Rosa Lill Fransson flyttade in med familjen i det nybyggda Torpa 1948 och här trivs hon fortfarande. Dottern Gunilla var också med när Bostadsbolaget kom på besök för en trevlig pratstund om åren som gått i området.
1948 gick familjen Fransson på bräder över leran till lägenheten i det nybyggda området i Torpa. Nu omges trevåningshusen av en lummig grönska med gräsmattor och träd som vuxit sig höga.
– Det är så fint här! Det har alltid varit jättebra, säger Rosa Lill Fransson som efter 70 år fortfarande bor kvar på Helleforsgatan.
Rosa Lill, som fyller 98 i februari, och dottern Gunilla tar emot när Bostadsbolaget och Trivas kommer för att uppmärksamma en av sina trognaste hyresgäster med tårta och hälsning från bolagets vd. Kaffet hinner knappt hällas upp i finporslinet förrän samtalet är igång om hur det var ”förr”. I bostadsbristens 1940-tal hade Rosa Lill och maken Frank turen att först få en lägenhet på Vidkärrsallén och därefter på Helleforsgatan. Där växte alla fyra barnen upp – Petra, Gunilla, Britt-Marie och Kenneth. Sex personer i en tvåa, alltså.
– Finrum skulle man ju ha också, säger Gunilla. Så i det ena rummet fick vi aldrig vara! Men vi tyckte aldrig att det var trångt och förresten var vi ute jämt.
– Det var bara att springa ut och leka. Det fanns stora gräsmattor, sandlådor överallt och på vintern spolades en is där vi åkte skridskor. Man kunde inte bo på ett bättre ställe, tycker hon.
– Ja, herregud, vad mycket barn det var här då, minns Rosa Lill. Men det var inget busliv.
– Kenneth sa precis häromdagen att ”mamma, tänk vilken bra barndom vi hade här”.
Precis som det flesta andra mammor i området var Rosa Lill hemma när barnen växte upp. Matlagning, bakning och att sy familjens kläder tog upp tiden mer än väl. Tvättstugan kunde bokas en dag i månaden. Pappa Frank var materialförvaltare i ishockeyklubben Bäcken HC, så även hela lagets matchställ hamnade i Rosa Lills tvättkorg. Men tvätt eller inte – om vädret tillät drack mammorna alltid 11-kaffe tillsammans på gården.
– Sammanhållningen var så stor mellan oss hyresgäster på den tiden, säger Rosa Lill. Alla kände alla.
Så småningom kunde familjen flytta till en trerummare i samma hus. Och där bor Rosa Lill kvar sedan barnen flugit ur boet och Frank gick bort 1987.
Här trivs hon och klarar sig bra med hemtjänst några gånger om dagen och barnens hjälp med matinköp och andra ärenden. Behöver hon hjälp med något i lägenheten tar
hon kontakt med fastighetsvärden Johnny, som också är med vid kaffebordet. Han får en kram innan vi går.
– Johnny är jättebra! Vi har förresten alltid fått bra bemötande från Bostadsbolaget, säger Rosa Lill.
Text: Karin Andréen Olsson
Foto: Bostadsbolaget
Texten publicerades i Trivas nr 4 2018
