Återbruk och gemenskap

Återbruk och gemenskap
En grupp äldre kvinnor och en ung man till vänster som står bredvid varandra och ler framför ett loppisbord.

Återbruk och gemenskap

På Tusenårsgatan 17 i Kortedala ligger återbruksbutiken återbruk_hej_tack. Här delas
matsvinn ut tre dagar i veckan och du kan även hämta och lämna prylar som kläder,
böcker och leksaker – helt gratis. Butiken drivs av engagerade volontärer, är öppen
för alla och fungerar som en social mötesplats för människor i området.

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Återbruk

Kortedala

Trivas

Ann-Heléne är en av de eldsjälar som var med och startade butiken – hon är också en av dem som driver den idag:
– Allt började i soprummet. Jag reagerade på hur mycket fungerande prylar folk bara slängde – kläder, möbler och allt däremellan. Jag bestämde mig för att göra något åt det, så vi började prata om att starta en gratisbutik.

Sagt och gjort. Vid årsskiftet 2017/2018 slog butiken upp sina dörrar. Till en början fokuserade de främst på kläder och prylar, men för ungefär sex år sedan tog de en ny
vändning. Då anslöt de sig till Solidariskt kylskåp – en öppen och samarbetande verksamhet som räddar mat från både butiker och hushåll. Sedan dess har även kampen mot matsvinn varit en självklar del av deras uppdrag och vardag.
– Maten får vi från Solidariskt kylskåp. Kläderna och prylarna får vi oftast från Svenska kyrkan i Bergsjön och från privatpersoner som kommer hit. Allt vi får är gratis och allt vi delar ut är gratis. Vi har även lokalerna kostnadsfritt via Bostadsbolaget och det är vi väldigt tacksamma för, säger Ann-Heléne.

När klocka slår halv elva på Tusenårsgatan ringlar sig kön lång, ibland är det så många som 80 personer som väntar på att matsvinnet ska delas ut. Därför är det viktigt att komma i tid. Ann-Heléne och volontärerna är på plats vid tio snåret, redo att samarbeta. De tar emot leveransen som kommer med bil och sorterar maten noggrant vid borden som står utplacerade på gatan. Vid varje matstation finns en volontär som håller ordning och ser till att allt flyter på. För att maten ska räcka till så många som möjligt får varje besökare plocka med sig en begränsad mängd.

Här möts de flera gånger i veckan, både volontärer och besökare, i regn, snö och solsken. Visst är maten, kläderna och prylarna populära – men för många är gemenskapen det som betyder allra mest.
– Ensamhet gör människor sjuka. Därför rekommenderar jag alla bostadsbolag i Göteborg att starta liknande verksamheter – ni kommer att få friskare och gladare hyresgäster. Det vi har skapat här är ovärderligt och kan inte köpas för pengar. För mig är den här  gemenskapen livsviktig, och jag vet att jag inte är ensam om att känna så, säger Ann-Heléne.

Återbruksbutiken

Måndag, onsdag och fredag kl 11:00 delas matsvinn ut utanför butiken och besökare uppmanas vara på plats i kön senast 10:30. När maten är slut stänger butiken.

Torsdagar kl. 17:00–18:00 delas kläder och prylar i butiken.

Vill du veta mer?
Ann-Heléne och volontärerna tar gärna emot studiebesök och ger råd till de som vill starta en liknande verksamhet.

Du kan också läsa mer om återbruksbutiken och andra smarta initiativ på SmartaKartan – här hittar du verksamheter i Göteborg där du kan hyra, byta, låna, dela, ge och få.

Facebook och Instagram:
aterbruk_hej_tack

Återbruksbutiken

Måndag, onsdag och fredag kl 11:00 delas matsvinn ut utanför butiken och besökare uppmanas vara på plats i kön senast 10:30. När maten är slut stänger butiken.

Torsdagar kl. 17:00–18:00 delas kläder och prylar i butiken.

Vill du veta mer?
Ann-Heléne och volontärerna tar gärna emot studiebesök och ger råd till de som vill starta en liknande verksamhet.

Du kan också läsa mer om återbruksbutiken och andra smarta initiativ på SmartaKartan – här hittar du verksamheter i Göteborg där du kan hyra, byta, låna, dela, ge och få.

Facebook och Instagram:
aterbruk_hej_tack

Återbruk och gemenskap

På Tusenårsgatan 17 i Kortedala ligger återbruksbutiken återbruk_hej_tack. Här delas
matsvinn ut tre dagar i veckan och du kan även hämta och lämna prylar som kläder,
böcker och leksaker – helt gratis. Butiken drivs av engagerade volontärer, är öppen
för alla och fungerar som en social mötesplats för människor i området.

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Återbruk

Kortedala

Trivas

Ann-Heléne är en av de eldsjälar som var med och startade butiken – hon är också en av dem som driver den idag:
– Allt började i soprummet. Jag reagerade på hur mycket fungerande prylar folk bara slängde – kläder, möbler och allt däremellan. Jag bestämde mig för att göra något åt det, så vi började prata om att starta en gratisbutik.

Sagt och gjort. Vid årsskiftet 2017/2018 slog butiken upp sina dörrar. Till en början fokuserade de främst på kläder och prylar, men för ungefär sex år sedan tog de en ny
vändning. Då anslöt de sig till Solidariskt kylskåp – en öppen och samarbetande verksamhet som räddar mat från både butiker och hushåll. Sedan dess har även kampen mot matsvinn varit en självklar del av deras uppdrag och vardag.
– Maten får vi från Solidariskt kylskåp. Kläderna och prylarna får vi oftast från Svenska kyrkan i Bergsjön och från privatpersoner som kommer hit. Allt vi får är gratis och allt vi delar ut är gratis. Vi har även lokalerna kostnadsfritt via Bostadsbolaget och det är vi väldigt tacksamma för, säger Ann-Heléne.

När klocka slår halv elva på Tusenårsgatan ringlar sig kön lång, ibland är det så många som 80 personer som väntar på att matsvinnet ska delas ut. Därför är det viktigt att komma i tid. Ann-Heléne och volontärerna är på plats vid tio snåret, redo att samarbeta. De tar emot leveransen som kommer med bil och sorterar maten noggrant vid borden som står utplacerade på gatan. Vid varje matstation finns en volontär som håller ordning och ser till att allt flyter på. För att maten ska räcka till så många som möjligt får varje besökare plocka med sig en begränsad mängd.

Här möts de flera gånger i veckan, både volontärer och besökare, i regn, snö och solsken. Visst är maten, kläderna och prylarna populära – men för många är gemenskapen det som betyder allra mest.
– Ensamhet gör människor sjuka. Därför rekommenderar jag alla bostadsbolag i Göteborg att starta liknande verksamheter – ni kommer att få friskare och gladare hyresgäster. Det vi har skapat här är ovärderligt och kan inte köpas för pengar. För mig är den här  gemenskapen livsviktig, och jag vet att jag inte är ensam om att känna så, säger Ann-Heléne.

Återbruksbutiken

Måndag, onsdag och fredag kl 11:00 delas matsvinn ut utanför butiken och besökare uppmanas vara på plats i kön senast 10:30. När maten är slut stänger butiken.

Torsdagar kl. 17:00–18:00 delas kläder och prylar i butiken.

Vill du veta mer?
Ann-Heléne och volontärerna tar gärna emot studiebesök och ger råd till de som vill starta en liknande verksamhet.

Du kan också läsa mer om återbruksbutiken och andra smarta initiativ på SmartaKartan – här hittar du verksamheter i Göteborg där du kan hyra, byta, låna, dela, ge och få.

Facebook och Instagram:
aterbruk_hej_tack

Återbruksbutiken

Måndag, onsdag och fredag kl 11:00 delas matsvinn ut utanför butiken och besökare uppmanas vara på plats i kön senast 10:30. När maten är slut stänger butiken.

Torsdagar kl. 17:00–18:00 delas kläder och prylar i butiken.

Vill du veta mer?
Ann-Heléne och volontärerna tar gärna emot studiebesök och ger råd till de som vill starta en liknande verksamhet.

Du kan också läsa mer om återbruksbutiken och andra smarta initiativ på SmartaKartan – här hittar du verksamheter i Göteborg där du kan hyra, byta, låna, dela, ge och få.

Facebook och Instagram:
aterbruk_hej_tack

Första siffrorna klara med ny mätningsfrekvens

Första siffrorna klara med ny mätningsfrekvens
En lila pratbubbla med orden service i toppklass.

Första siffrorna klara med ny mätningsfrekvens

Nu får du som hyresgäst möjlighet att svara på vår kundundersökning varje år, istället
för vartannat som tidigare. Undersökningen skickas ut löpande under året, så tidpunkten kan variera. Nu kan vi också börja se hur årets resultat står sig jämfört med förra året.
– Glädjande nog ökar de flesta betyg som det ser ut just nu, säger Catarina Hagwall, chef för Marknad och kommunikation hos Bostadsbolaget.

Hyresgästenkäten

Trivas

Syftet med det nya sättet att mäta är att få löpande återkoppling från hyresgästerna och därmed snabbare kunna justera arbetssätt utifrån vad hyresgästerna tycker, samt att bättre kunna mäta att alla åtgärder får önskad effekt.
– Vi får ju in fler svar per år nu när enkäten går ut till alla, och hittills har vi fått in fler svar än vad vi fick sammanlagt förra året. Då återstår fortfarande flera månader av mätning så antalet svar kommer verkligen bli stort, vilket förstås lägger en extra tyngd bakom resultatet, säger Catarina.

