Hoppa till innehåll

Kameror – ett verktyg som ökar tryggheten

Bevakningskameror på allmän plats är något positivt tycker nästan nio av tio svenskar*. Nyttan med kamerorna anses väga tyngre än det negativa med att bli filmad.
Men det är nog inte lika många som vet vad som krävs för att få sätta upp kameror och vilken nytta de egentligen gör.

Publicerad i Trivas nr 3 2023.

Bostadsbolaget använder kamerabevakning på en handfull platser, alla i anslutning till parkeringsgarage och p-platser.
– Kameror är bara ett av verktygen i verktygslådan vi använder för att skapa trygghet och lösa problem med stöld, skadegörelse, drogförsäljning och sådant som gör vissa platser otrygga, säger Sara Fischer, Bostadsbolagets säkerhetschef.
– Det är också det sista vi tar till, först efter att vi vidtagit en mängd andra åtgärder och ändå ser att det finns ett behov.
Hon nämner flera exempel på sådana trygghetsskapande åtgärder – förbättra belysningen, hålla rent och snyggt och ta bort klotter, beskära buskar för att göra miljön öppnare, sätta upp brytskydd på dörrar och att trygghetsvärdar går runt i området.

Kameror har effekt
Möjligheten till kamerabevakning på allmän plats är hårt reglerad, i huvudsak av två olika lagar. Å ena sidan kamerabevakningslagen som säger att det måste finns ett verkligt behov, som att förhindra brott eller olyckor. Å andra sidan dataskyddsförordningen som kräver att nyttan med bevakningen bedöms väga tyngre än intrånget i människors integritet som den ju samtidigt innebär.
– Vi måste kunna visa att det finns en faktisk och konkret problembild, säger Sara.
– Forskning visar att kameror kan ha en dämpande effekt på planerade brott som bilinbrott och droghantering. Men en rad andra åtgärder krävs också för att skapa en trygg miljö.
Med jämna mellanrum måste kameraanläggningarna ses över och motiveras på nytt, enligt lag. Att det en gång funnits ett behov av dem betyder inte att de kan sitta kvar för evigt. Kan man inte visa att de behövs riskerar man dryga böter.
– Det är en ganska stor investering att installera dem, drifta och se över dem, säger Dick Gabrielsson som är teknisk förvaltare i distrikt Centrum. Så det är vettigt att de anläggningar vi har kan motiveras.

Vad händer med de inspelningar som ändå görs? Är det någon som sitter i ett rum och tittar på olika tv-skärmar?
– Haha, nej, man bevakas inte på det sättet. Vi på Bostadsbolaget får inte se det som spelas in. Det sparas på en låst server, och därefter är det bara polisen som kan begära att få ut enskilda sekvenser om det hänt något, förklarar Dick.
– Men vi har regelbunden dialog med polisen, säger Sara. Att polisen får information om incidenter och misstänkt aktivitet vi ser i våra områden, i kombination med det vi själva gör – det ger den allra största vinsten för att öka tryggheten.

*Undersökning gjord vid Lunds universitet 2019, på uppdrag av Kantar Sifo.

Faktaruta:

Bostadsbolagets kamerabevakning
Kamerabevakningen har till syfte att:
• Verka brottsförebyggande, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet och stödja utredning eller lagföring av brott.
• Upprätthålla allmän ordning i fastigheter och att hyresgäster ska känna sig trygga.
Vid varje nytt fall av kamerabevakning görs en analys för att säkerställa att intresset av att brottsförebygga och skapa trygghet i fastigheterna väger tyngre än den potentiella risken för att de registrerades fri- och rättigheter kränks.
Läs mer här: Skydd och behandling av personuppgifter

Text och bild: Karin Andréen Olsson

Sara Fischer och Dick Gabrielsson.JPG

Sara Fischer, säkerhetschef, och Dick Gabrielsson, teknisk förvaltare, visar Trivas runt i parkeringsgaraget i Landala i centrala Göteborg. Här är det låst nattetid och även bevakat av kameror.

Overvakningskamera.jpg

Övervakningskamera i Landalas garage.