd. Det är det svåraste men absolut mest givande.
I området finns 30 rejäla odlingslådor som hyresgästerna får låna om de är intresserade av växter och grönsaker.
– Det brukar vara en väldig aktivitet och gemenskap fram på vårkanten vid våra odlingsområden. Det är vår miljövärd Kicki-Lotta som ansvarar för dem.

Under pandemin ändrades rutinerna för att besöka Boservice. En förändring som nu blivit permanentad och som Daniel tycker är mycket bra.
– Det är en win-win-situation för alla. Tidigare hade vi bara öppet mellan åtta och nio samt en eftermiddag i veckan för att komma hit. Tider som kanske var svåra att pricka in för många. Nu ringer man och bokar en tid på dagen som kanske passar bättre.

Kyrkbytorget och Bostadsbolagets fastigheter har rustats upp de senaste åren. Stambyte, nya fasader på flera hus, nya skyltar ovanför affärerna på torget, nya planteringar och grönytor och en stor satsning på trygghet genom ökad belysning och säkrare källarförråd.
– Hela området är från 1950-talet så skyltar och annat har anpassats för att behålla 1950-talscharmen. Det har blivit väldigt fint.

Bostadsbolagets fastighetsvärd Daniel på torget i Kyrkbyn. Daniel har på sig Bostadsbolagets arbetskläder och ser glad ut.
Daniel trivs i sitt yrke som fastighetsvärd.
Daniel fixar låset på en lägenhetsdörr i Kyrkbyn.
Fastighetsvärden Daniel brukar kunna fixa det mesta – en tröskel sitter lös, något i tvättstugan är trasigt eller ett lås behöver bytas.
Daniel lägger ett skydd över planteringen i Bostadsbolagets kvarter i Kyrkbyn. I bakgrunden syns ett par beiga lägenhetshus, odlingspallar och några träd.
Odlingslådorna är populära och används flitigt av hyresgästerna i Kyrkbyn.