Catarina Hagwall, Bostadsbolagets chef för marknads- och kommunikationsavdelningen.
Catarina Hagwall, chef för Marknad och kommunikation hos Bostadsbolaget.

När den här tidningen trycks har Bostadsbolagets serviceindex ökat från 80,2 till 80,4.
– Det som sticker ut hittills är betyget för trygghet som ökat hela 1,6 procentenheter, från 78,7 förra året till 80,3. Det känns väldigt bra eftersom vi i samband med vårt 80-årsjubileum i år har extra fokus på just trygghetsfrågor, säger Catarina.

En annan nyhet är att enkäten nu enbart går ut via digitala utskick. Inga enkäter skickas ut via brev. Anledningen är att antalet svar via brev minskat kraftigt.
– Vi har fått några synpunkter på detta från hyresgäster som hellre vill svara på papper. Om man tycker det känns svårt att svara via digitala verktyg får man gärna höra av sig till oss, så
kanske vi kan hjälpa till att guida i hur man gör, hälsar Catarina.

Fakta om hyresgästenkäten

Det är Bostadsbolagets samarbetspartner AktivBo som skickar ut enkäten för att säkerställa att svaren anonymiseras. Frågorna är desamma som tidigare och i slutet av 2025 samlas årets samtliga resultat ihop till ett sammanlagt betyg så att det även fortsättningsvis går att jämföra siffrorna med tidigare år.

Logga in på bostadsbolaget.se och kontrollera dina uppgifter för att säkerställa att du får enkäten du också.

Fakta om hyresgästenkäten

Det är Bostadsbolagets samarbetspartner AktivBo som skickar ut enkäten för att säkerställa att svaren anonymiseras. Frågorna är desamma som tidigare och i slutet av 2025 samlas årets samtliga resultat ihop till ett sammanlagt betyg så att det även fortsättningsvis går att jämföra siffrorna med tidigare år.

Logga in på bostadsbolaget.se och kontrollera dina uppgifter för att säkerställa att du får enkäten du också.

80,4

Bostadsbolagets serviceindex har ökat från 80,2 till 80,4

+ 1,64 %

Betyget för trygghet har ökat från 78,7 förra året till 80,3 procent

Första siffrorna klara med ny mätningsfrekvens

Nu får du som hyresgäst möjlighet att svara på vår kundundersökning varje år, istället
för vartannat som tidigare. Undersökningen skickas ut löpande under året, så tidpunkten kan variera. Nu kan vi också börja se hur årets resultat står sig jämfört med förra året.
– Glädjande nog ökar de flesta betyg som det ser ut just nu, säger Catarina Hagwall, chef för Marknad och kommunikation hos Bostadsbolaget.

Hyresgästenkäten

Trivas

Syftet med det nya sättet att mäta är att få löpande återkoppling från hyresgästerna och därmed snabbare kunna justera arbetssätt utifrån vad hyresgästerna tycker, samt att bättre kunna mäta att alla åtgärder får önskad effekt.
– Vi får ju in fler svar per år nu när enkäten går ut till alla, och hittills har vi fått in fler svar än vad vi fick sammanlagt förra året. Då återstår fortfarande flera månader av mätning så antalet svar kommer verkligen bli stort, vilket förstås lägger en extra tyngd bakom resultatet, säger Catarina.

Catarina Hagwall, Bostadsbolagets chef för marknads- och kommunikationsavdelningen.
Catarina Hagwall, chef för Marknad och kommunikation hos Bostadsbolaget.

När den här tidningen trycks har Bostadsbolagets serviceindex ökat från 80,2 till 80,4.
– Det som sticker ut hittills är betyget för trygghet som ökat hela 1,6 procentenheter, från 78,7 förra året till 80,3. Det känns väldigt bra eftersom vi i samband med vårt 80-årsjubileum i år har extra fokus på just trygghetsfrågor, säger Catarina.

En annan nyhet är att enkäten nu enbart går ut via digitala utskick. Inga enkäter skickas ut via brev. Anledningen är att antalet svar via brev minskat kraftigt.
– Vi har fått några synpunkter på detta från hyresgäster som hellre vill svara på papper. Om man tycker det känns svårt att svara via digitala verktyg får man gärna höra av sig till oss, så
kanske vi kan hjälpa till att guida i hur man gör, hälsar Catarina.

Fakta om hyresgästenkäten

Det är Bostadsbolagets samarbetspartner AktivBo som skickar ut enkäten för att säkerställa att svaren anonymiseras. Frågorna är desamma som tidigare och i slutet av 2025 samlas årets samtliga resultat ihop till ett sammanlagt betyg så att det även fortsättningsvis går att jämföra siffrorna med tidigare år.

Logga in på bostadsbolaget.se och kontrollera dina uppgifter för att säkerställa att du får enkäten du också.

Fakta om hyresgästenkäten

Det är Bostadsbolagets samarbetspartner AktivBo som skickar ut enkäten för att säkerställa att svaren anonymiseras. Frågorna är desamma som tidigare och i slutet av 2025 samlas årets samtliga resultat ihop till ett sammanlagt betyg så att det även fortsättningsvis går att jämföra siffrorna med tidigare år.

Logga in på bostadsbolaget.se och kontrollera dina uppgifter för att säkerställa att du får enkäten du också.

80,4

Bostadsbolagets serviceindex har ökat från 80,2 till 80,4

+ 1,64 %

Betyget för trygghet har ökat från 78,7 förra året till 80,3 procent

Den stora renoveringen på Kalendervägen

Den stora renoveringen på Kalendervägen
En hög röd och vit byggnad i Kortedala med många fönster och balkonger.

Den stora renoveringen på Kalendervägen

På Kalendervägen i Kortedala står sju punkthus i rad, ritade av arkitekten Nils Einar Eriksson – samma arkitekt som ritade Konserthuset i Göteborg. Sedan 1950-talet har husen stått stadigt och varit hem för generationer av hyresgäster, men efter många år av sparsamt underhåll var det dags för en omfattande upprustning i sex av dem – det sjunde huset renoverades för omkring tio år sedan som ett pilotprojekt.

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Kortedala

Renovering

Trivas

Hösten 2022 påbörjades renoveringen, som har drivits framåt hus för hus. Snart står de klara efter en av de större upprustningarna i Bostadsbolagets historia. Totalt omfattar projektet 210 lägenheter, fördelade på nio våningar i varje punkthus.
– Lägenheterna är fantastiska. Särskilt när man kommer upp på de övre våningsplanen, där är utsikten magnifik. Varje lägenhet har dessutom fönster i tre riktningar, vilket skapar ett väldigt härligt ljus, säger Sandra som är projektansvarig på Bostadsbolaget.

Projektet startade i januari 2022 och avslutades i december 2024. Totalt har 357 lägenheter renoverats i etapper. Förutom nya badrum genomfördes stamrenovering, byte av elledningar och installation av FTX-ventilation – en teknik som både förbättrar luftkvaliteten och sparar energi.
– Det var verkligen på tiden. Innan var det ingen mekanisk ventilation utan bara självdrag i fastigheten och ibland blev luften väldigt dålig i lägenheterna. Nu är det svalare, luften friskare och vi har en lösning som är mycket mer energieffektiv, säger Anna, ombyggnadssamordnare.

Ett projekt som kräver tålamod

En renovering i den här storleken går inte obemärkt förbi. Hyresgästerna har därför
fått flytta in i tillfälliga lägenheter, där de har bott i upp till ett år. Inför upprustningen
fick de möjlighet att vara med i planeringen, och tillsammans med Bostadsbolaget utformades en åtgärdsbeskrivning med val för standard och tillval i de nya hemmen.

Det slutgiltiga resultatet blev ett omfattande lyft: nya fasader, stammar, kök, badrum, ventilationssystem, tak, elinstallationer, fönster och balkonger. Allt som krävs för att framtidssäkra husen.
– Projektet har varit omfattande och tidskrävande, men snart kan äntligen de sista hyresgästerna flytta in i sina nya hem, säger Sandra.

Ett nyrenoverat kök med vita skåp och en diskho.
Ellen och Sandra från Bostadsbolaget står och skrattar i en nyrenoverad lägenhet på Kalendervägen i Kortedala.
Ellen och Sandra i en av de nyrenoverade lägenheterna på Kalendervägen.
Bostadsbolagets miljösamordnare Ellen och projektledare Sandra står framför den renoverade byggnaden i Kortedala och ler i solen.
Den nya fönsterluckan i de nyrenoverade lägenheterna i Kortedala.

När rivning inte är det enda alternativet

– Det finns en vana att riva ut allt när man går in och renoverar, i stället för att
titta på vad som faktiskt går att återbruka, säger Ellen, miljösamordnare på Bostadsbolaget.
I några av lägenheterna har klädkammare, garderober och innerdörrar bevarats. Även fönsterbänkarna har putsats upp, och de ursprungliga 50-talsköken har fått nytt liv genom omlackering av köksluckor.

Ett annat exempel på återbruk exempel på återbruk är de klassiska Essem-hatthyllorna från 50-talet, som fanns i punkthusen. Ellen berättar att de plockades ner, skickades till tillverkaren och återställdes till nyskick, innan de köptes tillbaka och monterades upp i det sista huset på Kalendervägen 6. Även säkerhetsdörrar från ett tidigare rivningsprojekt har fått nytt liv och installerats i några av lägenheterna.
– Det kräver lite mer tid och arbete att återbruka, men resultatet blir väldigt bra – samtidigt som vi minskar byggavfall och klimatpåverkan, säger Ellen.

