Publicerad i Trivas nr 4 2022.
Det är inte enbart hundägare som bor hos Bostadsbolaget som kan använda sig av rastgården bakom miljöhusen – alla är välkomna.
– Ja, det var ett beslut som vi tog ganska tidigt. Här omkring finns inga andra rastgårdar och det är bättre att folk kommer hit och släpper sina hundar än att de springer fritt på andra ställen där både barn och vuxna kan bli rädda, säger miljövärden Bodil som varit med att ta fram rastgården.
Bodil värnar mycket om hundarna. Men själv är hon både hundrädd och allergisk och märkte att antalet lössläppta hundar ökade markant i området under pandemin. Oroande för dem som är hundrädda och dessutom skapade det som hundar ibland lämnar efter sig på gräsmattor och i buskar en onödig irritation.
– Släpper man ut en hund på en gräsmatta mellan husen kanske man inte ser vad den gör och missar att plocka upp. Inne i rastgården har man mycket bättre överblick. Det är klart att man gärna vill släppa sina hundar så att de kan springa fritt och det blir både bättre och tryggare att göra det här, säger hon.
Ett stenkast från hundrastgården har även en upprustad mötesplats tagit form. En grillplats i direkt anslutning till basketplanen. En plan som dessutom försetts med belysning som tillåter bollspel även kvällstid.
– Vi har satt dit ett rejält, stort grillbord så kan man passa på att grilla i spelpauserna, säger Tarik som är fastighetsförvaltare i Torpa.
Både den nya mötesplatsen och hundrastgården är en effekt av den hyresgästenkät som Bostadsbolaget genomför varje år. Om någon typ av fråga får sämre siffror – till exempel tryggheten i området – tar Tarik och hans medarbetare tag i frågan.
– Torpa är ett relativt lugnt område men vi har lagt ribban högt och försöka åtgärda saker i området så fort vi ser tendenser att siffrorna går ner. Det kan till exempel handla om trygghet när man ska ta sig hem från spårvagnen. Då kan en åtgärd vara att öka belysningen. Det är jätteviktigt och bra att hyresgästerna besvarar de här enkäterna. Vi tar alla synpunkter på allvar, säger han.
Text: Kerstin Torsede Foto: Robert Lipic