Skräp, klotter, trasiga lampor, dålig belysning, träd och buskar som skymmer sikten, personer som hänger i trapphus och grannen som ofta stör. Skälen till att en miljö upplevs som otrygg kan vara många.
– Vi jobbar på många olika sätt för att öka tryggheten, säger Rafael Lavicki, som är förvaltare i Södra Biskopsgården – ett område där hyresgästerna höjt trygghetsbetyget med 4,8 procent i den senast enkätundersökningen.
Publicerad i Trivas nr 2 2021.
Den fysiska miljön är jätteviktig, menar Rafael. Att det är helt och rent är ett tecken på att någon bryr sig och tröskeln till att förstöra blir högre.
– Vi lagar allt så fort vi ser det eller får in en anmälan. Klotter ska bort inom 24 timmar. Och då spelar det ingen roll om det är på vårt hus eller någon annan mindre byggnad eller yta i området – vi måste ta ansvar för helheten, annars är det ingen mening.
Rafael tar med Trivas på en runda längs Vårvädersgatan för att peka på vad som är gjort eller står på tur att bli åtgärdat. Det handlar om trapphus som fått ny belysning och elektroniska lås och som målats i ljusa färger, buskar som beskurits för att förbättra sikten och bänkar som lagats.
Trapphusen är ett led i arbetet med att trygghetscertifiera alla fastigheter. Certifieringen innebär en systematisk genomgång av allt som kan skapa otrygghet och konkreta åtgärder på varje punkt. Från digital bokning av tvättstugan för att få ordnade och rättvisa tvättider till bättre belysning, okrossbara rutor i entréer och riktiga brytskydd på alla dörrar.
Han får syn på en fasadskiva som lossnat och glipar i ena hörnet.
– Titta där, säger han. Det där måste vi ta tag i genast.
– Hyresgästerna ska känna att vi ser, lyssnar, bryr oss och är handlingskraftiga.
Det ser ut som att Rafaels och hans kollegors arbete ger effekt. Hyresgästernas betyg på service och trygghet i Södra Biskopsgården har höjts på i stort sett alla punkter.
På vår promenad slås vi också av hur det verkligen är rent och snyggt överallt. Inget skräp, ingen skylt på trekvart, inget klotter eller trasiga cyklar. Inte ens på golvet i miljörummet vi kikar in i ligger så mycket som ett godispapper. Där är det nymålat, sopkärlen står i räta rader och dörren har fått glasruta så att det är ljust med insyn.
Rafael berättar att det är mer problematiskt i den del av området där avfallet slängs i behållare under marken, som ju är utomhus. Där ligger det ibland sopsäckar och annat skrymmande avfall vid sidan av. Han konstaterar att det händer att även utomstående kommer dit och dumpar sitt avfall när ingen ser.
– Som alltid är det en liten klick personer som förstör för andra. De allra flesta vill ju göra rätt för att ha det rent, tryggt och trevligt omkring sig. Många är också väldigt duktiga på att höra av sig om det är något som inte är bra, vilket underlättar vårt arbete.
Det är inte bara vad man gör för att skapa trygghet som har betydelse, utan även hur man gör det.
– Det är viktigt att folk vet vilka vi är, att vi är tillgängliga och tar deras ärenden på allvar, säger Rafael. Vi vill öka tillgängligheten ännu mer och hoppas på sikt att kunna vara här sju dagar i veckan.
– Utan vår serviceinriktade personal hade det inte gått. Vi har en stabil arbetsgrupp som trivs på jobbet. Så som vi servar varandra vill vi serva andra!
Text: Karin Andréen Olsson Foto: Robert Lipic