Miljömål för framtiden

Ellen har haft uppdraget att driva projektets miljöfrågor utifrån tydliga klimatambitioner:
– Ett av våra miljömål är att vi ska minska klimatpåverkan med 90 procent till 2030 jämfört med 2020. Vi ska också öka mängden återbruk och minska mängden byggavfall, vilket går hand i hand.

Som en del i miljöarbetet har projektet ställt krav på materialvalen. Betongen
under golven i punkthusen uppfyller särskilda klimatkrav, och övriga material är registrerade i Byggvarubedömningen, där de ska uppnå en viss bedömning ur ett miljöperspektiv.

Nya, ljusa hem

Vid årsskiftet är det dags för inflyttning i det sista huset. Då välkomnas både nya och gamla hyresgäster hem till ljusa, moderna bostäder, där originaldetaljer från 50-talet har fått nytt liv i utvalda lägenheter.
– Att allt alltid ska vara nytt tycker jag är lite tråkigt. Här på Kalendervägen har vi visat att det går att göra på ett annat sätt, säger Ellen

Fakta om projektet

• Husen byggdes 1950 efter ritningar av arkitekten Nils Einar Eriksson.
• 210 lägenheter har renoverats, fördelade i sex punkthus med nio våningar i varje hus.
• Renoveringen omfattar nya fasader, stammar, kök, badrum, ventilationssystem, tak, elinstallationer, fönster och balkonger.
• I utvalda lägenheter har detaljer från 50-talet bevarats.

Rättvist byggande

Text mot genomskinlig bakgrund: "Rättvist byggande".

Bostadsbolaget är medlem i Rättvist Byggande i syfte att motverka arbetsplatskriminalitet på byggarbetsplatser.

Den stora renoveringen på Kalendervägen

På Kalendervägen i Kortedala står sju punkthus i rad, ritade av arkitekten Nils Einar Eriksson – samma arkitekt som ritade Konserthuset i Göteborg. Sedan 1950-talet har husen stått stadigt och varit hem för generationer av hyresgäster, men efter många år av sparsamt underhåll var det dags för en omfattande upprustning i sex av dem – det sjunde huset renoverades för omkring tio år sedan som ett pilotprojekt.

Författare: Minéa Palm Fotograf: Daniel Petersson

Kortedala

Renovering

Trivas

Hösten 2022 påbörjades renoveringen, som har drivits framåt hus för hus. Snart står de klara efter en av de större upprustningarna i Bostadsbolagets historia. Totalt omfattar projektet 210 lägenheter, fördelade på nio våningar i varje punkthus.
– Lägenheterna är fantastiska. Särskilt när man kommer upp på de övre våningsplanen, där är utsikten magnifik. Varje lägenhet har dessutom fönster i tre riktningar, vilket skapar ett väldigt härligt ljus, säger Sandra som är projektansvarig på Bostadsbolaget.

Projektet startade i januari 2022 och avslutades i december 2024. Totalt har 357 lägenheter renoverats i etapper. Förutom nya badrum genomfördes stamrenovering, byte av elledningar och installation av FTX-ventilation – en teknik som både förbättrar luftkvaliteten och sparar energi.
– Det var verkligen på tiden. Innan var det ingen mekanisk ventilation utan bara självdrag i fastigheten och ibland blev luften väldigt dålig i lägenheterna. Nu är det svalare, luften friskare och vi har en lösning som är mycket mer energieffektiv, säger Anna, ombyggnadssamordnare.

Ett projekt som kräver tålamod

En renovering i den här storleken går inte obemärkt förbi. Hyresgästerna har därför
fått flytta in i tillfälliga lägenheter, där de har bott i upp till ett år. Inför upprustningen
fick de möjlighet att vara med i planeringen, och tillsammans med Bostadsbolaget utformades en åtgärdsbeskrivning med val för standard och tillval i de nya hemmen.

Det slutgiltiga resultatet blev ett omfattande lyft: nya fasader, stammar, kök, badrum, ventilationssystem, tak, elinstallationer, fönster och balkonger. Allt som krävs för att framtidssäkra husen.
– Projektet har varit omfattande och tidskrävande, men snart kan äntligen de sista hyresgästerna flytta in i sina nya hem, säger Sandra.

Ett nyrenoverat kök med vita skåp och en diskho.
Ellen och Sandra från Bostadsbolaget står och skrattar i en nyrenoverad lägenhet på Kalendervägen i Kortedala.
Ellen och Sandra i en av de nyrenoverade lägenheterna på Kalendervägen.
Bostadsbolagets miljösamordnare Ellen och projektledare Sandra står framför den renoverade byggnaden i Kortedala och ler i solen.
Den nya fönsterluckan i de nyrenoverade lägenheterna i Kortedala.

När rivning inte är det enda alternativet

– Det finns en vana att riva ut allt när man går in och renoverar, i stället för att
titta på vad som faktiskt går att återbruka, säger Ellen, miljösamordnare på Bostadsbolaget.
I några av lägenheterna har klädkammare, garderober och innerdörrar bevarats. Även fönsterbänkarna har putsats upp, och de ursprungliga 50-talsköken har fått nytt liv genom omlackering av köksluckor.

Ett annat exempel på återbruk exempel på återbruk är de klassiska Essem-hatthyllorna från 50-talet, som fanns i punkthusen. Ellen berättar att de plockades ner, skickades till tillverkaren och återställdes till nyskick, innan de köptes tillbaka och monterades upp i det sista huset på Kalendervägen 6. Även säkerhetsdörrar från ett tidigare rivningsprojekt har fått nytt liv och installerats i några av lägenheterna.
– Det kräver lite mer tid och arbete att återbruka, men resultatet blir väldigt bra – samtidigt som vi minskar byggavfall och klimatpåverkan, säger Ellen.

Miljömål för framtiden

Ellen har haft uppdraget att driva projektets miljöfrågor utifrån tydliga klimatambitioner:
– Ett av våra miljömål är att vi ska minska klimatpåverkan med 90 procent till 2030 jämfört med 2020. Vi ska också öka mängden återbruk och minska mängden byggavfall, vilket går hand i hand.

Som en del i miljöarbetet har projektet ställt krav på materialvalen. Betongen
under golven i punkthusen uppfyller särskilda klimatkrav, och övriga material är registrerade i Byggvarubedömningen, där de ska uppnå en viss bedömning ur ett miljöperspektiv.

Nya, ljusa hem

Vid årsskiftet är det dags för inflyttning i det sista huset. Då välkomnas både nya och gamla hyresgäster hem till ljusa, moderna bostäder, där originaldetaljer från 50-talet har fått nytt liv i utvalda lägenheter.
– Att allt alltid ska vara nytt tycker jag är lite tråkigt. Här på Kalendervägen har vi visat att det går att göra på ett annat sätt, säger Ellen

Fakta om projektet

• Husen byggdes 1950 efter ritningar av arkitekten Nils Einar Eriksson.
• 210 lägenheter har renoverats, fördelade i sex punkthus med nio våningar i varje hus.
• Renoveringen omfattar nya fasader, stammar, kök, badrum, ventilationssystem, tak, elinstallationer, fönster och balkonger.
• I utvalda lägenheter har detaljer från 50-talet bevarats.

Rättvist byggande

Text mot genomskinlig bakgrund: "Rättvist byggande".

Bostadsbolaget är medlem i Rättvist Byggande i syfte att motverka arbetsplatskriminalitet på byggarbetsplatser.

Alla kontaktvägar leder till Bostadsbolaget

Alla kontaktvägar leder till Bostadsbolaget
En medarbetare på Bostadsbolaget står lutad mot en dator och ler.

Alla kontaktvägar leder till Bostadsbolaget

I stället för att ringa direkt till din fastighetsvärd eller uthyrare kontaktar du nu vår kundservice. De tar emot ditt ärende och svarar dig direkt eller tar det vidare till personal som kan hjälpa dig.

För felanmälningar och frågor är det bäst att använda vår app och hemsida som finns tillgängliga dygnet runt, året om.

Författare: Julia Hvalgren

Trivas

Boendeappen

Här kan du skicka in frågor och göra felanmälan direkt i telefonen. I appen kan du också hitta viktig information och ta del av förmånliga erbjudanden för dig som hyresgäst. Du hittar appen på App Store och Google Play.

Bostadsbolaget.se

Logga in på vår hemsida för att skicka in frågor och felanmälningar. Här kan du också se dina kontrakt, hyresavier och annan lägenhetsinformation.

Kundservice

Kontakta oss per telefon på 031-731 50 00 varje vardag klockan 08.00–15.00. Pssst! Vi har flest inkommande samtal och därmed längre svarstider måndag morgon samt vardagar 11.30–13.15.

Illustration över kontaktvägarna till Bostadsbolaget.

Alla kontaktvägar leder till Bostadsbolaget

I stället för att ringa direkt till din fastighetsvärd eller uthyrare kontaktar du nu vår kundservice. De tar emot ditt ärende och svarar dig direkt eller tar det vidare till personal som kan hjälpa dig.

För felanmälningar och frågor är det bäst att använda vår app och hemsida som finns tillgängliga dygnet runt, året om.

Författare: Julia Hvalgren

Trivas

Boendeappen

Här kan du skicka in frågor och göra felanmälan direkt i telefonen. I appen kan du också hitta viktig information och ta del av förmånliga erbjudanden för dig som hyresgäst. Du hittar appen på App Store och Google Play.

Bostadsbolaget.se

Logga in på vår hemsida för att skicka in frågor och felanmälningar. Här kan du också se dina kontrakt, hyresavier och annan lägenhetsinformation.

Kundservice

Kontakta oss per telefon på 031-731 50 00 varje vardag klockan 08.00–15.00. Pssst! Vi har flest inkommande samtal och därmed längre svarstider måndag morgon samt vardagar 11.30–13.15.

Illustration över kontaktvägarna till Bostadsbolaget.

Minna och Simon hittar balansen i Robertshöjd

Minna och Simon hittar balansen i Robertshöjd
Bostadsbolagets hyresgäster Minna och Simon på sin balkong i lägenheten i Robertshöjd.

Minna och Simon hittar balansen i Robertshöjd

Nu hyr Bostadsbolaget ut 249 nyproducerade lägenheter på Robertshöjdsgatan och Smörslottsgatan i Björkekärr.

Nya bostäder

Robertshöjd

Trivas

Förutom att ta ett morgondopp i Härlanda tjärn och njuta av Delsjöområdets natur får de boende tillgång till en rad smarta lösningar som minskar behovet av egen bil – bland annat
serviceutrymme och parkering för cykel samt pool med lastcykel och bil. Dessutom finns kollektivtrafik direkt ansluten till husen och nyinflyttade får tre månaders kostnadsfritt Västtrafikkort.

Moderna lägenheter i klassisk stil

Här erbjuds tillgänglighetsanpassade lägenheter, från 1 till 4 rum och kök. Alla lägenheter, utom vindsvåningarna, har balkong eller uteplats. När möjligheten dök upp att få en nyproducerad tvåa i Björkekärr nappade Minna och Simon direkt. De behövde något större och framför allt älskar de området.
– Vi gillar verkligen känslan här. Det låga tempot påminner om en småstad, du har nära till naturen kring Härlanda tjärn och Skatås – men även till pulsen i Göteborg.

De flyttade in i sin nya lägenhet på Robertshöjdsgatan i april och trivs fantastiskt. Inte konstigt med alldeles nya vitvaror, fräscht kök och nyslipad parkett. Känslan av en alldeles ny lägenhet – som du kan sätta din egen prägel på – är svår att slå.

Det händer dessutom mycket i Björkekärr. Nya bostäder byggs och gamla fräschas upp och Minna och Simon tycker att stadsdelen verkligen håller på att leva upp.
– Många unga par och barnfamiljer flyttar hit. Och vi förstår dem. Här är lätt att hitta balansen!

Vill du veta mer?

Vill du veta mer?

Minna och Simon hittar balansen i Robertshöjd

Nu hyr Bostadsbolaget ut 249 nyproducerade lägenheter på Robertshöjdsgatan och Smörslottsgatan i Björkekärr.

Nya bostäder

Robertshöjd

Trivas

Förutom att ta ett morgondopp i Härlanda tjärn och njuta av Delsjöområdets natur får de boende tillgång till en rad smarta lösningar som minskar behovet av egen bil – bland annat
serviceutrymme och parkering för cykel samt pool med lastcykel och bil. Dessutom finns kollektivtrafik direkt ansluten till husen och nyinflyttade får tre månaders kostnadsfritt Västtrafikkort.

Moderna lägenheter i klassisk stil

Här erbjuds tillgänglighetsanpassade lägenheter, från 1 till 4 rum och kök. Alla lägenheter, utom vindsvåningarna, har balkong eller uteplats. När möjligheten dök upp att få en nyproducerad tvåa i Björkekärr nappade Minna och Simon direkt. De behövde något större och framför allt älskar de området.
– Vi gillar verkligen känslan här. Det låga tempot påminner om en småstad, du har nära till naturen kring Härlanda tjärn och Skatås – men även till pulsen i Göteborg.

De flyttade in i sin nya lägenhet på Robertshöjdsgatan i april och trivs fantastiskt. Inte konstigt med alldeles nya vitvaror, fräscht kök och nyslipad parkett. Känslan av en alldeles ny lägenhet – som du kan sätta din egen prägel på – är svår att slå.

Det händer dessutom mycket i Björkekärr. Nya bostäder byggs och gamla fräschas upp och Minna och Simon tycker att stadsdelen verkligen håller på att leva upp.
– Många unga par och barnfamiljer flyttar hit. Och vi förstår dem. Här är lätt att hitta balansen!

Vill du veta mer?

Vill du veta mer?

Att hålla rent och snyggt ökar tryggheten

Att hålla rent och snyggt ökar tryggheten
Bostadsbolagets lokalvårdare Liljana står och skrattar framför en lägenhetsbyggnad.

Att hålla rent och snyggt ökar tryggheten

För att må bra behöver vi ha rent och snyggt omkring oss. Därför satsar Bostadsbolaget på en bra städning där lokalvårdarna också kan bidra till att öka trivseln i våra områden.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Nyfiken på

Trivas

Att städa kan vara ett slitsamt och ensamt jobb. Samtidigt finns inget mer tillfredsställande än när du har gjort riktigt fint och rent. Det tycker Liljana som jobbat med lokalvård på Bostadsbolaget i 23 år. Och hon vet hur viktigt jobbet är:
– Att hålla rent handlar om välmående och trivsel. Utan städning tar smuts och ohyra över. Sjukdomar riskerar att spridas och vi känner oss otrygga. Fanns inte vi lokalvårdare skulle Sverige stanna!

För de flesta är det självklart att trapphus, vindar och lokaler hålls rena. Samtidigt ligger det mycket tanke och noggrann planering bakom arbetet. Liljana och hennes 70 kollegor inom Bostadsbolaget är alla certifierade lokalvårdare och har gått en gedigen utbildning där de lärt sig om allt från städteknik till kemi, material, ergonomi och miljö. I utbildningen ingår också att lära sig bemöta kunderna på ett bra sätt.
– Som lokalvårdare representerar vi Bostadsbolaget och det är oss hyresgästerna träffar oftast. Då är det viktigt att vi kan svara på frågor, bemöta klagomål eller helt enkelt bara säga hej och prata en stund, säger Liljana.

En bra kontakt med de boende är viktig. Därför jobbar Bostadsbolagets lokalvårdare alltid i samma område. Där ingår de i teamet på det lokala Boservicekontoret som förvaltar fastigheterna och ser till att boendemiljön är funktionell, trygg och trivsam.
– Vi vill skapa rättvisa områden, där lokalvårdarna har samma arbetsbelastning och får möjlighet att lära känna hyresgästerna, delta i trapphusmöten och träffa sina kollegor, säger Anna Stridh som är verksamhetschef för innemiljö på Bostadsbolaget.

Eftersom lokalvårdarna har koll på fastigheterna får de en delvis förvaltande
roll. De kan säkra trappuppgångar och branddörrar, forsla bort mindre skräp eller meddela om något behöver fixas. Förutom att hålla rent bidrar de med trygghet, gemenskap och information till de boende – till exempel genom att sätta upp meddelanden i trapphusen och vara en trygg kontakt.
– Det betyder mycket att vi kan ge lite av vår tid till hyresgästerna. Öppna en dörr
för en äldre eller hjälpa en mamma som kommer med barnvagnen. Med tiden lär vi känna varandra och får en personlig kontakt som kan vara i flera år. Det är det härligaste med jobbet, säger Liljana.

Jobbsatsning på lokalvård blir språngbräda till arbetslivet

Under våren har Bostadsbolaget rekryterat och utbildat 15 nya lokalvårdare bland boende i våra utvecklingsområden. Syftet är att fler unga ska få in en fot på arbetsmarknaden samtidigt som vi kan stärka trivseln i våra områden.
– Arbetslösheten har ökat, inte minst bland de som bor i Biskopsgården, Hammarkullen och Frölunda/Tynnered. Därför kraftsamlar vi nu för att skapa fler jobb, berättar Anni-Frid, utvecklingsledare på Bostadsbolaget som tillsammans med kollegan Etmoiner initierat satsningen.

De nyanställda har fått utbildning i lokalvård, service och kundbemötande och arbetar nu ute i verksamheten. Under sin anställning får de också stöd och coachning i hur de söker jobb och etablerar sig på arbetsmarknaden.
– Även om vi bara kan erbjuda en tidsbegränsad anställning vill vi skapa bra förutsättningar för ett fortsatt yrkesliv och hjälper bland annat till med att ta fram CV och ge vägledning och stöttning för att ta sig vidare, säger Anni-Frid.

Bostadsbolagets satsning på fler jobb för de boende görs i samverkan med Göteborgs Framtidshubbar, ett initiativ där Framtidenkoncernen och dotterbolagen Bostadsbolaget, Familjebostäder och Poseidon samarbetar med Göteborgs Stadsmission, Göteborgs Stad och Business Region Göteborg.

Liljana om…

Arga lappar i tvättstugan
Det finns alltid de som är noggranna med att städa efter sig, men även de som struntar i det. Så jag kan förstå att det sätts upp arga lappar ibland. Det är inte kul att komma till en smutsig tvättstuga. Vi städar tvättstugan varje vecka och ibland tar jag en extra vända på fredagen så att det ska vara rent över helgen. Men det är bra om alla kan hjälpa till och göra det rent för varandra.

Att det inte ”doftar rent”
Förr använde vi rengöringsmedel som luktade starkt och folk pratade om att det ska ”lukta rent”. Tack och lov använder vi mer miljövänliga medel nu. Vi som städar slipper andas in
farliga ångor och de med allergi drabbas inte lika mycket. Så när det inte luktar så är det faktiskt rent.

Liljana om…

Arga lappar i tvättstugan
Det finns alltid de som är noggranna med att städa efter sig, men även de som struntar i det. Så jag kan förstå att det sätts upp arga lappar ibland. Det är inte kul att komma till en smutsig tvättstuga. Vi städar tvättstugan varje vecka och ibland tar jag en extra vända på fredagen så att det ska vara rent över helgen. Men det är bra om alla kan hjälpa till och göra det rent för varandra.

Att det inte ”doftar rent”
Förr använde vi rengöringsmedel som luktade starkt och folk pratade om att det ska ”lukta rent”. Tack och lov använder vi mer miljövänliga medel nu. Vi som städar slipper andas in
farliga ångor och de med allergi drabbas inte lika mycket. Så när det inte luktar så är det faktiskt rent.

Att hålla rent och snyggt ökar tryggheten

För att må bra behöver vi ha rent och snyggt omkring oss. Därför satsar Bostadsbolaget på en bra städning där lokalvårdarna också kan bidra till att öka trivseln i våra områden.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Nyfiken på

Trivas

Att städa kan vara ett slitsamt och ensamt jobb. Samtidigt finns inget mer tillfredsställande än när du har gjort riktigt fint och rent. Det tycker Liljana som jobbat med lokalvård på Bostadsbolaget i 23 år. Och hon vet hur viktigt jobbet är:
– Att hålla rent handlar om välmående och trivsel. Utan städning tar smuts och ohyra över. Sjukdomar riskerar att spridas och vi känner oss otrygga. Fanns inte vi lokalvårdare skulle Sverige stanna!

För de flesta är det självklart att trapphus, vindar och lokaler hålls rena. Samtidigt ligger det mycket tanke och noggrann planering bakom arbetet. Liljana och hennes 70 kollegor inom Bostadsbolaget är alla certifierade lokalvårdare och har gått en gedigen utbildning där de lärt sig om allt från städteknik till kemi, material, ergonomi och miljö. I utbildningen ingår också att lära sig bemöta kunderna på ett bra sätt.
– Som lokalvårdare representerar vi Bostadsbolaget och det är oss hyresgästerna träffar oftast. Då är det viktigt att vi kan svara på frågor, bemöta klagomål eller helt enkelt bara säga hej och prata en stund, säger Liljana.

En bra kontakt med de boende är viktig. Därför jobbar Bostadsbolagets lokalvårdare alltid i samma område. Där ingår de i teamet på det lokala Boservicekontoret som förvaltar fastigheterna och ser till att boendemiljön är funktionell, trygg och trivsam.
– Vi vill skapa rättvisa områden, där lokalvårdarna har samma arbetsbelastning och får möjlighet att lära känna hyresgästerna, delta i trapphusmöten och träffa sina kollegor, säger Anna Stridh som är verksamhetschef för innemiljö på Bostadsbolaget.

Eftersom lokalvårdarna har koll på fastigheterna får de en delvis förvaltande
roll. De kan säkra trappuppgångar och branddörrar, forsla bort mindre skräp eller meddela om något behöver fixas. Förutom att hålla rent bidrar de med trygghet, gemenskap och information till de boende – till exempel genom att sätta upp meddelanden i trapphusen och vara en trygg kontakt.
– Det betyder mycket att vi kan ge lite av vår tid till hyresgästerna. Öppna en dörr
för en äldre eller hjälpa en mamma som kommer med barnvagnen. Med tiden lär vi känna varandra och får en personlig kontakt som kan vara i flera år. Det är det härligaste med jobbet, säger Liljana.

Jobbsatsning på lokalvård blir språngbräda till arbetslivet

Under våren har Bostadsbolaget rekryterat och utbildat 15 nya lokalvårdare bland boende i våra utvecklingsområden. Syftet är att fler unga ska få in en fot på arbetsmarknaden samtidigt som vi kan stärka trivseln i våra områden.
– Arbetslösheten har ökat, inte minst bland de som bor i Biskopsgården, Hammarkullen och Frölunda/Tynnered. Därför kraftsamlar vi nu för att skapa fler jobb, berättar Anni-Frid, utvecklingsledare på Bostadsbolaget som tillsammans med kollegan Etmoiner initierat satsningen.

De nyanställda har fått utbildning i lokalvård, service och kundbemötande och arbetar nu ute i verksamheten. Under sin anställning får de också stöd och coachning i hur de söker jobb och etablerar sig på arbetsmarknaden.
– Även om vi bara kan erbjuda en tidsbegränsad anställning vill vi skapa bra förutsättningar för ett fortsatt yrkesliv och hjälper bland annat till med att ta fram CV och ge vägledning och stöttning för att ta sig vidare, säger Anni-Frid.

Bostadsbolagets satsning på fler jobb för de boende görs i samverkan med Göteborgs Framtidshubbar, ett initiativ där Framtidenkoncernen och dotterbolagen Bostadsbolaget, Familjebostäder och Poseidon samarbetar med Göteborgs Stadsmission, Göteborgs Stad och Business Region Göteborg.

Liljana om…

Arga lappar i tvättstugan
Det finns alltid de som är noggranna med att städa efter sig, men även de som struntar i det. Så jag kan förstå att det sätts upp arga lappar ibland. Det är inte kul att komma till en smutsig tvättstuga. Vi städar tvättstugan varje vecka och ibland tar jag en extra vända på fredagen så att det ska vara rent över helgen. Men det är bra om alla kan hjälpa till och göra det rent för varandra.

Att det inte ”doftar rent”
Förr använde vi rengöringsmedel som luktade starkt och folk pratade om att det ska ”lukta rent”. Tack och lov använder vi mer miljövänliga medel nu. Vi som städar slipper andas in
farliga ångor och de med allergi drabbas inte lika mycket. Så när det inte luktar så är det faktiskt rent.

Liljana om…

Arga lappar i tvättstugan
Det finns alltid de som är noggranna med att städa efter sig, men även de som struntar i det. Så jag kan förstå att det sätts upp arga lappar ibland. Det är inte kul att komma till en smutsig tvättstuga. Vi städar tvättstugan varje vecka och ibland tar jag en extra vända på fredagen så att det ska vara rent över helgen. Men det är bra om alla kan hjälpa till och göra det rent för varandra.

Att det inte ”doftar rent”
Förr använde vi rengöringsmedel som luktade starkt och folk pratade om att det ska ”lukta rent”. Tack och lov använder vi mer miljövänliga medel nu. Vi som städar slipper andas in
farliga ångor och de med allergi drabbas inte lika mycket. Så när det inte luktar så är det faktiskt rent.

Våga bry dig i sommar

Våga bry dig i sommar
Två tecknade armar som sträcker sig mot varandra. Text i bild: "Våga bry dig i sommar".

Våga bry dig i sommar

Solen skiner, dagarna är längre och många av oss spenderar mer skön ledig tid hemma under sommaren. Men för en del kan ledigheten också innebära ökad oro.

Författare: Anders Werngren

Social hållbarhet

Trivas

Med större samvaro, ökad alkoholkonsumtion och stängda skolor ökar risken för att våld och utsatthet sker bakom stängda dörrar – ofta utan att någon ingriper. Därför är det extra viktigt att man som granne vågar bry sig om man tror att något inte står rätt till.
– Det handlar inte om att vara polis i sitt trapphus, utan om att vara medmänniska. Genom att visa omtanke och våga agera bygger vi en grund för tryggare boenden. Ibland räcker det att knacka på vilket kan ha en lugnande effekt och förhindra att en situation eskalerar. Du behöver inte vara säker på att något är fel för att göra något, säger Nairi, utvecklingsledare på Bostadsbolaget.

Sommaren är också en tid då många känner sig ensamma. Grannar reser bort,
det blir tyst i trapphuset och för vissa kan det kännas extra tomt. Då är det lilla
engagemanget ännu viktigare: en fråga i hissen, ett leende på gården eller en inbjudan till en fika på balkongen.
– Att säga hej till sin granne kanske inte känns som något stort, men det kan
vara starten på något som verkligen gör skillnad. Ett hej visar att du ser någon. Det bygger relationer, skapar trygghet och gör det lättare att våga agera när något inte känns rätt, säger Nairi.

Tema trygghet när Bostadsbolaget fyller 80 år

Under vårt jubileumsår har vi särskilt stort fokus på att skapa hållbara, trygga och livfulla bostadsområden där människor trivs och känner sig hemma. Vi jobbar därför lite extra
med trygghetsfrågor. Men vi vill också uppmuntra våra hyresgäster att bygga en starkare gemenskap genom att se varandra, hälsa på grannarna och helt enkelt bryr sig om varandra.

En pratbubbla med ett meddelande i.
I år kommer vi sätta upp klisterdekaler som uppmärksammar Våga bry dig i alla Bostadsbolagets trapphus. Tillsammans kan vi göra skillnad.
Om budskapet Våga bry dig

Vi på Bostadsbolaget tillsammans med våra systerbolag i Framtidenkoncernen står bakom budskapet ”Våga bry dig”.

Med det vill vi uppmana både våra medarbetare och hyresgäster att visa omtanke och våga agera om man misstänker att någon inte har det bra. Det kan handla om oro för våld i en
familj, men också om att hjälpa en äldre granne som verkar må dåligt eller någon som är ensam.

Om budskapet Våga bry dig

Vi på Bostadsbolaget tillsammans med våra systerbolag i Framtidenkoncernen står bakom budskapet ”Våga bry dig”.

Med det vill vi uppmana både våra medarbetare och hyresgäster att visa omtanke och våga agera om man misstänker att någon inte har det bra. Det kan handla om oro för våld i en
familj, men också om att hjälpa en äldre granne som verkar må dåligt eller någon som är ensam.

Viktiga nummer

Störningsjouren 031-18 48 33

Socialtjänsten 031-365 00 00

Räddningstjänst 112

Kriscentrum för kvinnor, barn och unga 031-367 93 80

Kvinnofridslinjen 116 016

Våga bry dig i sommar

Solen skiner, dagarna är längre och många av oss spenderar mer skön ledig tid hemma under sommaren. Men för en del kan ledigheten också innebära ökad oro.

Författare: Anders Werngren

Social hållbarhet

Trivas

Med större samvaro, ökad alkoholkonsumtion och stängda skolor ökar risken för att våld och utsatthet sker bakom stängda dörrar – ofta utan att någon ingriper. Därför är det extra viktigt att man som granne vågar bry sig om man tror att något inte står rätt till.
– Det handlar inte om att vara polis i sitt trapphus, utan om att vara medmänniska. Genom att visa omtanke och våga agera bygger vi en grund för tryggare boenden. Ibland räcker det att knacka på vilket kan ha en lugnande effekt och förhindra att en situation eskalerar. Du behöver inte vara säker på att något är fel för att göra något, säger Nairi, utvecklingsledare på Bostadsbolaget.

Sommaren är också en tid då många känner sig ensamma. Grannar reser bort,
det blir tyst i trapphuset och för vissa kan det kännas extra tomt. Då är det lilla
engagemanget ännu viktigare: en fråga i hissen, ett leende på gården eller en inbjudan till en fika på balkongen.
– Att säga hej till sin granne kanske inte känns som något stort, men det kan
vara starten på något som verkligen gör skillnad. Ett hej visar att du ser någon. Det bygger relationer, skapar trygghet och gör det lättare att våga agera när något inte känns rätt, säger Nairi.

Tema trygghet när Bostadsbolaget fyller 80 år

Under vårt jubileumsår har vi särskilt stort fokus på att skapa hållbara, trygga och livfulla bostadsområden där människor trivs och känner sig hemma. Vi jobbar därför lite extra
med trygghetsfrågor. Men vi vill också uppmuntra våra hyresgäster att bygga en starkare gemenskap genom att se varandra, hälsa på grannarna och helt enkelt bryr sig om varandra.

En pratbubbla med ett meddelande i.
I år kommer vi sätta upp klisterdekaler som uppmärksammar Våga bry dig i alla Bostadsbolagets trapphus. Tillsammans kan vi göra skillnad.
Om budskapet Våga bry dig

Vi på Bostadsbolaget tillsammans med våra systerbolag i Framtidenkoncernen står bakom budskapet ”Våga bry dig”.

Med det vill vi uppmana både våra medarbetare och hyresgäster att visa omtanke och våga agera om man misstänker att någon inte har det bra. Det kan handla om oro för våld i en
familj, men också om att hjälpa en äldre granne som verkar må dåligt eller någon som är ensam.

Om budskapet Våga bry dig

Vi på Bostadsbolaget tillsammans med våra systerbolag i Framtidenkoncernen står bakom budskapet ”Våga bry dig”.

Med det vill vi uppmana både våra medarbetare och hyresgäster att visa omtanke och våga agera om man misstänker att någon inte har det bra. Det kan handla om oro för våld i en
familj, men också om att hjälpa en äldre granne som verkar må dåligt eller någon som är ensam.

Viktiga nummer

Störningsjouren 031-18 48 33

Socialtjänsten 031-365 00 00

Räddningstjänst 112

Kriscentrum för kvinnor, barn och unga 031-367 93 80

Kvinnofridslinjen 116 016

Träden ger oss liv – nu sätter vi dem på kartan

Träden ger oss liv – nu sätter vi dem på kartan
pilträd

Träden ger oss liv – nu sätter vi dem på kartan

Bostadsbolaget ansvarar för omkring 13 000 träd i Göteborg. Nu har en omfattande inventering gjorts för att få en bättre överblick över hur träden bidrar till livskvalitet och en hållbar miljö.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Torpa

Trivas

Träd engagerar och är ovärderliga för oss människor eftersom de bidrar med många så kallade ekosystemtjänster – som att ge skugga under heta sommardagar, rena luften från avgaser, ta hand om vatten, binda kol och bidra till en vacker och trivsam utemiljö.
Under våren har Bostadsbolaget gjort en trädinventering. Syftet är att uppdatera informationen om vilka träd som finns, var de står, vilka sorters träd det är och hur fördelningen är mellan olika arter. Vi har också bedömt hur träden mår och beräknat vilka ekosystemtjänster de ger.
– Träd ökar i värde och ger mer nyttor ju äldre de blir, därför är det viktigt att vi är rädda om dem, bevarar och skyddar dem, säger Kicki, utemiljöstrateg på Bostadsbolaget.

Träden bidrar till att bromsa klimatförändringarna på flera sätt. De binder koldioxid och fungerar som kolsänka. Dessutom suger de upp vatten och samlar vatten i bladmassan, något som är avgörande när skyfallen blir allt kraftigare. Äldre träd – även de som är döda – har också stor ekologisk betydelse. De utgör boplatser för insekter och andra smådjur, vilket ökar den biologiska mångfalden.
Träden är också viktiga för boendemiljön. De dämpar vindar, skuggar lekplatser och bostadshus, och hjälper till att sänka temperaturen under varma dagar. De filtrerar skadliga partiklar i luften och förser oss med friskt syre.
– I stadens ofta stressiga miljö är träden ett sätt att komma nära naturen. De hjälper oss att varva ner, sänker pulsen och får oss helt enkelt att må bättre. Det finns till och med forskning som visar att vi blir friskare av träd. Till exempel kan patienter som får se träd från sjukhus­fönster tillfriskna snabbare, berättar Kicki.

Nu blickar Bostadsbolaget framåt. För att säkra framtidens gröna miljö behöver både nuvarande träd fortsätta att tas om hand och nya planteras. Ett träd är en långsiktig investering och de som planteras nu är tänkta att bli minst 50 år, kanske till och med 100 år eller mer. Utan träd kommer vi inte klara framtidens utmaningar menar Kicki:
– Jag vill att våra barn och barnbarn ska få uppleva det sinnliga vi förknippar med träd – som att äta mogen frukt, njuta av blommande körsbärsträd om våren, sitta under en mäktig ek och läsa en bok, eller bara njuta av prasslet från löv i vinden.

Ett grönare Göteborg med 3-30-300-regeln

På Bostadsbolaget jobbar vi tillsammans med övriga fastighetsförvaltare i Göteborg för att skapa en grönare stad. För att lyckas utgår vi från 3-30-300-regeln. Den innebär att:

  • Alla invånare ska kunna se minst 3 träd från sin bostad.
  • Det ska finnas 30% krontäckning i varje område.
  • Ingen ska ha längre än 300 meter till någon form av grönområde.

Pilträdet i Torpa

Planterades för åttio år sedan, kort efter att Bostadsbolagets första område byggdes just här. Idag är det 30 meter högt, mer än fem meter i omkrets och en källa till glädje och liv för hyresgäster, fåglar, smådjur, insekter, kryp och besökare.

Kicki, utemiljöstrateg på Bostadsbolaget

Kicki, utemiljöstrateg på Bostadsbolaget

Träden ger oss liv – nu sätter vi dem på kartan

Bostadsbolaget ansvarar för omkring 13 000 träd i Göteborg. Nu har en omfattande inventering gjorts för att få en bättre överblick över hur träden bidrar till livskvalitet och en hållbar miljö.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Torpa

Trivas

Träd engagerar och är ovärderliga för oss människor eftersom de bidrar med många så kallade ekosystemtjänster – som att ge skugga under heta sommardagar, rena luften från avgaser, ta hand om vatten, binda kol och bidra till en vacker och trivsam utemiljö.
Under våren har Bostadsbolaget gjort en trädinventering. Syftet är att uppdatera informationen om vilka träd som finns, var de står, vilka sorters träd det är och hur fördelningen är mellan olika arter. Vi har också bedömt hur träden mår och beräknat vilka ekosystemtjänster de ger.
– Träd ökar i värde och ger mer nyttor ju äldre de blir, därför är det viktigt att vi är rädda om dem, bevarar och skyddar dem, säger Kicki, utemiljöstrateg på Bostadsbolaget.

Träden bidrar till att bromsa klimatförändringarna på flera sätt. De binder koldioxid och fungerar som kolsänka. Dessutom suger de upp vatten och samlar vatten i bladmassan, något som är avgörande när skyfallen blir allt kraftigare. Äldre träd – även de som är döda – har också stor ekologisk betydelse. De utgör boplatser för insekter och andra smådjur, vilket ökar den biologiska mångfalden.
Träden är också viktiga för boendemiljön. De dämpar vindar, skuggar lekplatser och bostadshus, och hjälper till att sänka temperaturen under varma dagar. De filtrerar skadliga partiklar i luften och förser oss med friskt syre.
– I stadens ofta stressiga miljö är träden ett sätt att komma nära naturen. De hjälper oss att varva ner, sänker pulsen och får oss helt enkelt att må bättre. Det finns till och med forskning som visar att vi blir friskare av träd. Till exempel kan patienter som får se träd från sjukhus­fönster tillfriskna snabbare, berättar Kicki.

Nu blickar Bostadsbolaget framåt. För att säkra framtidens gröna miljö behöver både nuvarande träd fortsätta att tas om hand och nya planteras. Ett träd är en långsiktig investering och de som planteras nu är tänkta att bli minst 50 år, kanske till och med 100 år eller mer. Utan träd kommer vi inte klara framtidens utmaningar menar Kicki:
– Jag vill att våra barn och barnbarn ska få uppleva det sinnliga vi förknippar med träd – som att äta mogen frukt, njuta av blommande körsbärsträd om våren, sitta under en mäktig ek och läsa en bok, eller bara njuta av prasslet från löv i vinden.

Ett grönare Göteborg med 3-30-300-regeln

På Bostadsbolaget jobbar vi tillsammans med övriga fastighetsförvaltare i Göteborg för att skapa en grönare stad. För att lyckas utgår vi från 3-30-300-regeln. Den innebär att:

  • Alla invånare ska kunna se minst 3 träd från sin bostad.
  • Det ska finnas 30% krontäckning i varje område.
  • Ingen ska ha längre än 300 meter till någon form av grönområde.

Pilträdet i Torpa

Planterades för åttio år sedan, kort efter att Bostadsbolagets första område byggdes just här. Idag är det 30 meter högt, mer än fem meter i omkrets och en källa till glädje och liv för hyresgäster, fåglar, smådjur, insekter, kryp och besökare.

Kicki, utemiljöstrateg på Bostadsbolaget

Kicki, utemiljöstrateg på Bostadsbolaget

Välkommen på kalas

Välkommen på kalas
Tecknade gubbar mot en rosa bakgrund. Text i bild: "Fira 80 år med oss!".

Välkommen på kalas

Här hittar du datum, tid och plats för 80-årskalasen i våra områden 2025.

Trivas

Välkommen på kalas

Här hittar du datum, tid och plats för 80-årskalasen i våra områden 2025.

Trivas

Landala
7 juni
11.00–14.00

Tynnered
14 juni
11.00–14.00

Västra Järnbrott
14 juni
11.00–14.00

Guldheden
14 juni
11.00–14.00

Majviken
14 juni
11.00–14.00

Järnbrott
(Askim)
14 juni
11.00–14.00

Ramberget
(Rambergsstaden)
14 juni
11.00–14.00

Tuve
14 juni
11.00–14.00

Rannebergen
14 juni
11.00–15.00

Kortedala
14 juni
11.00–14.00

Majorna
23 augusti
11.00–14.00

Högsbo
23 augusti
11.00–14.00

Biskopsgården
(Blidvädersgatan)
27 augusti
14.00–18.00

Västra Nordstan
(Vasastaden,
Kungshöjd)
28 augusti
15.30–18.00

Haga
3 september
16.00–18.30

Amhult
3 september
14.00–18.00

Östra Änghagen
4 september
14.00–18.00

Torpa
6 september
11.00–14.00

Öster om Heden
9 september
15.00–18.00

Kyrkbyn
10 september
15.00–18.00

Östra Kvillebäcken
12 september
16.00–19.00

Robertshöjd
13 september
11.00–14.00

Hammarkullen
13 september
12.00–17.00

Biskopsgården
(Friskväderstorget)
13 september
12.00–17.00

Brunnsbo
20 september
11.00–14.00

En sommar full av lek

En sommar full av lek
Plikta
Foto: Göteborg stad

En sommar full av lek

Göteborg är en fantastisk sommarstad. Här kommer tips på lekfulla upplevelser för stora och små.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Tips på aktiviteter

Trivas

En sommar full av lek

Göteborg är en fantastisk sommarstad. Här kommer tips på lekfulla upplevelser för stora och små.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Tips på aktiviteter

Trivas

Plikta

Plikta parklek i slottsskogen

Plikta parklek är en öppen fritidsverksamhet för framförallt utomhusaktiviteter och ligger i anslutning till utflyktslekplatsen Plikta. Här kan du låna cyklar, spel och lekredskap. Personalen ordnar aktiviteter för barn och ungdomar i åldrarna 6–16 år.

Hållplats: Linnéplatsen

Actionparken Burgårdsparken

En utomhusanläggning för skejt, BMX och inlines i Burgårdsparken, Bergakungen. Här finns ett café och både skateboards och skyddsutrustning finns att låna. Även coachning till den som vill utveckla sitt åkande.

Hållplats: Ullevi Södra, Scandinavium.

Positivitet i Positivparken

Positivet är en öppen fritidsverksamhet som ligger i Positivparken i Frölunda. Personalen håller i aktiviteter och lånar ut redskap. Alla arrangemang och aktiviteter är kostnadsfria. I närheten av Positivet finns beachvolleyplan, boulebana och fotbollsplan med gräsunderlag. Vid Frölunda kulturhus finns parkour och studsmattor.

Hållplats: Frölunda torg eller Positivgatan

Hammarkullens parklek

 

Parkleken ligger vid lekplatsen Hammarparken och är en öppen fritidsverksamhet för barn i alla åldrar men särskilt de som är 0–9 år. Här kan föräldrar och barn låna leksaker för utomhuslek, använda skötrum och amningsrum och toaletter. På eftermiddagarna ordnar personalen aktiviteter, beroende på vädret.

Hållplats: Hammarkullen

En pärla i Hammarkullens grönska

En pärla i Hammarkullens grönska

En pärla i Hammarkullens grönska

Bara ett stenkast från Hammarkulletorget ligger Sandeslätt. Ett område som få utanför Hammarkullen känner till, men som de boende håller nära hjärtat.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Hammarkullen

Trivas

Sandeslätt byggdes som en del av miljonprogrammet i slutet av 60-talet och med sina välskötta gårdar, lekplatser och relativt låga hus skiljer det sig från människors vanliga bild av Hammarkullen och andra stadsdelar som byggdes vid den här tiden.
– På Sandeslätt har vi alltid varit väldigt stolta över våra gårdar och här finns en underbar miljö för barn med stora grönområden, skog, porlande bäckar och närhet till Lärjeån, berättar Marie som flyttade hit 1984.
Redan då hade Hammarkullen börjat få den mångkulturella prägel som området är känt för idag. Något som Marie alltid tyckt varit en styrka:
– Det finns så mycket gemenskap och kärlek här. Folk pratar väldigt mycket med sina grannar, stannar och frågar hur det är, hejar från balkongerna och bjuder gärna in till fika. Det gör att du känner dig både trygg och glad.

 

Maries dotter Ida håller med. Hon är född och uppvuxen i Sandeslätt och när hon själv skaffade barn var det självklart att bo kvar. Här har de familj och vänner runt knuten, det är nära till naturen och barnen får lära känna andra kulturer.
– Jag är jättetacksam för min uppväxt här. Det finns alltid någon att gå hem till om föräldrarna inte är hemma och att vi som bor här kommer från olika bakgrund tror jag bara är positivt. Det bidrar till nyfikenhet, spännande samtal och att vi är mer öppna för olikheter. I Hammarkullen är man helt enkelt väldigt social, säger Ida.
Marie och Ida är också överens om att mycket förändrats i Hammarkullen. Förr kunde det vara en hel del klotter, brända bänkar och skräp. Idag upplever de att allt är lugnare och mer välskött och att de boende verkligen anstränger sig för att hålla ordning och skapa en trivsam miljö. Som Hammarkullebo vill man känna sig stolt, precis som Marie:
– Jag brukar säga att jag vill dö i Hammarkullen. Och det beror på att det är så härligt att bo här. Det finns inga barriärer mellan människor och du känner dig fri.

muralmålning
Kort och gott om Sandeslätt
  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Kort och gott om Sandeslätt

  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Hammarkullebor

2016 köpte Bostadsbolaget ut den sista privata hyresvärden i området. Sedan dess har vi jobbat systematiskt tillsammans med de boende för att minska segregationen, öka tryggheten och bygga gemenskap. I dag känner allt fler sig stolta över att kalla sig Hammarkullebor.

Självförsörjande stadsdel

Hammarkullen byggdes 1968–1972 på en kuperad bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring 2 700 lägenheter uppfördes i flerbostadshus och småhus, enligt modellen för ABC-staden. Hammarkullen var från början tänkt att fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och ett centrum med service och kontor.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

En pärla i Hammarkullens grönska

Bara ett stenkast från Hammarkulletorget ligger Sandeslätt. Ett område som få utanför Hammarkullen känner till, men som de boende håller nära hjärtat.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Ett hus berättar

Hammarkullen

Trivas

Sandeslätt byggdes som en del av miljonprogrammet i slutet av 60-talet och med sina välskötta gårdar, lekplatser och relativt låga hus skiljer det sig från människors vanliga bild av Hammarkullen och andra stadsdelar som byggdes vid den här tiden.
– På Sandeslätt har vi alltid varit väldigt stolta över våra gårdar och här finns en underbar miljö för barn med stora grönområden, skog, porlande bäckar och närhet till Lärjeån, berättar Marie som flyttade hit 1984.
Redan då hade Hammarkullen börjat få den mångkulturella prägel som området är känt för idag. Något som Marie alltid tyckt varit en styrka:
– Det finns så mycket gemenskap och kärlek här. Folk pratar väldigt mycket med sina grannar, stannar och frågar hur det är, hejar från balkongerna och bjuder gärna in till fika. Det gör att du känner dig både trygg och glad.

 

Maries dotter Ida håller med. Hon är född och uppvuxen i Sandeslätt och när hon själv skaffade barn var det självklart att bo kvar. Här har de familj och vänner runt knuten, det är nära till naturen och barnen får lära känna andra kulturer.
– Jag är jättetacksam för min uppväxt här. Det finns alltid någon att gå hem till om föräldrarna inte är hemma och att vi som bor här kommer från olika bakgrund tror jag bara är positivt. Det bidrar till nyfikenhet, spännande samtal och att vi är mer öppna för olikheter. I Hammarkullen är man helt enkelt väldigt social, säger Ida.
Marie och Ida är också överens om att mycket förändrats i Hammarkullen. Förr kunde det vara en hel del klotter, brända bänkar och skräp. Idag upplever de att allt är lugnare och mer välskött och att de boende verkligen anstränger sig för att hålla ordning och skapa en trivsam miljö. Som Hammarkullebo vill man känna sig stolt, precis som Marie:
– Jag brukar säga att jag vill dö i Hammarkullen. Och det beror på att det är så härligt att bo här. Det finns inga barriärer mellan människor och du känner dig fri.

muralmålning
Kort och gott om Sandeslätt
  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Kort och gott om Sandeslätt

  • Byggt 1969–70, arkitekt Walter Kiessling
  • 507 lägenheter
  • Känt för att ha Hammarkullens vackraste gårdar

Hammarkullebor

2016 köpte Bostadsbolaget ut den sista privata hyresvärden i området. Sedan dess har vi jobbat systematiskt tillsammans med de boende för att minska segregationen, öka tryggheten och bygga gemenskap. I dag känner allt fler sig stolta över att kalla sig Hammarkullebor.

Självförsörjande stadsdel

Hammarkullen byggdes 1968–1972 på en kuperad bergsplatå norr om Lärjeåns dalgång. Omkring 2 700 lägenheter uppfördes i flerbostadshus och småhus, enligt modellen för ABC-staden. Hammarkullen var från början tänkt att fungera som en självförsörjande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och ett centrum med service och kontor.

Vilket hus ska berätta?

Är det något hus eller kvarter i Göteborg du skulle vilja veta mer om? Tipsa Trivas redaktion!

Glöm inte skriva, ditt namn, adress och telefonnummer om du vill att vi ska kontakta dig.

Dominika Kemilä lyssnar efter vad Kortedala en gång var

Dominika Kemilä lyssnar efter vad Kortedala en gång var
Konstnären Dominika på berget i Kortedala. I bakgrunden syns en kal, solig natur och lägenhetsbyggnader.

Dominika Kemilä lyssnar efter vad­­ Kortedala en gång var

För 13 500 år sedan höll inlandsisen på att dra sig tillbaka och dagens Göteborg var havsbotten. Men en ö stack upp ur det kalla vattnet – det vi idag kallar Kortedala. Här på en av de bergsknallar som utgjorde öns ryggrad, står Dominika Kemilä och lyssnar.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Kortedala

Trivas

Jag försöker föreställa mig hur det var här då. Vad som fanns, hur det lät och hur det kändes, säger Dominika.

Hon är mitt uppe i arbetet med ett ljudverk som tar sin utgångspunkt i Korte­dalas geologiska och kulturella historia. Projektet är en del i temat ”Mitt kvarter”, där fyra konstnärer som också är hyresgäster hos Bostadsbolaget valts ut för att gestalta fyra olika områden – Guldheden, Vasastan, Brunnsbo och Kortedala.

För Dominika blev utgångspunkten gatunamnen i Kortedala, som är uppkallade efter kalendrar och almanackor. Det styrde in henne på temat tid och att utforska gamla kartor – allt från Riksarkivets stadshandlingar till SGU:s geologiska kartor.
– Jag insåg att höjderna i Kortedala var en ö för mer än 13 000 år sedan. Omgiven av ett iskallt hav.
För att gestalta hur platsen kan ha tett sig då, innan någon människa satt sin fot här, arbetar Dominika bland annat med ljudinspelningar från Vardø i Nordnorge – en plats som delar både klimat och atmosfär med det arktiska kustlandskap som omgav Kortedala i slutet på istiden.
– Jag ville ha något som var fritt från stadens brus. En tystnad som rymmer något mer. Ljudet kommer jag bearbeta på olika sätt och koppla till Kortedalas specifika historia och topografi. Det är inte bestämt på vilket sätt de boende kommer att kunna ta del av resultatet – men planen är att det ska vara tillgängligt på plats på något sätt.

Dominika Kemiläs konst rör sig i spänningsfältet mellan minne och glömska, historia och kropp. Hon arbetar ofta med platsspecifika verk som tar avstamp i arkiv, personliga berättelser och fysiska miljöer. Genom performance, skulptur, ljud och ­textil gestaltar hon det som ofta faller ur det kollektiva minnet.
– Förarbetet kan ta flera månader och jag låter ofta min efterforskning bli en del av verket, till exempel genom installationer och performance, säger Dominika och nämner att en utställning är planerad till september på kulturföreningen Lyktan.

Skapandet pågår nu för fullt. Kompositionen tar form, styrd av berget, landskapet och den ljudbild som en gång låg över Kortedalas höjder.
– Tittar du på gamla kartor så kallades Kortedala för Knotedala eller Kotedala, det vill säga ’dalen mellan bergsknotorna’. Höjder och utblick har alltid varit en viktig del av den här platsen.

Se filmen där Dominika beskriver sitt konstverk och berättar mer om bakgrunden.

Om konstnären

Dominika Kemilä arbetar med bland annat skulptur, ljudkonst, installation och performance i forskningsbaserade projekt som belyser det kollektiva minnets skörhet.

Dominika är en av fyra konstnärer som valts ut att skapa konstverk för att uppmärksamma Bostadsbolagets 80-årsjubileum.

Dominika Kemilä lyssnar efter vad­­ Kortedala en gång var

För 13 500 år sedan höll inlandsisen på att dra sig tillbaka och dagens Göteborg var havsbotten. Men en ö stack upp ur det kalla vattnet – det vi idag kallar Kortedala. Här på en av de bergsknallar som utgjorde öns ryggrad, står Dominika Kemilä och lyssnar.

Författare: Anders Werngren Fotograf: Daniel Petersson

Jubileumskonst

Kortedala

Trivas

Jag försöker föreställa mig hur det var här då. Vad som fanns, hur det lät och hur det kändes, säger Dominika.

Hon är mitt uppe i arbetet med ett ljudverk som tar sin utgångspunkt i Korte­dalas geologiska och kulturella historia. Projektet är en del i temat ”Mitt kvarter”, där fyra konstnärer som också är hyresgäster hos Bostadsbolaget valts ut för att gestalta fyra olika områden – Guldheden, Vasastan, Brunnsbo och Kortedala.

För Dominika blev utgångspunkten gatunamnen i Kortedala, som är uppkallade efter kalendrar och almanackor. Det styrde in henne på temat tid och att utforska gamla kartor – allt från Riksarkivets stadshandlingar till SGU:s geologiska kartor.
– Jag insåg att höjderna i Kortedala var en ö för mer än 13 000 år sedan. Omgiven av ett iskallt hav.
För att gestalta hur platsen kan ha tett sig då, innan någon människa satt sin fot här, arbetar Dominika bland annat med ljudinspelningar från Vardø i Nordnorge – en plats som delar både klimat och atmosfär med det arktiska kustlandskap som omgav Kortedala i slutet på istiden.
– Jag ville ha något som var fritt från stadens brus. En tystnad som rymmer något mer. Ljudet kommer jag bearbeta på olika sätt och koppla till Kortedalas specifika historia och topografi. Det är inte bestämt på vilket sätt de boende kommer att kunna ta del av resultatet – men planen är att det ska vara tillgängligt på plats på något sätt.

Dominika Kemiläs konst rör sig i spänningsfältet mellan minne och glömska, historia och kropp. Hon arbetar ofta med platsspecifika verk som tar avstamp i arkiv, personliga berättelser och fysiska miljöer. Genom performance, skulptur, ljud och ­textil gestaltar hon det som ofta faller ur det kollektiva minnet.
– Förarbetet kan ta flera månader och jag låter ofta min efterforskning bli en del av verket, till exempel genom installationer och performance, säger Dominika och nämner att en utställning är planerad till september på kulturföreningen Lyktan.

Skapandet pågår nu för fullt. Kompositionen tar form, styrd av berget, landskapet och den ljudbild som en gång låg över Kortedalas höjder.
– Tittar du på gamla kartor så kallades Kortedala för Knotedala eller Kotedala, det vill säga ’dalen mellan bergsknotorna’. Höjder och utblick har alltid varit en viktig del av den här platsen.

Se filmen där Dominika beskriver sitt konstverk och berättar mer om bakgrunden.

Om konstnären

Dominika Kemilä arbetar med bland annat skulptur, ljudkonst, installation och performance i forskningsbaserade projekt som belyser det kollektiva minnets skörhet.

Dominika är en av fyra konstnärer som valts ut att skapa konstverk för att uppmärksamma Bostadsbolagets 80-årsjubileum.